”Barn ska slippa behöva ta kampen, bara för att få vara sig själva”

Tillsammans med barnen på Tröskans förskola ger sig Pontus Källström ut på genusäventyr. Att utmana normer och bryta strukturer redan i förskoleåren tycker han är viktigt.
– Redan i så ung ålder sätts normer som kan begränsa våra möjligheter att få vara på olika sätt, säger han.

Det är viktigt att vi vuxna tittar på oss själva, vilka normer vi representerar och hur vi kan arbeta med dem innan vi pratar normkritiska frågor med barnen. Det menar förskollärare Pontus Källström. Han säger att det klassiska “barn gör som vi gör, inte som vi säger” är viktigt att tänka på även när det kommer till normer och genusstrukturer i samhället.
– Det var någon situation i en barngrupp som jag kommenterade att ‘även pojkar kan ju ha klänning’, då tittade barnen på mig och frågade: varför har inte du klänning på dig? Det är en svår avvägning; jag kan prata om hur viktigt det är för alla att själva välja men har samtidigt inte själv så normbrytande kläder. För vi är alla produkter av samhället, barn av vår tid.

Egna erfarenheter

Pontus Källström vet själv hur det känns att växa upp och inte riktigt passa in i rådande normer. Han kom ut som homosexuell när han var 20 år och berättar att han aldrig varit någon “klassisk pojke”.
– Jag gillade att sy barbiekläder, titta på melodifestivalen och umgås med tjejer. Jag stack ut mycket på skolan vilket ledde till både glåpord och mobbning.
Nu har han utbildat sig till förskollärare och hoppas bidra till att barn ska slippa känna som han själv gjorde.
– Jag vill att barn ska slippa ta kampen som kräver kraft och energi, bara för att få vara sig själv. Och det är inget val vi har inom förskola och skola, det står i lagen och läroplanen att vi ska arbeta med detta, säger han.

Utmana normerna

Genusäventyren som Pontus Källström gör med barnen utifrån metodboken “På genusäventyr” är en form av dramapedagogik. Han arbetar utifrån olika teman så som självkänsla, empati, rädslor och mod. Det kan till exempel handla om att komma bort från normen att modig är att vara stark. Barnen är uppdelade pojkar för sig och flickor för sig enligt bokens rekommendationer för att kunna se olika mönster. Ofta introducerar Pontus Källström ett gosedjur som har en karaktär under passet beroende på tema.
– När det handlade om självkänsla var karaktären en pojke som skulle på kalas och hade valt sin finaste klänning att ha på sig. Barnen skulle följa med på kalas och fick välja kläder och annat som jag hade med till samlingen.

Karaktärerna följer med genom hela passet, ofta möter barnen flera karaktärer på vägen fram till målet. Ibland leker de kull och för att bli fria måste kanske kompisarna viska i deras öron att de är modiga eller andra saker de är bra på. En annan gång är det någon som har stulit saker och barnen måste komma på en lösning för att ta tillbaka sakerna utan att vara våldsamma.
– Om man utgår från att pojkar syns som modiga och flickor som försiktiga så jobbar man för att flickor ska kunna säga ifrån och ta initiativ och pojkar tränas i motsatsen – för att utmana normerna.

Hur tas det emot?
– Det är lite olika beroende på ålder. När vi skulle på kalas hade jag dukat fram olika smycken som de kunde välja bland. Tjejerna tog på sig grejerna direkt medan det var skillnad mellan äldre och yngre pojkar. De yngre pojkarna tyckte det var kul medan de äldre mest valde solglasögon. Det handlar om att ge dem möjlighet att testa, att få tillgång till en större palett än vad normen inom samhället lägger på oss.

Höja barnens röst

En del som Pontus Källström menar är viktigt att tänka på är materialet, leksakerna, som köps in till förskolan. När han själv gjort det har han kanske valt att köpa in drakar och hästar istället för prinsar och prinsessor, en färgad docka istället för vit och spel som visar på en mångfald inom yrkesområden och genus.
– Material är viktigt, vad som finns representerat. Genusfrågor ska synas på väggarna, det handlar om en bra pedagogisk dokumentation där man ska kunna visa mångfald.
Varför är det viktigt att bryta normer?
– Det finns olika anledningar till varför det är viktigt, men framförallt handlar det om en maktfråga. Vem får representeras och vem får stå tillbaka? Mångfalden är jätteviktig, att du kan vara dig själv. Förtryckande normer gör att barnen inte kan vara sig själva. Tar vi inte det på allvar kommer diskrimineringen att fortsätta. Det går hand i hand, en okunskap som vi har ärvt i generationer.

Pontus Källström pratar om förskolan som en viktig arena, en arena där barnen får synas och höras.
– Vissa pratar om barn som mindre kunnande och inom politik när det blir tjafsigt pratar man ofta om en ”sandlådenivå” vilket ger en negativ klang när man pratar om barn. Jag tycker det är fel. Barnen är det viktigaste vi har, det är där allting börjar. Det handlar om vilka medborgare vi vill fostra. Det är viktigt att vi lyfter deras röst.

Pontus Källström är ny bloggare på Pedagog Malmö, läs hans blogginlägg här.