Gå direkt till innehållet
Elever och skolpersonal samtalar vid ett bord i skolbiblioteket. Catarina Walles, skolbibliotekarie, Zineb Lahriri, elev, Anna Blomberg, förstelärare, Erina Maksut, elev och Henrik Ottosson, fritidsledare. Foto: Fredrik Thunberg

Publicerat:

Utforskande samtal med fjärdeklassarna

Genom sokratiska samtal samlas Apelgårdsskolans elever, lärare, fritidsledare och bibliotekarie kring gemensamma läsupplevelser. Öppna frågeställningar utan givna svar utmanar och engagerar.

– Vi skapar sammanhang där alla får chans att göra sin röst hörd och lyssna på varandra, säger försteläraren Anna Blomberg.

Med hjälp av kulturrådets bidrag till läsfrämjande projekt köpte skolan under vårterminen in klassuppsättningar av Christina Wahldéns “Falafelflickorna” och “Tack för allt” – två deckarhistorier för barn som bland annat tar upp hedersbrott. Sokratiska samtal är en metod för att ställa öppna frågor kring materialet man arbetar med. När eleverna under läsningens gång träffades i mindre grupper fick de utifrån sina egna erfarenheter tänka kring olika problem som karaktärerna i böckerna stötte på.

– Jag använder sokratiska samtal mycket som metod i mitt arbete, jag gillar att det här motiverande, lösningsfokuserade. Att få igång samtalen. Vi vuxna är duktiga på att låsa frågor, men då tappar vi samtalet, säger Henrik Ottosson, fritidsledare.

Fler frågor efter sokratiska samtal

Att han och andra vuxna som deltar i samtalen inte har alla svar har varit en ovan situation för många elever. Ett lyckat sokratiskt samtal kan vara att det i slutet finns fler frågor än när man började. Man utforskar tillsammans och det är i bästa fall en eftertänksam och respektfull dialog snarare än en debatt där olika ståndpunkter ska mätas mot varandra. Att testa filosofiska samtal som modell på mellanstadiet är ytterst en demokratifråga, menar Anna Blomberg.

– Jag har länge varit inne på deliberativa samtal och demokratiuppdraget kopplat till skönlitteratur. Demokratiska samtal där man diskuterar frågor ur olika perspektiv och skapar sammanhang där alla får en chans att göra sin röst hörd och lyssna på varandra. Den värdediskussionen är huvudpoängen för mig, inte sokratiska samtal.

Läste både hemma och på fritids

Efter att klasserna introducerats i arbetssättet läste vissa tillsammans på fritids, andra på egen hand hemma. Träffarna blev snart en efterlängtad stund för många.

– Jag hade alltid några frågor jag ville lyfta, men vi hade väldigt öppna samtal där barnen fick styra mycket utifrån vad de ville diskutera. Vi bytte ofta perspektiv; “om du hade varit hennes mamma, hur hade du känt?” Att man kan tänka olika om samma fråga, säger Anna Blomberg.

Elever som annars kanske inte tar så stor plats i helklass får ofta en annan roll i andra gruppsamtal.

– Skulle vi varit hela klassen tillsammans skulle det blivit lite stökigt. Det var lättare att sitta i en mindre grupp, säger Erina Maksut, elev på skolan.

Inget rätt eller fel i sokratiska samtal

Samtidigt blev samtalen en ny upplevelse för många elever; till skillnad från en vanlig lektionssituation finns det inget rätt eller fel.

– Det är öppna frågor, vad jag än säger när jag öppnar munnen så är det ingen som kan säga att “nej, det är fel”, utan “vilken intressanta tanke” eller “Aha, du tänker så?”, säger Catarina Walles, skolbibliotekarie som i tätt samarbete med Henrik Ottosson och Anna Blomberg hållit i samtalen.

– För mig som lärare som annars har 24 elever samtidigt har det varit helt ljuvligt, den bästa samverkan jag haft under hela läsåret! En sån här kvalitet i diskussionerna får man inte i helklass, det var fler barn som kom fram och tog plats, säger Anna Blomberg.

– Det är det häftiga, att de som inte får plats annars kommer med sina kloka idéer och tankar, säger Catarina Walles.

– I ett klassrum är det lätt att få en stämpel och det är alltid någon som kan svaren på alla frågor. Den här metoden gör att vi tar tiden till att lyssna in andra barn, säger Henrik Ottosson.

– Vilka lärdomar har ni gjort hittills i arbetet med sokratiska samtal?

– Bokvalet är oerhört viktigt, att den väcker engagemang, provocerar eller känns. Jag tänker på innehållets betydelse; det går att få till fantastiska samtal och samtidigt träna på de här förmågorna vi ska göra enligt kursplanen. Har man ett väldigt intressant innehåll som engagerar behöver man inte bli så formaliserad i sin undervisning. Visst övar vi på lässtrategier vissa lektioner, men man kan få till samma intention med en helt annan kvalitet om innehållet får styra, säger Anna Blomberg.