Läsfrämjande projekt genom kulturrådsbidrag

Kulturrådet ger folkbibliotek och skolbibliotek möjlighet att årligen ansöka om medel för inköp av litteratur. Medlen ska stärka perspektiv som jämställdhet, HBTQ, mångfald, interkulturellt perspektiv och/eller skapa fler möjligheter och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

I år fick 25 skolor tilldelat sig medel för att arbeta med olika läsfrämjande projekt i samarbete med lärare och övrig personal. I detta blogginlägg får du ta del av hur några skolor lade upp sitt arbete.

Fridhemsskolan
Mitt käraste gyllene barn
Ungefär samtidigt som Fridhemsskolan fick medel från KUR avseende ett läsfrämjandeprojekt inom ramen för kulturrådets bidrag av inköp av litteratur, släpptes boken Mitt käraste gyllene barn av författaren Christina Wahldén. Boken handlar om förintelseöverlevaren Kaja Finkler som efter mer än 60 års tystnad berättar sin sanna historia för Christina Wahldén.

Boken kändes intressant och väldigt aktuell att arbeta med och blev därför ett givet val när vi skulle köpa in böcker för de medel vi tilldelats. Efter att jag som skolbibliotekarie och klassföreståndaren i klass 4A, Ulrica Grevstig Sollevi, läst boken upplevde vi båda att det skulle bli ett spännande och givande samarbete kring boken.

Vi funderade, diskuterade och planerade hur vi skulle låta eleverna i klass 4A arbeta med boken och landade i en grundplanering som tilläts vara öppen och flexibel för att kunna möta elevernas intresse och behov. 

Utifrån den lärarhandledning som fanns att hämta hos förlaget Rabén & Sjögren byggde vi på med fler diskussionsfrågor till varje kapitel. Vi planerade skapande arbetsuppgifter både enskilt och i grupp, och höll en historielektion om första och andra världskriget för att eleverna skulle få en förförståelse. De tre första gångerna planerades lite mer detaljerat och utvärderades därefter för att avgöra hur det fortsatta arbetet skulle se ut.

Vårt arbete startade med ett författarporträtt av Christina Wahldén och en historisk genomgång av vad som ledde fram till kriget. 

Boken höglästes för att kunna möta eleverna direkt och inte lämna dem ensamma i handlingen. Många tankar och funderingar kring värdegrund, religion och samhällsfrågor diskuterades i små grupper och helklass. På ett tidigt stadium fick vi kontakt med Christina Wahldén som följde elevernas arbete och även kunde förtydliga frågor som dök upp hos eleverna under arbetets gång. Hon berättade även att Kaja Finkler kände till elevernas arbete med boken. Kaja Finklers berättelse blev mycket närvarande för oss under arbetets gång. Det var en gripande berättelse som tog tag i oss alla.

Parallellt med att vi läste boken Mitt käraste gyllene barn arbetade vi med en fördjupning av Röda Korsets vita bussar som genomförde en aktion under andra världskrigets slutskede för att rädda människor ur nazisternas fångläger. För att sammanfatta berättelsen och få en överblick över händelserna målade och skrev eleverna i ett enskilt arbete en tidslinje utifrån den blå ryggsäck som följer Kaja i boken. 

Under sju veckor pågick samarbetet mellan skolbibliotekarien och klass 4A. Det var lektioner som var mycket känslosamma och med djupa diskussioner, men också hoppfulla och med tilltro. Som en överraskning till klassen hade vi bokat in ett digitalt författarbesök av Christina Wahldén. När eleverna fick veta detta blev det jubel. Ett bättre avslut än att träffa Christina Wahldén som berättade ännu mer om boken och om Kaja och hur hennes liv ser ut idag kunde vi inte haft. Boken Mitt kära gyllene barn och berättelsen om Kaja kommer vi alla att bära med oss. 

//Åsa Gyllin, Skolbibliotekarie på Fridhemsskolan

Videdalsskolan
Boksamtal kring normer och HBTQ
Vi har jobbat med boken George som är skriven av författaren Alex Gino. Syftet var att främja arbetet inom HBTQ-perspektiv på mellanstadiet, närmre bestämt i åk 6. Bokens handling kretsar kring en ung transtjej och hennes vardagsliv. Författaren är själv icke-binär transperson och medlem i We Need Diverse Books (WNDB), en organisation som jobbar med att främja en större bredd av böcker där det ska finnas någonting för alla unga läsare att identifiera sig med.

Skolbibliotekarien kom till klassrummen under två svensklektioner och presenterade boken samt ett författarporträtt. Under dessa två tillfällen bröt vi ner och pratade om HBTQ-begreppet samt begreppen identifikation, pronomen, icke-binär, juridiskt kön, könsuttryck, könsidentitet, och norm. Vi kollade på tre källor med information om HBTQ: Ung och HBTQ (2020) framtagen av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, umo.se och rfsl.se.

Eleverna fick sedan avsatt tid under svensklektionerna för att läsa boken. Vi hade ett boksamtal som vi lade i mitten av boken och ett avslutande samtal efter bokens slut. Eleverna delades då in i mindre grupper och samtalen ägde rum med skolbibliotekarien i Mediateket.

Vi har stärkt samarbetet mellan lärare, skolbibliotekarie och elever genom projektet. Vi har utvärderat tillsammans för att bli bättre nästa gång, eleverna i sina grupper tillsammans med skolbibliotekarie och skolbibliotekarie och lärare gemensamt. Flera elever uttryckte att de inte skulle valt boken själva, men att de uppskattade bokens budskap – rätten att vara den du är. Nästa gång vi genomför ett liknande projekt så vill vi knyta fler skriftliga och reflekterande uppgifter till boken för ytterligare fördjupning.

//Jovanna Kassel Lundby, skolbibliotekarie på Videdalsskolan

Apelgårdsskolan
Att arbeta med sokratiska samtal
På Apelgårdsskolan sökte vi projektet för att introducera sokratiska samtal som arbetsmetod för eleverna. Kortfattat är sokratiska samtal en arbetssätt där vi ställer öppna frågor till det material som vi vill arbeta med. I vårt fall valde vi att arbeta med Christina Wahldéns Falafelflickorna och Tack för allt.

Vi hade Ann S Pihlgrens bok Sokratiska samtal i undervisningen som stöd i förberedelserna till lektionerna. I de sokratiska samtalen fick eleverna utifrån vad de läst och av egna erfarenheter ge förslag på lösningar till problemen i texten. Konfrontera sina åsikter med andra elever åsikter, ibland var det provocerande och ibland var eleverna rörande överens.

Vi har precis börjat resan med att arbeta med de sokratiska samtalen och ser fram emot att fortsätta denna resa . Eleverna har tyckt det är spännande, samtidigt som det ibland är tufft när inte ens samtalsledaren har rätt svar.

Klasserna introducerades i arbetssättet vid första lektionen och böckerna lånas ut. Eleverna fick till nästa tillfälle tid att läsa och förbereda sig på det sätt som passar dem bäst, bok i pappersformat eller digitalt via Inläsningstjänst. Några läste tillsammans med fritidslärare i grupp i skolan, de flesta läste/lyssnade enskilt hemma. Flera vårdnadshavare engagerade sig och läste och/eller lyssnade med sina barn.

Eleverna delades in i mindre grupper och diskuterade boken med antingen fritidspersonal, lärare eller bibliotekarie. Kuratorn blev också nyfiken och var med vid något tillfälle. Det blev intressanta samtal utifrån både förberedda och spontana frågor. Eleverna kände igen sig i böckerna och hade mycket att prata med varandra om. Det blev en populär stund som det längtades efter.

Rosengårdsskolan läste också böckerna i årskurs 4 och bokprojektet fortsatte genom digitala boksamtal. De hade bokat in författarbesök och bjöd in oss att delta i ett sådant. Eleverna var eld och lågor över att få träffa författaren Christina Wahldén! Detta samarbete ska snart avslutas genom att vi träffas “på riktigt” för att fortsätta prata om böckerna och äta falafel tillsammans. Nu har vi även hunnit läsa Thomas Hallings senaste bok “Donny” och eleverna ser mycket fram emot att få tipsa sina vänner från Rosengårdsskolan om denna fantastiska bok!

//Anna Blomberg lärare, Henrik Ottosson fritidslärare och Catarina Walles skolbibliotekarie på Apelgårdsskolan

Augustenborgsskolan
Samarbete mellan elevhälsa och skolbibliotek
EHT och skolbibliotek på Augustenborgs- och Rosenholmsskolan har haft ett fruktbart samarbete om HBTQI-frågor och tolerans i år. Kuratorer har gjort en förundersökning i form av fokusgruppsintervjuer, varefter de skickat ut ett dokument med de viktigaste begreppen till skolpersonal. Därefter har ett team bestående av biblioteksansvarig pedagog och två kuratorer besökt alla åk 1-9 klasserna på Augustenborgsskolan och alla åk 1-3 på Rosenholmsskolan. Dessutom har biblioteksansvarig pedagog läst och diskuterat en lämplig bok med F-klasserna, och tillsammans med skolsköterskan besökt även förberedelseklassen.

Vi har börjat med det ena timme långa besöket på lågstadiet och fortsatte uppåt.

Upplägget:
– Kuratorerna genomförde en inspirerande presentation.
– Biblioteksansvarig pedagog presenterade en bok i temat som är tillpassad till ålder. Därefter inleddes en diskussion.
– Pedagoger hjälpte därefter till att föra diskussioner i mindre grupper och fortsätter HBTQI arbetet med rekommenderade aktiviteter.

Utvalda böcker upplästes av de äldre elever som haft en önskan att vara inkopplade i läsfrämjande arbete för inspiration av de yngre. I samarbete mellan Mediateket och lärare på mellanstadiet har intresserade grupper av elever läst och spelat in sin röst till en bilderbok (“Jag är Jazz” till F-2 och “Jag och alla” till åk 3-4). Högstadieelever har läst upp ett gripande utdrag ur “Månen, varelsen och jag” till åk 5-6 och “Min bror heter Jessica” till 7-9.

//Ljubica Spasovic, mediepedagog på Augustenborgsskolan och Rosenholmsskolan

Rönnenskolan
Sexualitet, relationer och samtycke genom skolbiblioteket
I Åk 8 och 9 har vi under våren arbetat med sexualitet, relationer och samtycke vilket är tänkt att genomsyra samtliga ämnen på skolan. Då elever runt om i landet uttryckt en önskan om förbättrad undervisning i detta kunskapsområde ville även personalen på Rönnenskolan möta detta behov.

Som en del av detta arbete har gruppuppsättningar av den lättlästa bokserien Våga längta av Anna Ahlund köpts in. Böckerna fokuserar på HBTQ, samtycke och lust och finns även som ljudböcker på skolbibliotek.malmo.se och Inläsningstjänst. Läsningen blir på så vis inkluderande då även elever som har svårt att läsa tryckt text kan delta i läsningen och diskussionerna på lika villkor.

I skrivandets stund har två elevgrupper i Svenska som andraspråk läst samt lyssnat på boken Lättare i mörkret och därefter fått fått tilldelat en skrivuppgift som bygger på handlingen. Eleverna har uttryckt att boken varit på lagom läsnivå och uppskattat det korta formatet samt bokens språk och innehåll då författaren inte går alltför djupt in på olika scener.

Till bokserien finns även en lärarhandledning samt ett spel med diskussionskort och läsförståelsefrågor vilket köpts in till mediateket. Att diskutera ämnen som sexualitet kan kännas lättare när man utgår från en skönlitterär text, då man diskuterar karaktärernas upplevelser, än att eleverna ska prata utifrån egna erfarenheter.

Eftersom böckerna är lättlästa och fokuserar på sådant eleverna funderar över och vill veta mer om hoppas vi att även läslusten kommer att öka genom läsningen och diskussioner.

Kunskapsområdet Sexualitet, relationer och samtycke kommer läggas in i Rönnenskolans årshjul och böckerna är därmed tänkta att användas kontinuerligt. Enstaka exemplar kommer även finnas på mediatekets hyllor, så elever kan när som helst låna och läsa dessa böcker.

//Isabella Mörkberg, skolbibliotekarie på Rönnenskolan

Höjaskolan
Högläsning som utmanar
För ett år sedan startade Höjaskolans skolbibliotekarie och logoped ett gemensamt projekt för att introducera ”dialogic reading”, en särskild form av interaktiv högläsning. De ville uppmuntra sina kollegor på lågstadiet att använda högläsning på ett mer medvetet och målinriktat sätt. Forskning visar nämligen att en högläsningsstund som aktivt engagerar barn har större effekt på deras språkutveckling.

Till högläsningsverksamheten köptes 42 aktuella bilderböcker med tillräckligt rika, stora eller annorlunda illustrationer, lagom textlängd och tilltalande teman, skrivna av både svenska och utländska författare, i en blandning av former, stilar, och kulturella miljöer. Det blev det största inköpet av nya bilderböcker i många år, som tillsammans med en gallring av gamla titlar har gett beståndet ett rejält lyft i diversitet, kulturell mångfald och även praktisk användbarhet i klassrummet.

Förskoleklasserna har idag en fast högläsningsstund varje dag. En gång i veckan kliver skolbibliotekarien in för att demonstrera/upprepa tekniken och visa att den även funkar i helklass, med mer utmanande böcker. Det viktigaste av allt är att man förbereder sig inför varje sagostund. För att underlätta för kollegorna tar skolbibliotekarien fram färdiga arbetsblad och tipsar regelbundet om lämpliga böcker.

Elevernas intresse, nyfikenhet och entusiasm kring de nyinköpta bilderböckerna är stora. I de övriga årskurserna beror framgången lite mer på de individuella mentorernas insats. Vid terminens slut kommer logopeden och skolbibliotekarie att utvärdera verksamheten, och erbjuda fördjupad fortbildning till de intresserade pedagogerna.

//Bram Bresselers, skolbibliotekarie på Höjaskolan

Dammfriskolan
Nätsäkerhet och nätmobbning
Under läsåret har skolbiblioteket och skolans kuratorer haft ett gemensamt projekt kring nätsäkerhet och nätmobbning i årskurs 3 och 5. Samarbetet är avsett att vara återkommande varje läsår och ska i framtiden även inbegripa åk 7.

Under vårterminen har vi besökt klasserna i årskurs 3 tillsammans och då bla använt oss av material från Maria Dufvas arbetsmaterial. Under vårterminen arbetade vi med årskurs 5 och använde oss då av arbetsmaterialet från projektet “Ett mjukare Malmö”.

Årskurs 3 besökte vi vid två tillfällen för att tala om nätsäkerhet, nätmobbning, grooming och spelmissbruk. Gensvaret och engagemanget bland eleverna är stort. Efter våra klassrumsbesök fick alla elever i åk 3 Maria Dufas bok “Värsta Bästa Nätet” och lärarna uppmanades att läsa “Taggad på Insta” av Ann-Charlotte Ekensten för eleverna.

Årskurs 5 besökte vi under två heldagar per klass. Vi utgick ifrån materialet “Ett mjukare Malmö”. Det blev ett intensivt program med många bra övningar men nästa år delar vi upp arbetet på flera dagar.

För att låta eleverna i årskurs 5 få en möjlighet att arbeta mer djupgående med frågor och känslor kring nätet, mobbing etc så valde vi att även arbeta med skönlitteratur och läsgrupper. Vi vill ge eleverna en möjlighet att i mindre grupper kunna diskutera och ventilera den digitala världens för- och nackdelar – och deras egna upplevelser av den. Att utgå från en gemensam läsupplevelse är ofta en bra grund för viktiga samtal.

Vi köpte in klass- och gruppuppsättningar av fem titlar kring temat. Böckerna har varierande svårighetsgrad så att det finns någon bok för alla. Skolans bokpiloter från årskurs fem fick till uppgift att läsa böckerna, diskutera dem och därefter träna sig i att hålla i boksamtal. Det ska bli spännande och se hur detta kommer att fungera!

Böcker är nu ute och snurrar i klasserna och strax innan skolavslutningen ska vi genomföra de första bokdiskussionerna. Vi kommer att återuppta läsningen och läsgrupperna efter sommaren. Ambitionen är som sagt att detta ska vara ett återkommande samarbetsprojekt mellan skolbiblioteket, EHT, pedagogerna och skolans bokpiloter. Vi hoppas också att samarbetet mellan oss i våra olika yrkesroller ska främja elevernas läslust. Att diskussionerna i läsgrupperna ska stimulera deras kritiska och analyserande förmåga. Läsupplevelsen ska bli ett sätt för att förstå sig själv, andra och sin omgivning bättre.

//Annika Dysting, skolbibliotekarie på Dammfriskolan

Kroksbäcksskolan
Boksamtal kring jämställdhet, normer, värderingar och hbtq utifrån skönlitteratur
Under vårterminen har skolbibliotekarien Olof Stenlund och svenskläraren Anna Miloloza i årskurs åtta på Kroksbäcksskolan arbetat med att öka elevernas kunskaper om jämställdhet. Syftet har varit att få eleverna att reflektera mer kring frågor som berör könsroller, identitet, jämställdhet och HBTQ samt att öka deras kunskap kring dessa ämnen.

Arbetet har utgått från en rad olika skönlitterära böcker. Vi valde att koppla in fyra titlar till projektet där eleverna fick välja att läsa någon av följande böcker: Fula tjejer (Johanna Lindbäck, Sarah Ohlsson, Lisa Bjärbo) Att vara jag (Ann Höglund), Världens viktigaste kyss (David Levithan) och Som eld (Sara Lövestam).

Majoriteten av eleverna i de tre olika klasserna valde att läsa boken Fula tjejer. Den boken utspelar sig på en högstadieskola där någon skapat ett Instagramkonto och lagt upp bilder på olika tjejer som går på skolan.

Eleverna har fått diskutera den valda boken utifrån olika diskussionsfrågor. Diskussionerna har exempelvis handlat om att det kanske inte alltid är rätt att stå upp för sig själv och vem man vill vara eftersom det kan finnas press från exempelvis kompisar, skola och föräldrar. Vi har även diskuterat huruvida det är tillåtet att publicera bilder på andra utan att man har frågat den berörda personen, hur man själv skulle känna om någon publicerade en bild på en själv på nätet m.m. Här kom det fram flera intressanta svar från eleverna och det var ett bra tillfälle att diskutera källkritik med eleverna.

Eleverna fick också sätta sig in i böckerna genom att skriva ett fiktivt brev till någon karaktär i boken och ge tips på hur de kan agera om de exempelvis inte vågar berätta för sina föräldrar om vem de är kär i eller hur de kan agera när de tycker att killar och tjejer behandlas olika i skolan och eleverna hade många kloka tankar och idéer. Detta projekt har bidragit till många intressanta och livliga diskussioner och gjort eleverna mer medvetna kring dessa frågor och framöver fortsätter diskussionerna i andra former. Vi kommer även att fortsätta med ämnet i höst. Eleverna har fått vara med och utvärdera projektet. Utifrån projektets syfte kommer vi att under höstterminen låta eleverna välja mellan de övriga böckerna och fortsätta diskussionerna.

//Olof Stenlund, skolbibliotekarie på Kroksbäcksskolan

Rosengårdsskolan
Rätten att vara sig själv
Vi arbetar ämnesövergripande med vårt tema detta läsår: Rätten att vara sig själv. Vårt fokus har legat på hedersförtryck och HBTQ. I enlighet med åtagandeplanen ska vi arbeta med praktiskt värdegrundsarbete och med att öka läsförståelsen. I detta arbete har skönlitteraturen visat sig vara ett utmärkt redskap. Vi har kopplat in flera olika titlar, t ex “Vem har sagt något om kärlek”, “Lowkey” och “Livets hårda skola”.

Skönlitteraturen har gjort det lättare för våra elever att prata om dessa svåra ämnen. Vårt mål med värdegrundsarbetet har varit att komma ifrån acceptans perspektivet och få eleverna att respektera personer med olika sexuell läggning.

I “Livets hårda skola” är farmor lesbisk vilket är enkelt att prata om då hon dels är en fiktiv figur, dels är satt i sitt sammanhang. Eleverna i år 3 har träffat författaren Emma Karinsdotter och haft möjlighet att ställa frågor till henne. I år 4 läste vi “Falafelflickorna” av Christina Wahldén högt och sedan träffade vi henne. Här var det hedersförtryck som kom i fokus. Vi hade också digitala boksamtal med elever från Apelgårdsskolan.

Vi läste utdrag ur Arkan Asaads bok “Stjärnlösa nätter” och sedan träffade vi honom. Hans berättelse om när han var tvungen att gifta sig med sin kusin fångade verkligen eleverna. Eleverna på högstadiet läser “Lowkey” och ska träffa Melody Farshin om två veckor. Vi läser tillsammans och diskuterar om och när du kan vara dig själv. De yngsta barnen har läst böcker om samkönad kärlek kopplat till Bokjuryn.

Vi har intervjuat eleverna och spelat in deras röster för att utvärdera och se om det har fötts några nya tankar under projektets gång. Flera av barnen säger att de har lärt sig att det är helt ok att en kille är kär i en kille och att de har ändrat sin åsikt. Det är fint att skönlitteraturen kan föda nya tankar och diskussioner som kan öppna upp din värld!

Just nu redigerar vi ihop en dokumentär där alla årskurser berättar om hur man arbetat med temat. Den röda tråden hos alla är skönlitteraturen!

//Elisabet Niskakari, skolbibliotekarie på Rosengårdsskolan

Litteraturlista på alla böcker som nämns i blogginlägget:
Mitt käraste gyllene barn av Christina Wahldén
George av Alex Gino
Falafelflickorna av Christina Wahldén
Tack för allt av Christina Wahldén
Sokratiska samtal i undervisningen av Ann S. Pihlgren
Donny av Thomas Halling
Jag är Jazz av Jessica Herthel
Jag och alla av Ylva Karlsson
Månen, varelsen och jag av Ylva Karlsson
Min bror heter Jessica av John Boyne
Min tur nu av Anna Ahlund (Våga längta-serien)
Någon annan av Anna Ahlund (Våga längta-serien)
Väntat så länge av Anna Ahlund (Våga längta-serien)
Lättare i mörkret av Anna Ahlund (Våga längta-serien)
Värsta bästa nätet av Maria Dufva
Taggad på Insta av Ann-Charlotte Ekenstam
Fula tjejer av Lindbäck, Ohlsson och Bjärbo
Att vara jag av Anna Höglund
Världens viktigaste kyss av David Levithan
Som eld av Sara Lövestam
Vem har sagt något om kärlek av Elaf Ali
Lowkey av Melody Farshin
Livets hårda skola av Emma Karinsdotter
Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad