Mitt i ett genusäventyr

Vi sätter oss i en ring, gnuggar våra händer medan den magiska trollformeln ”Hokus pokus filiokus” ropas ut i kör. Äventyret kan börja!

Trots att Sveriges ses som ett jämställt land finns det fortfarande traditionella könsvärderingar som påverkar barns syn på sig själv och andra. Därför måste vi som är aktörer inom förskolan arbeta förbyggande och främjande för att bryta dessa mönster.  I läroplanen för förskolan står det att;

Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor (lpfö18).

I mitt genusarbete har jag tagit inspiration från metodboken På genusäventyr – metodbok för drama och genus i förskolan som riktar sig till pedagoger i förskolan. I boken ges konkreta tips på hur man aktivt kan arbeta med genus. Mitt arbete har riktat in sig på de praktiska aktiviteterna med barnen som är dramaäventyr. Med hjälp av boken har jag utarbetat ett arbetssätt som på ett enkelt och metodiskt sätt underlättar ett genusmedvetet förhållningssätt.

Handlar om att ge barn fler valmöjligheter

Målet med genusäventyren är att alla barn ska få möjlighet att utveckla alla sina färdigheter. Äventyren har behandlat teman som självkänsla, kommunikation, empati, rädsla och mod. Barnen ställs in för olika situationer som de ska lösa tillsammans. Att ställas inför nya situationer gör att de tränar sin inlevelseförmåga, lyhördhet och samarbetsförmåga.

Genom drama får barnen också använda sina olika sinnen. De har bland annat fått känna i läskiga burkar, lyssnat efter ljud och hoppat med sina magiska skor. Även fantasin har en viktig del i äventyren. Barnen möter olika karaktärer som de ska interagera med på olika sätt. Ibland är det en ledsen kanin som behöver deras hjälp medan det andra gånger kan vara ett elakt troll som de ska bemästra.

Leken och dramat blandas sedan med barnens egen reflektion. När vi hade temat ”rädsla” fick barnen samtala om vad som är läskigt för dem och hur de gör när de blir rädda. På så sätt får barnen både en möjlighet att utveckla sina resurser och en rolig erfarenhet tillsammans. När jag har gjort genusäventyren brukar barnen uttrycka att de vilja göra äventyren igen.

Värdegrundsarbetet är en never ending story

Inför varje genusäventyr läser jag noga igenom instruktionerna för att sedan kunna anpassa materialet till just min barngrupp. Under äventyret dokumenterar jag det som barnen säger och gör. Eftersom jag brukar köra äventyren i smågrupper (ungefär 10 barn per gång ) så görs anpassningar och justeringar efter hand. Slutligen analyserar jag det dokumenterade materialet. Mitt mål är att när vi arbetat oss igenom alla fem teman så börjar vi om igen. Ingenting sitter efter första gången, särskilt inte värdegrundsfrågor. Här är det repetition som gäller. Dessutom är det viktigt att knyta äventyren till det som sker i barnens vardag. Lunchen är ett ypperligt tillfälle att påminna barnen om det som vi gjort på äventyren. Ibland brukar jag bara sitta tyst och lyssna på det som barnen pratar om för att se om de snappat upp något.