Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Hur ser elevers digitala arbetsmiljö ut?

Laptop med google classroom på.

 

Digitala verktyg och användningen av dessa har en viktig roll i dagens skola. Under omställningen i och med pandemin, har verktygen fått en delvis ny och utvecklad funktion. Hur skickliga lärare använder olika digitala verktyg  är avgörande för hur eleven upplever undervisningen och lärandet, inte minst i dessa tider med nätbaserad undervisning. Fokus i detta blogginlägg är framför allt hur spretig en elevs digitala arbetsmiljö kan te sig om samsyn saknas.

När pandemin blev ett faktum och delar av utbildningsväsendet påverkades genom omställning till nätbaserad undervisning så samlades upplevelser och erfarenheter in av forskare, huvudmän och intresseorganisationer. Under sommaren och hösten 2020 resulterade det i en rad sammanställningar, rapporter och forskningsartiklar med olika perspektiv. Majoriteten av undersökningarna har samlat in data från rektorer och lärare, men det finns de som haft elevernas röster i fokus. Exempel på ett par sådana är:

Digital arbetsmiljö för lärare och elever

Lärares digitala arbetsmiljö har de senaste åren problematiserats av bland annat lärarfacken. I Skolverkets skrift Digitaliseringen i skolan – möjligheter och utmaningar (kapitel 4) ges några olika perspektiv utifrån forskning kring hur skolan använder digitala system för att organisera verksamheten och då på olika sätt påverka lärarnas digitala arbetsmiljö. Däremot är det svårt att hitta exempel på när begreppet digital arbetsmiljö används utifrån elevers perspektiv. I elevkårens undersökning som nämns ovan finns begreppet arbetsmiljö, men då åsyftas enbart den fysiska arbetsmiljön.

Som lärare behöver du många gånger använda flera olika system som oftast är en kompromiss för att tillfredsställa olika behov som finns. Ofta har dessa system olika gränssnitt  och i en del av dessa system är lärarna dessutom sällananvändare. En elev använder inte i samma omfattning som en lärare olika system och resurser i skolan. Tänkvärt är att de är helt beroende av sina olika lärares skiftande användning, digitala kompetens och syn på olika systems för- och nackdelar. Riktlinjer för hur system ska användas finns ofta på kommun- eller skolnivå, men frågan är hur dessa riktlinjer avspeglar sig i elevens vardag? Hur kan exempelvis en elevs digitala arbetsmiljö se ut under en vecka då hen har undervisning med 5-10 olika lärare?

Googles verktyg är centrala för lärare i grund- och gymnasieskolorna i Malmö stad och enligt många lärare är Google Classroom (benämns Classroom fortsättningsvis) ett oumbärligt verktyg i undervisningen. Exemplet som följer handlar därför om Classroom. En del skolor har riktlinjer hur lärare ska använda Classroom för att det ska bli ett effektivt verktyg i lärandet, men trots riktlinjer så kan det se ganska olika ut för en elev.

En elevs vardag i Classroom

Följande beskrivning är ett möjligt scenario för en elev.

En av mina lärare gör ett inlägg efter varje lektion i Classroom med information om vad som hände på lektionen samt om något ska genomföras innan nästa lektion. En annan lärare lägger alltid in ett liknande inlägg innan varje lektion. Sen har jag en lärare som använder ett Google-dokument till terminsplaneringen och länkar därifrån till alla dokument av intresse. Allt eftersom lägger läraren in vad som sker på lektionerna i dokumentet som jag kan jag hitta i Classroom. Materialet som en annan av mina lärare använder sig av i undervisningen är samlat på en Google-site. Denna hänvisar läraren till, ibland muntligt och ibland via ett inlägg i Classroom. En av lärarna startar ett nytt Classroom för varje arbetsområde medan en annan använder samma rum under hela högstadiet. Jag har också en lärare som återanvänder sina classroom på ett sätt som innebär att jag får leta upp exempelvis instuderingsfrågor som ett inlägg från 2015. Om jag som elev behöver få kontakt med en lärare mellan lektioner så sker det på olika sätt. En lärare vill bli kontaktad via Google Chat. En annan har aldrig använt det verktyget utan menar att det är e-post som gäller. En tredje lärare kommunicerar jag alltid med via Snapchat och sen har jag en annan som svarar snabbt när jag skickar meddelande via Instagram.

Många elever är duktiga på att navigera i digitala miljöer, men allt för många ger upp i sitt letande efter information när hen inte kommer ihåg hur just denna lärare brukar dela med sig av exempelvis undervisningsmaterial. Allt för mycket tid och kraft får läggas på att navigera rätt. Många elever ger upp om deras digitala arbetsmiljö i Classroom spretar så som beskrivningen ovan. Sker undervisningen dessutom på distans så ökar svårigheten ytterligare. Alla de här lärarnas sätt att använda Classroom kan mycket väl följa riktlinjerna som skolan har när det gäller hur systemet ska användas, men för eleverna blir upplevelsen trots det väldigt olika. Elever behöver variation men i detta fall är en gemensam struktur definitivt att föredra.

Samsyn krävs

Behovet av en enhetlig digital lärmiljö som tar tillvara skolans behov, var ett utvecklingsområde som lyftes i boken Att förändra skolan med teknik som bygger på forskningsprojektet Unos Uno som avslutades 2013. Detta skulle jag säga är en förutsättning för att fortsatt utveckling ska ske, men inte samma sak som att det per automatik gör det. I Eva Svenssons lic-avhandling “Lärares användning av digitala resurser i undervisningen, kombinationen av ett praktiskt verktyg och en skicklig lärare” nämns det redan i rubriken att det handlar om kombinationen av verktyg och skicklig lärare. Tillgänglighet, struktur och tydlighet nämner lärare som framgångsfaktorer vid intervjuer av användningen av Classroom. Det räcker inte med tillgången och ganska allmänt hållna riktlinjer, utan det krävs något mer. För att det ska bli en framgångsfaktor i en elevs digitala arbetsmiljö så behöver elevens olika lärare ha en samsyn när det gäller tillgänglighet, struktur och tydlighet.

Gymnasieskolorna samt grundskolans högstadium arbetar just nu med en successiv återgång till klassrumsundervisning. Vare sig undervisningen sker helt nätbaserad, en mix i form av blended learning eller på plats i skolan där digitala verktyg används i undervisningen, så är elevernas digitala arbetsmiljö relevant och viktig. Bjud in era elever till ett resonemang kring detta så att även denna del går i linje med varje elevs bästa skola!

 

Jag återkommer i mitt nästa blogginlägg till hur själva undervisningen påverkas av att flyttas till en digital miljö, eller gör den inte det?

kommentarer

  1. Som du skriver Karin krävs en samsyn kring en gemensam struktur för att eleven ska kunna navigera i digitala miljöer. Det kommer att bli allt viktigare att hitta en tydlig digital väg där elever kan kommunicera med sina lärare. Ett arbete vi får fortsätta med tillsammans i varje elevs bästa skola.

  2. Mycket viktigt inlägg. Jag ser hur detta ställer till stora problem både för mig som förälder och mina barn då vi sällan hittar information eller kommunikationsvägar med skolan. Sen ser jag även hur detta individualistiska förhållningssätt gör det svårt för skolan som organisation att göra nödvändiga digitala förflyttningar gemensamt för en likvärdig skola.

  3. Skolverket borde ha ETT system för alla skolor!

  4. Bra inlägg om svårigheten med att olika lärare och skolor arbetar digitalt på olika sätt. Har själv erfarenhet av detta efter att ha gått flera nätkurser sista tiden. Samtidigt kanske vi får lära oss att hantera olika lärares ”stil”. Finns det bara en tydlig struktur i god tid så är mycket vunnet…

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.