Fredrik Schneider. Foto: Bastionens förskola

Tar ett helhetsgrepp om traditionsarbetet

Vilka högtider lyfts fram, vilka lyfts inte fram och varför? Det var frågor som ledde till att Bastionens förskola tog ett helhetsgrepp på sitt traditionsarbete.

För att tydliggöra för dem själva men också för att bättre förankra arbetet i läroplanen. Det har gett effekter inte bara i undervisningen utan också bland personalen.
– Plötsligt blev det ett mer öppet klimat i personalrummet där vi kunde prata på ett annat sätt, det blev ett tydligare vi, säger Kristina Jönsson, förste förskollärare.

Det var när en i personalen hade synpunkter på hur man på Bastionens förskola hade tänkt fira Lucia, eller inte fira, som tankarna kring högtider och traditioner började.
– Jag tror att de flesta som jobbar inom förskola kan skriva under på att lucia inte är en så himla kul dag. Alla ska vara glada, ingen ska vara för varm, alla ska gå och ingen ska gråta, man får inte fotografera – hur ska vi lösa det och så vidare, säger Kristina Jönsson och fortsätter:
– Men vår kollega tyckte att vi var så rädda för traditioner och berättade att ”när jag kom till Sverige kände jag mig inkluderad när jag fick dansa små grodorna”.
Där och då blev det tydligt att detta var en fråga de behövde ta tag i och fundera över. ”Hur ska vi arbeta med traditioner” och ”hur gör vi för att inkludera och inte exkludera”, var frågor som ställdes.

Avstamp i tre utgångspunkter

Ganska snabbt blev det tydligt att ingen riktigt visste varför de firade som de gjorde.
– Vi diskuterade vilka högtider som firas och varför och kom väl i princip fram till att vi gjorde saker på rutin – som vi alltid gjort, säger Fredrik Schneider, pedagog som utsetts till ansvarig för Bastionens traditionsgrupp.

Traditionsgruppen är tänkt att samla arbetet kring högtider och traditioner och ta fram ramar för hur arbetet ska se ut och varför. Varje avdelning har en ansvarspedagog som är knuten till traditionsarbetet. Fredrik Schneider har dessutom varit ute och berättat om Bastionens traditionsgrupp på andra förskolor.
Enligt läroplanen ska förskolan bland annat vara en social och kulturell plats som ger varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet, förskolan ska även överföra och utveckla kulturarvet. För att uppnå läroplanens olika mål beslutade man att förskolans högtids- och traditionsarbete skulle ta avstamp i tre utgångspunkter; barnen ska få kunskap och insikt om Sveriges nationella minoriteter och deras kultur, barnen ska få kunskap och insikt om de traditioner som är befästa i det svenska samhället utifrån kyrkoåret samt ta avstamp i barnens egna ryggsäckar och traditioner hemifrån.

”Vi gör inte anspråk på att fira”

När det kommer till barnens egna ryggsäckar hämtar förskolan information dels från vårdnadshavarna men också ifrån barnen själva. Det sammanställs och utifrån den listan utformas förskolans arbete.
– Det är viktigt att vi inte gör anspråk på att fira, eftersom ett firande kan vara högst personligt och privat. För oss handlar det om att ge insikt och upplevelser. Vi formar en tillvaro bestående av olika referenspunkter där barnen kan spegla sig om de vill, säger Fredrik Schneider.

Att enbart berätta om olika traditioner och högtider kan göra skillnaden mellan undervisning och firande tydligare, men enligt både Fredrik Schneider och Kristina Jönsson fungerar inte det i förskolan.
– En del har tyckt att vi inte behöver plocka fram grejer och visa, det är lättare att sätta sig ner och bara berätta. Men så arbetar man i skolan, i förskolan arbetar vi med ett tydligare skapande för att förankra undervisningen, säger Kristina Jönsson och Fredrik Schneider fyller i:
– Därför är det väldigt viktigt att allting föregås av processen med att planera och ha tydliga mål uppsatta för undervisningen och hur vi uppnår det.

I sitt arbete använder de sig även av Högtidsboken som handlar om det gemensamma i flera högtider och hur olika traditioner är ett sätt att fira mångfalden. Boken har också många intressanta frågeställningar riktade till barn.
– Största fördelen som jag har upplevt med detta är de positiva reaktioner vi fått av både vårdnadshavare och barn. De upplever en glädje i att få sin identitet och sina referensramar upplyfta. Många barn vill själva berätta och visa och de blir engagerade, säger Fredrik Schneider.
En förhoppning framöver är att involvera köket i undervisningen också eftersom maten ofta är en stor del av många högtider och traditioner.

Goda effekter bland personal

Det fanns en inledande oro att det skulle bli väldigt mycket jobb och många traditioner och högtider att lyfta fram och forma undervisningen kring. Men sedan listan med traditioner tagits fram visade det sig att det var ganska utspritt över året och praktiskt genomförbart.

En tydlig effekt av traditionsarbetet blev också ett mer öppet klimat mellan pedagogerna på förskolan.
– Vi hade, vad vi trodde var, ett öppet klimat men plötsligt började vi prata om traditioner och mer personliga saker med varandra, det blev ett tydligare vi. Och vi kom fram till att vi kanske inte ska ha APT vid samma tidpunkter som vissa har fasta, vi skulle ju inte lägga en APT på lillejulafton exempelvis. Vi har numera en planering som går över hela året där olika traditioner och högtider uppmärksammas av alla våra medarbetare för att krockar inte ska ske, säger Kristina Jönsson.
Bastionens förskola har arbetat med traditioner och högtider på detta sätt i ett år. Nu vill man även hitta former för hur avdelningarna ska kunna samverka kring traditionsarbetet i större utsträckning.

Du som vill följa traditionsarbetet på Bastionens förskola kan göra det via Instagram på hashtag traditionerpåbastionensförskola