Publicerat:

Ägg utan tupp?

Hönor på gräsmatta

I påskas körde jag till en hönsfarm utanför Eslöv och köpte tolv stycken nykläckta, gula dunbollar. De fick bo under värmelampa i sovrummet de första veckorna innan de förflyttades ut i det nybyggda hönshuset i trädgården, nära Mobilia i Malmö.

Det är enligt Malmö Stads policy tillåtet att ha höns på sin tomt, men ingen tupp, i tätbebyggt område.

En tidig morgon i juli vaknade jag med ett ryck av ett högt, tydligt och långdraget, kukelikuuuuuuu från trädgården. Detta första tillkännagivande av könstillhörighet följdes av många fler. Exakt hälften av dunbollarna hade förvandlats till stolta tuppar.

— Hur ska du nu kunna få ägg om du inte har någon tupp? Undrade både vänner och kollegor när jag berättade om tupparnas ofrivilliga hädanfärd.

Frågan förvånade mig.

— Kvinnor har ägglossning varje månad, med eller utan man. Ägget kommer ut med mensblodet och sedan bildas ett nytt ägg som kan befruktas eller inte. Ägget är kvinnans bidrag till ett barn, spermien är mannens, men ägg blir det i vilket fall som helst. Det är samma sak med höns. De producerar ägg även utan tupp men det kan inte bli några kycklingar utan befruktning, förklarade jag för en undrande kollega.

— Ja, vad vet jag? sa kollegan och såg mycket skeptisk ut.

Jag brukar inte prata om ägglossning, menscykel eller befruktning med mina kollegor, men den här gången kändes det bra eftersom vi hade en naturlig ingång till samtalet. Annat var det förra läsåret då en elev på gymnasieskolan där jag jobbar knackade på min dörr – när jag var på språng till ett möte – och undrade vad han skulle göra för att motverka tidig utlösning. Då kändes ingången inte lika naturligt även om det var en viktig fråga som krävde ett vettigt samtal.

Omtag på ämnet

Med all rätt har det klagats på, skrivits utredningar om och gjorts otaliga försök att förbättra och förändra sex – och samlevnadsundervisningen i skolan. Det har gått sådär. Varför? Det finns många förklaringar, men trots att sex- och samlevnad finns med i alla läroplaner faller ansvaret för ämnet, eller delar av det, ofta mellan stolarna. Resultatet är att många elever lämnar skolan med bristfälliga kunskaper och obesvarade frågor.

Nu är det dags igen med ett nytt grepp. Pedagogisk Inspiration har fått i uppdrag att höja kvaliteten på sex-och samlevnadsundervisningen i grund- och gymnasieskolorna i Malmö. Det är skolinspektionens rapport om sex- och samlevnadsundervisningen samt Skolverkets förslag till ändringar i läroplanerna avseende kunskapsområdet sex och samlevnad som ligger till grund. Att barnkonventionen blir svensk lag 2020 samt att resultatet från storstädernas kartläggning om hedersrelaterat våld och förtryck fått stort politiskt genomslag är andra viktiga faktorer till ännu ett omtag.

Arbetsgrupp för ökad kvalitet i sex- och samlevnadsundervisning

Pedagogisk Inspiration i Malmö har satt samman en noga utvald arbetsgrupp bestående av projekt- och processledare samt utbildade processtödjare i normkritik. Tillsammans ska gruppen undersöka pågående arbete och insatser inom grund- och gymnasieskolorna i Malmö, identifiera behov, sammanställa och producera material, sprida materialet och ta fram förslag till implementering.Stenar med namn i en korg Gruppen träffades för första gången i sin helhet under ett tvådagars internat i ett sensommarvackert Falsterbo. Kreativiteten och engagemanget flödade och grunden för höstens arbete utvecklades under dagarna.

Jag är övertygad om att resultatet kommer att hålla högsta kvalitet. Ingen tvekan. Men. Det spelar ingen roll hur många planer, läromedel och plattformar som skapas om inte de som arbetar i skolan känner sig trygga och stöttade. För att kunna bedriva sex och samlevnadsundervisning – som för övrigt med största sannolikhet döps om till sexualitet och relationer – behövs att skolans ledare tar uppdraget på allvar och ger personalen det de behöver. Tid, struktur, tydliga riktlinjer och fortbildning.

Jag kan inte låta bli att tro på en skola, i en inte alltför avlägsen framtid, där lärare och andra viktiga vuxna kan undervisa i och svara på frågor om såväl ägglossning som tidig utlösning, könsuttryck och individens rätt till sin egen kropp. Det är viktiga frågor. Kanske livsavgörande. Det finns personer i skolan med vilja, fantastiska kunskaper och förmåga att bygga relationer till barn och unga. Ta tillvara på dem och ge dem utrymme, trygghet och stöttning i att göra undervisning i sexualitet och relationer möjlig på det sätt som läroplanerna efterfrågar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.