… Glad i magen på söndag kväll?

alt=””
”När det är söndag kväll blir jag nästan alltid glad i magen...” Lite överrumplad av en elevs filosofiska kommentar i förbifarten inom mitt arbetsrum.

Äter ni extra god mat på söndagar? Undrar jag frågande och långt ifrån lika poetiskt. Utifrån elevens ansiktsuttryck förstår jag att frågan om god mat inte alls hade med den glada känslan i magen att göra.

”….som att vara kär du vet. Då är man så glad att det känns ner i magen”. Ett leende sprider sig från öra till öra. Ett sådant äkta smil som tindrar i ögonen likt solens strålar som glittrar på en spegelblank sjö. Just som poeten inom mig vaknar till liv är eleven halvvägs ut på rast. Ett ögonblick och en strof ”att vara glad i magen” som stannat kvar i mig. För tonåringen en blinkning i mängden av känslor likt en berg och dalbana.

Vad eleven egentligen menade med den där glada känslan i magen på kvällarna om söndagarna kom jag aldrig riktigt fram till. Men ett leende säger ofta mer än tusen ord, som ett kortkommando direkt från hjärtat  – ett underverk egentligen. För tänk hur många miljoner ord vi får varje dag av leenden. Jag fångar några av dessa leende ord, vänder och vrider på dem inom mig. Jag vill tro att dessa tysta budskap är en spegelbild av det vi strävar mot och arbetar för. Att dessa smajl är en reflex av ljus som studsar tillbaka på det vi kallar en god undervisningskvalitet. För vad är en god kvalitet i undervisningen på grundsärskolan? Skiljer den sig från en god kvalitet i utbildning på grundskolan? Både ja och nej tänker jag.

”Det har inte varit mycket kunskapsfokus eller god kvalitet i undervisningen, utan mer inriktat mot omsorg”. Detta konstaterar skolinspektionen i en granskning av grundsärskolor från norr till söder. Målet var att granska hur skolorna arbetar för att främja elevernas kunskapsutveckling för att nå så långt de kan i undervisningen. Om skolinspektionen menar att bristande ”fokus på kunskap och kvalitet” betyder avsaknad på tro att eleverna kan lära och fokus på fel saker, går jag igång och blir lätt förbannad. Alla kan lära sig saker, utifrån sina egna förutsättningar. Jag tänker att det är väl här vi kan börja prata om vad en god undervisnings kvalitet är. Att kunna erbjuda en undervisning utifrån elevernas olika förutsättningar. En undervisning utifrån individen med mål att lära för livet, en undervisningskvalitet som ger förutsättningar för en god livskvalitet. Detta i ett spann av kunskapande, från att få ett ståtligt A i hemkunskap med framtidsdrömmar om arbete i ett restaurangkök. Eller att knäcka läskoden och kunna ta del av litteraturens fantastiska värld. För att inte tala om vikten att kunna skriva det där sms:et utan pinsamma stavfel till snyggingen i klassen bredvid med en fråga om en framtida Bio-date. Snacka om att lära för livet! Att kunna dra upp blixtlåsen på sin jacka, att kunna gå på toaletten alldeles själv, att lära sig hantera ett kommunikationsverktyg för att en dag kunna beställa sin favoritglass i glasskiosken, att kunna säga ja eller nej, eller jag gillar dig. Det är en annan typ av undervisningskvalité. En pinnglass.På grundsärskolan möter du även de elever som befinner sig i livets slutskede. Hur ont det än gör att inse, kommer de aldrig att beställa sin favoritglass eller gå på en date. De har också rätt till en undervisning av god kvalitet, återigen utifrån sina förutsättningar. Här måste undervisningen ge en direkt livskvalitet. Begreppet omsorg och upplevelser blir här den kvaliteten vi söker efter. En varm hand av beröring, en vind som smeker din kind, din favoritlåt på repeat i lurarna eller att tillsammans se den vackraste av soluppgångar i horisonten…..

Jag tänker att det är människorna som är kvaliteten, det är där det magiska sker. Att möta människor som har en tro, kraft och vilja att skapa framgång för någon annan. Som inte ger sig förrän läskoden är knäckt, eller som envist dag efter dag låter dig själv dra upp dragkedjan på din jacka, hur högljutt du än protesterar, för att sedan tillsammans jubla och torka glädjetårar den dagen då kedjan går i lås under hakan som en hyllning till självständigheten. En undervisning av god kvalitet skiljer sig då inte så mycket från vilken skolform du går eller vilka framtidsutsikter du har. Kvaliteten ligger i hur många möten av människor du får som tror på din förmåga, som kämpar för dig även de dagar då du ber om kärlek på det svåraste sätt. Alla kommer inte att nå sina drömmar och det är kanske inte heller meningen.

Men att känna att man inte är bra nog, hur mycket man än försöker – det suger. Där behöver kvaliteten på människorna runtomkring en steppa upp, sträcka på sig och vara den vägvisare ett barn behöver. För om man inte vet vart man ska och varför då är det ju ingen idé att kämpa, strida eller fightas för man vet ju ändå inte när man är framme. Att hylla framgångar och de små stegen på vägen, att påminna om att när de automatiserade snabba tumrörelserna formulerar ett sms är ett resultat av hårt arbete, en vilja att nå sina mål och ett ”Tja, vill du gå på bio med mig ikväll?” Att lära för livet…..

En god undervisningskvalité = en glad känsla i magen ❤️