Kubbspel som ett verktyg i värdegrundsarbetet

På Tröskans förskola har barnen både fått lära sig spela kubb och öva på att vara goda medmänniskor.

Min relation till kubb sträcker sig tillbaka till barndomen, särskilt på sommaren när kusinen hälsade på. Många dueller blev det och en del besvikna tårar. Jag är inte känd för att vara en bra förlorare om man säger så. Kubb är en symbol för svensk sommar för mig. Denna trevliga tradition ville jag sprida vidare till barnen på förskolan. Det tog inte en lång stund innan barnen började visa intresse och ställa frågor som ”vad är det du gör Pontus?” varför ställer du upp massa pinnar?”.

Snart var matcherna igång. Pinnarna kastades hejvilt och var mer nära att träffa barnen än käglorna. Det vara rena turen att det inte blev några inskickade tillbudsrapporter. Med hjälp av en stor dos av tålamod och övning kom sedermera spelet igång på riktigt. Barnen hade fått in tekniken på slagen, de visste hur spelplanen skulle utformas och vilka regler som gällde. Allt som krävdes var en närvarande pedagog som utmanade barnen i deras lärande.

Skapa en bra laganda

Intresset för kubben växte bland barnen och nu ville de spela så fort vi kom ut på gården. Allt jag behövde göra var att ställa ut lådan med kubben. Barnen ställde i ordning spelplanen. Nästa steg var lagen och hur man ska bemöta varandra. Här är det viktigt att en vuxen delar upp lagen eftersom det alltid finns en risk för att vissa barn blir valda sist. Meningen med aktiviteten är ju att höja barns självförtroende och inte sänka den. Bara att få vara i lag med någon annan tränar barnen i att samarbeta och skapa en gemenskap. För att ytterligare höja lagandan fick barnen välja ett lagnamn. Precis som när jag gick i skolan så är det Pokemon som inttresserar barnen nuförtiden. Därför blev det många ”Bästa pokemon laget” eller ”bästa pikachu laget”.

Gula och röda kort

I början var det vanligt att barnen ropade elaka saker till motståndarlaget för att hävda sig själva. Det var då jag kom på idén med röda och gula kort. Nu gick spelet inte bara ut på att vinna själva matchen utan också att bete sig sportsligt. Det var alltså inte okej att säga elaka saker om varandra, fuska eller störa motståndarlaget. Barnen tog snabbt till sig de nya reglerna och efterfrågade korten vid varje match. I slutet av varje match skulle lagen också gå fram till varandra och tacka för en god match. Efter att ha arbetat med gula och röda kort fick min kollega en idé att också ha med ett grönt kort. På så vis uppmuntras barnen ytterligare till goda handlingar som både stärker laget och individen. Meningen med korten är att skapa en välkomnande och inkluderande norm där alla barn får känna sig respekterade.

I skrivande stund har jag tagit fram förhållningsregler för kubben, de är:

I kubb är det inte tillåtet att:

• kasta pinnen på en annan motspelare med flit
• säga nedsättande ord om motståndarlaget
• att förstöra spelplanen
• att störa motståndarna när de ska kasta
• att fuska genom att kasta närmare motståndaren än vad som är tillåtet eller kasta fler pinnar än vad som är tillåtet
• två gula kort blir ett rött och leder till avstängning

I kubb får du grönt kort om du:

• hejar på dina lagkamrater
• tackar motståndarna för en god match
• hjälper och stöttar din lagkamrat