Kulturellt elevinflytande

Vi har träffat två av rådets drivande krafter, skolbibliotekarien Catarina Walles och fritidspedagogen Henrik Ottosson.

Det började som ett klassiskt biblioteksråd med elevrepresentanter. Delvis tack vare skolbibliotekarien Catarina Walles stora kulturintresse breddades rådet för snart tre år sedan till att även innefatta kulturupplevelser. Nu har rådets 17 klassrepresentanter, en från varje klass på F-9-skolan på Norra Rosengård, stort inflytande över sina och sina klasskamraters kulturkonsumtion.

– Genom rådet ska eleverna verkligen känna att de kan påverka, för de kan de, säger fritidspedagogen Henrik Ottosson, som tillsammans med Catarina Walles och försteläraren Stavros Gelios står bakom kultur- och biblioteksrådet.

Rådet möts regelbundet och några punkter är ”önskeböcker”, kulturella utflykter och klassernas kulturintag.

Det är klassrepresentanten som till rådet tar med en önskelista från sin klass, med böcker eller bokgenrer som de önskar att skolbiblioteket köper in.

– Ibland önskas det böcker vars innehåll eller språknivå inte riktigt passar barn, och då tar vi en diskussion om det på rådet, säger Catarina Walles.

– Men vi lyssnar alltid på eleverna, det kommer ju tankar från dem som vi får förvalta på ett bra sätt, fortsätter Henrik Ottosson.

Vid varje möte i rådet berättar representanterna också om kulturupplevelser som deras klasser haft sedan sist. Det kan vara biblioteksbesök eller aktiviteter inom Skapande skola. Att delge varandra i rådet ger inspiration och nya idéer som kan återföras till klasserna.

Att göra kultur

Någon gång per läsår, ambitionen är flera, tar sig kultur- och biblioteksrådet iväg på en kulturupplevelse utanför skolans område. Senast tittade de på offentlig konst i närområdet i Rosengård.

– Vi diskuterar ofta vad kultur egentligen är, både på mötena och när vi går iväg, sedan får representanterna förmedla det till sina klasskamrater, säger Henrik Ottosson.

– Kultur är dessutom både att se och göra, som att uppleva atmosfären på Operan eller Malmö Live, säger Catarina Walles. Det ger även eleverna en trygghet att veta hur man beter sig på olika konstinstitutioner, var man hänger jackan, var man inte får skrika, hur man smyger ut ur en bänkrad på teatern och så vidare.

Mötesträning

Kultur- och biblioteksrådet består av elevrepresentanter från 6 år upp till 15 år som väljs av sina klasser, precis som till övriga råd på skolan.

– För de yngre är själva mötet en upplevelse, det kan vara lite läskigt till och med, säger Henrik Ottosson. Samtidigt får de känna sig viktiga när de fått med sig önskelistor från klassen och berättar om det på mötet.

– Mötesträning är också ett syfte med rådet, att de lär sig hur ett protokoll ser ut till exempel, säger Catarina Walles. Vi hoppas att protokollet sedan läses av både lärare och elever och att de rapporterar och diskuterar i klassrummet, så att representanten får feedback, säger Catarina Walles.

I rådet finns flera elever som suttit med sedan starten 2019.

– Vi märker att ju längre de suttit med desto större ansvar tar de, och vi kräver inte ett byte av representanter utan ser fördelar med kontinuitet, säger Catarina Walles.

Nyfiken förvaltning

– Apelgårdsskolan är också en dialogskola och på våra råd har vi haft besök av kulturansvariga från grundskoleförvaltningen, de vill veta hur våra elever tänker om kultur och utbudet, säger Catarina Walles. En lågstadieelev sa exempelvis ”Jag kanske inte gillar opera så mycket, men kanske en klasskompis gör det”.

Även skolansvariga på kulturförvaltningen har träffat eleverna. Dessutom blev några av rådets äldre elever en nyckelgrupp som exempelvis fått titta på digitala dansföreställningar, för att sedan diskutera och välja vilka föreställningar som yngre elever skulle få ta del av.

– Att vara en pilotskola för förvaltningarna har gjort att eleverna engagerat sig extra mycket, och i samband med nyckelgruppens möten med förvaltningen brukar många stora frågor dyka upp, säger Henrik Ottosson. Det är fantastiskt att höra.