Publicerat:

Förändringsledning i praktiken – Systematiskt kvalitetsarbete på Mellersta Förstadsskolan del 3

I moderna organisationer är kulturbygge något man tar aktivt fokus på. I vår värld betyder det att vi behöver göra medvetna val kring hur vi långsiktigt bygger en skolkultur. Skolkulturen är något som så småningom ”sitter i väggarna” och bärs upp av alla oss som är verksamma på vår skola. Det betyder att vi måste arbeta långsiktigt och med beprövade modeller som inte förändras i alltför stora mått utifrån vad som för tillfället är på tapeten i de pedagogiska samtalsrummen.

Hösten 2016 var Rörsjöskolan-Zenith i stort behov av förändring i många delar och ett strukturerat arbete påbörjades. Det som krävdes var inte bara ett antal aktiviteter, utan beteendeförändringar som inte byggde på tvång utan på individernas vilja till förändring utifrån att nuläget inte var tillfredsställande och där drivkraften blev de gemensamma positiva vinsterna som kunde uppnås med hjälp av dessa olika förändringar som behövdes göras. I Leading Change formulerar John P Kotter en 8-stegsmodell (mycket kortfattat sammanfattad med våra ord nedan) för förändringsledning som vi konkretiserar utifrån hur vi tog oss an förändringsarbetet i en modell som vi fortsatt hålla fokus på även sedan vi flyttat till Mellersta Förstadsskolan och vi befinner oss i ett helt annat läge såhär tre år senare:

  1. Gör förändringen angelägen för alla – för oss blev elevernas låga resultat och Skolinspektionens kritik denna angelägna fråga.
  2. Skapa en stark trupp av förändringsledare – en skolledargrupp och i nästa steg processledare som medledare i verksamheten utgjorde denna trupp.
  3. Utveckla en vision – här byggde vi en målbildsberättelse som inte bara beskrev full måluppfyllelse för våra elever utan också inkluderade värdegrund och förhållningssätt i den skolkultur vi var i färd med att bygga.
  4. Kommunicera så visionen blir allas – detta gjordes vid fortbildningsdagar (som t ex när vi ”cyklar SKA-hjulet” på Ven, konferenser, metasamtal (förstår vi det på samma sätt?), medarbetarsamtal, studiebesök, anställningsintervjuer, sociala medier (vi startade bl.a. denna blogg för inte bara extern kommunikation utan även för oss själva) osv.
  5. Skapa handlingskraft – hinder undanröjs genom organisatoriska, ekonomiska och tidsmässiga förändringar, verktyg för förändringsarbete skapas. I praktiken betydde detta en tydlig och fungerande arbetsorganisation, att konferenser och möten planerades utifrån behoven samt hade tydliga mål och syften, fokus sattes på lärarnas lärande utifrån elevernas behov, coachutbildning genomfördes, tydliga uppdragsbeskrivningar både i skolledningen och för andra uppdrag, prioritering i sånt som ”alla” och i synnerhet lärarna ansvarade för, ansöka om statsbidrag för att möjliggöra t ex elevkoordinator och fortbildningsinsatser, riktlinjer för elevhälsans arbete, lärgrupper (Professional Learning Communities) organiserades och tidsbestämdes osv.
  6. Skapa delsegrar/snabba vinster – här kommer t ex uppföljning och mätbara framgångar in i bilden. Kan vi mäta och peka på de små framstegen blir det smörjmedel i det fortsatta arbetet. Vi hade från början kartlagt olika delar i verksamheten, helt i enlighet med SKA-hjulet, och vårt årshjul för datainsamling ger oss en stödstruktur för att fortsätta mäta och på nytt kartlägga samma delar i syfte att kunna justera i tid och få syn på delsegrarna. Då vi 2016 hade problemområden kopplade till trygghet och studiero sattes blåslampan i första hand på snabba vinster kopplade till detta område då detta är förutsättningar för ökad undervisningskvalitet. Insatser gällande fysisk miljö, skolanda och tydliga rutiner t ex kring disciplinära åtgärder och kränkningar gav snabba delsegrar.
  7. Befäst framgångarna – de delar vi sett varit framgångsrika måste vi hålla i och göra till en ordinarie del i verksamheten. Var uppmärksam på att bibehålla gamla vinster när nya förändringar tillkommer. Vi ger inte upp när det blir motigt utan försöker kontinuerligt lösa de hinder som kan uppstå på vägen, att sluta göra något bra är inget alternativ, däremot behöver kanske vissa förutsättningar förändras på vägen. I praktiken betyder det att lyssna på kritik, organisera möten för uppföljning och utvärdering med olika ansvariga men också att arbeta med medledarnas ledarskap i processerna. Medledarnas kapacitet är avgörande för ett framgångsrikt förankringsarbete över tid. Och tiden behövs – vi tar ut delsegrar, men inte slutsegern i förskott!
  8. Förankra förändringen i organisationens kultur – nya normer ska vara en del av strukturen. Nästan utan att vi själva vet hur det gått till eller när det hände har vi befäst organisationen med dess olika uppdrag och ansvarsområden – den som bygger på våra elevers behov, processledare, vårt eget observationsschema, årshjulet för datainsamling, vårt lässtrategiprojekt (LSP), att alla processer utgår från arbetsmodellen för SKA, DIL (delaktighet, inflytande och likabehandling) på schemat, coachning och ett coachande förhållningssätt, kollegial handledning och inte minst hur vi i skolledningen behöver organisera oss och arbeta nära de olika processerna. Ett sätt att märka att delarna införlivats i skolkulturen är att lyssna in t ex när ny personal kommer in i verksamheten, hur ord och begrepp används och vilka handlingsmönster som då uppstår.

Som skolledare kan man inte bara känna med fingret då och då vart vinden blåser, det blåser nämligen friska vindar i de flesta sammanhang, utan det är viktigt att vara klar över sin värdegrund utifrån vilken beslut tas, men därefter gäller det att hitta stöd, t ex i form av beprövade modeller på vetenskaplig grund, för att kunna hålla linje när det blåser, oavsett om vindarna kommer från sidan, uppifrån eller nerifrån. Dessa modeller är ett stöd oavsett om behoven är jättestora, som våra var 2016 eller lite mindre. Då tror i alla fall vi på Mellersta Förstadsskolan att förutsättningarna blir bäst för framgångsrikt förbättringsarbete – för som en kollega till oss mycket riktigt påpekade – alla förändringar är inte förbättringar.

Skribenter: Nina Svensson & Ulrika Wirgin

Tidigare inlägg:

SKA vi baka pizza eller koka soppa? -Systematiskt kvalitetsarbete på Mellersta Förstadsskolan del 1

https://pedagog.malmo.se/2019/11/02/teachmeet-live-1-0-och-coachning-systematiskt-kvalitetsarbete-pa-mellersta-forstadsskolan-del-2/

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.