Gå direkt till innehållet

Likvärdig och utvecklande undervisning i svenska som andraspråk?

Publicerat: Skribent: Lisa Lundkvist
Elev skriver i häfte i klassrum. Foto: Sanna Dolck

Under 2021 hade Grundskoleförvaltningen ett undersökande åtagande med namnet Likvärdig och utvecklande undervisning i svenska som andraspråk. Med hjälp av stora mängder kvalitativ och kvantitativ data identifierades både styrkor och utmaningar i grundskolornas arbete med ämnet svenska som andraspråk. Bland de utmaningarna som lyfts fram ingår bland annat arbetet med att genomföra en kvalitativ bedömning av elevers behov av sva, att organisera sva-undervisningen utifrån elevernas behov och att säkerställa tillgången till behöriga lärare. Åtagandet visade också att flera skolor redan arbetar systematiskt och kvalitativt med dessa frågor, och att detta goda arbete måste spridas till alla skolor för ökad likvärdighet.

Under höstterminen 2020 bildade jag tillsammans med fyra kollegor från Utvecklingsavdelningen och Kvalitet och myndighet en projektgrupp som fick i uppdrag att ta reda på vilka förbättringar som kan och behöver göras i undervisningen i svenska som andraspråk. Bakgrunden till åtagandet är bland annat att sva under flera år har varit det ämne där Malmös grundskoleelever har haft lägst resultat, samtidigt som ungefär en tredjedel av våra grundskoleelever får undervisning i ämnet.

Svårt att göra behovsbedömning

Svenska som andraspråk är på vissa sätt ett ämne som skiljer sig från övriga skolämnen i grundskolan, främst genom att det är det enda ämne som är behovsprövat. Skollagen säger att undervisningen i sva ska anordnas ”om det behövs” för bland annat elever som har ett annat modersmål än svenska, men det saknas tydliga nationella riktlinjer för hur detta ska göras och på vilka grunder beslutet ska fattas.

Det här såg vi tydligt i åtagandets resultat på så vis att behovsbedömningar genomförs olika både på och inom skolorna vad gäller exempelvis metod, material och vem som genomför bedömningarna. Många lärare och skolledare uttryckte också osäkerhet kring hur den här bedömningen ska gå till.

Utmaningar med två parallella svenskämnen

Svenska som andraspråk är även speciellt på så vis att det existerar parallellt med ett annat skolämne – svenska. Undervisning i sva ersätter undervisning i svenska och en elev kan alltså bara få undervisning i ett av ämnen – det som hen är i störst behov av. Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk skiljer sig åt på flera punkter. En av de viktigaste uppdragen i svenska som andraspråk är att undervisa eleven i svenska språkets bas. Språklig bas är något som modersmålstalare utvecklar utan explicit undervisning under sin uppväxt och innefattar bland annat ett stort ordförråd, uttal och grammatiska strukturer. Andraspråkselever har denna basen på ett eller flera andra språk och vissa av dessa kunskaper och förmågor kan överföras till det nya språket medan vissa delar behöver läras in från grunden. Eleverna måste således få explicit undervisning i svenska språkets bas, parallellt med undervisning i språkets utbyggnad för att inte halka ännu mer efter sina jämnåriga kamrater som har svenska som modersmål.

Vi såg att undervisningen i sva organiseras på olika sätt på skolorna, och att valet av organisationsform inte alltid utgår ifrån elevernas behov. Det är väldigt vanligt att svenska och svenska som andraspråk undervisas tillsammans, i samma klassrum och av samma lärare. Att undervisa i två kursplaner parallellt är utmanande, och detta var något som vi observerade på flera olika sätt i vårt arbete. Det som blev särskilt tydligt var att det svenskämne som var i majoritet, alltså som hade störst andel elever representerade i klassrummet, blev det ämne vars kursplan hamnade i fokus. I de klassrum där sva-eleverna var i minoritet observerades mindre fokus på kursplanens sva-specifika delar. Även i klassrum som bestod av en majoritet eller endast sva-elever noterades att det centrala innehållet som bara finns i sva-ämnet, exempelvis arbete med uttal och prosodi, överlag fick ett litet fokus.

För få behöriga lärare i sva

En viktig slutsats från åtagandet är också att det finns en utmaning med behörighet bland lärare som undervisar i sva. Dels finns det många lärare som endast är behöriga i svenska men som undervisar i sva, dels finns det ett stort antal svensklärare i årskurs 1-3 som har fått legitimation i sva ”på köpet” trots att de inte fått någon faktiskt utbildning i detta. Dessutom uttryckte flera behöriga lärare i sva ett behov av kompetensutveckling inom exempelvis behovsbedömning.

Nya kursplaner innebär större utmaningar

I juli trädde de nya kursplanerna i kraft, och för svenskämnena betyder detta att ämnena blir än mer differentierade vilket gör att exempelvis samundervisning kommer bli en ännu större utmaning än vad det är idag, och det blir än viktigare att en kvalificerad och rättssäker behovsbedömning äger rum så att eleverna får en kvalitativ undervisning i det ämne de har störst behov av.

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy och användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen (EU 2016/679), GDPR, och kompletterande nationell lagstiftning lämnar grundskoleförvaltningen i Malmö stad följande information om behandlingen av dina personuppgifter som sker när du väljer att kommentera artikel eller videoinslag på Pedagog Malmö. Läs mer här!