Språk och natur i symbios bäddar för grundskola

Barn och pedagoger har blandat, rullat och filtrerat tillsammans.

Under 2021 fick fyra förskolor i Malmö testa att arbeta med NTA-lådorna för att undersöka om det skulle vara aktuellt att ta in lådorna i förskoleverksamheten.

– Att arbeta med natur och teknik var helt nytt för mig, eftersom jag är relativt nyexaminerad. Då var NTA-lådan till hjälp och gav inspiration kring hur man kan jobba med ämnena, säger förskolepedagogen Mae Gille Teh, som arbetat tillsammans med kollegorna Linnea Persson, Naime Halipi och Ban Khaleel.

– Under höstterminen arbetade vi med en modul i Läslyftet med fokus på språk i natur- och teknikämnena. Så lådan hjälpte oss att skapa en röd tråd genom hela terminen, säger Linnea Persson.

Varje vecka presenterades ett nytt experiment för barnen, som genomfördes i mindre barngrupper för att ge alla chans att vara delaktiga. På en särskild hylla i lokalerna presenterades även material kopplat till experimentet. På så vis var experimentet hela tiden tillgängligt för barnen och bjöd in till både interaktion och samtal.

Kompletterar med digitala verktyg

När Pedagog Malmö intervjuar avdelningen arbetar man med verbet ”rulla” och barnen har bland annat experimenterat med att rulla kulor i olika sorters banor.

– Barnen får testa att rulla kulor i olika rör och undersöka hur det ser ut både inuti och utanför. Vi har gjort kulbanor i olika typer av lera. Det ledde vidare till nya ord och nya lärdomar. När kulbanorna gick sönder fick vi ju prata om verb som limma och laga, berättar Naime Halipi.

Vad tyckte ni pedagoger om innehållet i lådorna? Behövde ni komplettera med något?

– Vi kompletterade specifikt med digitala verktyg eftersom det är ett av våra utvecklingsområden. När vi blandade saker så använde vi oss av en mikroskop-puck och visade på storskärm hur det såg ut i närbild när till exempel vatten blandas med socker och kanel. Sedan använde vi oss av inspector cam, iMotion och lärplatta, säger Mae Gille Teh.

Nya lärdomar för både barn och personal

Materialet i lådorna har till stor del varit saker som går att hitta på de flesta förskolorna och även hemma. Det kan till exempel vara olika sorters papper, sax, olika mått eller kaffefilter. Linnea Persson berättar att de även sett att experiment och material används i barnens egna lek och att pedagogerna tydligt kunnat se att det skett ett lärande i leken.

– Barnen har även visat oss vuxna hur saker fungerar. Man ser verkligen en skillnad från terminstarten när vi började med experimenten. Barnen var väldigt uppmärksamma på vilka olika material som fanns i hyllan och vad vi skulle göra. Nu ser vi att de har lärt sig hur man kan använda olika material och har även lärt sig olika begrepp och nya ord, säger Ban Khaleel

– Ja, det har verkligen varit en upplevelse för barnen. De har lärt sig begrepp som densitet och hypotes. Självklart hade jag som pedagog ett hum om vad densitet var, men nu kan jag förklara det på ett pedagogiskt sätt för barnen och har fått en djupare kunskap kring det. Sedan har jag lärt mig att man kan jobba med så mycket utifrån ett fokusverb och att det också är naturkunskap och teknik, säger Linnea Persson.

Kollegorna är överens om att det finns en poäng i att undervisa i natur och teknikämnena redan på förskolan, för att bädda inför grundskolans undervisning.

– Det är bra att börja redan i förskolan och jag tyckte verkligen om att arbeta med NTA-lådorna. Jag har själv arbetat inom förskolan många år och vi har alltid försökt ha just någon låda med samlat material i liknande form att erbjuda barnen. Men att lådan dessutom hade ett fokus på natur och teknikämnena har gett något extra för både mig som pedagog och barnen, säger Naime Halipi.