Hur kan vi då skapa språkutvecklande arbete på fritidshem?

Nu har Jörgen Ekberg och jag jobbat vidare med att anordna lärträffar och spetsat frågor kring: Vad är språkutvecklande arbete på fritidshem, och hur får vi till språkliga aspekter som att tala, läsa, lyssna, skriva, tänka högt, sätta ord på, resonera utifrån förmågor och aktiviteter i undervisning på fritidshem?

Detta blir det någon form av fusion av två perspektiv; att fånga och stimulera språkande i stunden utifrån fritidshemmets förmågor och det mer undervisningsnära baserat på språkteori och metodval som lockar till att använda språk och till språkutveckling. Utan att det ska kännas för mycket skola kan vi  skapa en  mix mellan att fånga upp språkande i stunden och planering för uppgifter och aktiviteter som vi ska genomföras? Vi kan  utöver den vanliga planeringen ”pinpointa” märka ut, exempelvis genom en aktivitetstavla, vilka språkande situationer som finns, kan finnas ytterligare, och hur lyfter vi fram muntligt, gärna lite skriftligt språk inom timmarna på fritidshem.”

Som utgångspunkt hade jag, Jörgen och deltagarna  just perspektivet “flerspråkighet och transspråkande på fritidshem” och vi landade i att vi behöver förstå och få till ett  språkutvecklingsfokus generellt. Då tror vi också att en tillgänglig lärmiljö bidrar till det här perspektivet (tillgänglig lärmiljö är ju att begrepp specialpedagogik) och ett avstamp blir hur lokalens möblering, placering och material utformas, synliggörs och bidrar till tydlighet och kreativitet? Ser vi vad som pågår kan vi lättare lägga på en gemensam instruktion, planera för ett medvetet samtal, addera ord och begrepp till uppgiften, kort skriva ( på flera språk) och vårt mål är att se mer och fler språkande strukturer i fritidshemmets verksamhet?

Vi har i detta sett en inspirerande film för att synliggöra vad som ÄR transspråkande, språk, modersmål och andraspråk i en positiv lärande miljö för elever och personal på fritids.

Jag och Jörgen har bidragit med input från LGR 11, teori och metod som vi nu  stödjer deltagarna  att konkretisera  praktisk handling ( bara att  göra ett skåp med skapande material mer tillgängligt kräver sin planering i detalj) Och vi hoppas att deltagarna tillsammans med sina elever får förutsättningar att implementera. 

Ledorden för vår utvecklingsarbete är att se, lyssna, känna vad som är tillgängligt i lärmiljön ur ett barns perspektiv, och med potential att bli mer språkutvecklande och vad som tvärtom inte är språkutvecklande och tillgängligt, samt att då ta steg framåt- Hur och vem måste vi göra nu? I processen  provar vi att att rekommendera den här planeringsmallen,  ”Paneringsmall för alla” är arbetsnamnet,  med tanken på att man kan lägga den bredvid sin ordinarie mall.

I detaljerna för vårt arbete kommenteras vad som behövs, så som stöd från ledning för organiseringen exempelvis kollegial eller egen reflektion och planeringstid, omgörande av och inköp till lokaler; varför inte prova böcker på flera språk, ett anteckningsblock och en rund mjuk matta att sitta på för att nämna något?

Är du intresserad av att jobba med en  språkutvecklande och tillgänglig lärmiljö i fritidshem eller har du frågor och funderingar? Fortsättning följer med en uppdaterad inbjudan och information i vår!

Vidare och inspirerande läsning:

Kommentarsmaterialet till LGR11s fjärde del

Malmö stad egna riktlinjer skriver fram fritidshemmet som en särskild plats

En vägledande artikel

Kontakta oss: jörgen.ekberg@malmo. se & johanna.soderlund@malmo.se