Maria Brorsson och Josefin Ek. Foto: Fredrik Thunberg

Att utmana med respekt 

Hur utmanar man sina elever på ett respektfullt sätt, ifrågasätter, problematiserar och vågar ta i det svåra? Att lära dem se saker utifrån olika perspektiv och nyansera? På Universitetsholmens gymnasium deltar samtliga lärare i ett fortbildningsprojekt kring konspirationsteorier och hur de kan bemötas.

Det började med att bland andra Maria Brorsson, lärare i svenska, svenska som andraspråk och historia på vård- och omsorgsprogrammet, deltog i en workshop om konspirationsteorier. ”Med myter som vapen”, arrangerad av stiftelsen Expo, handlade om att kunna skilja på känslor och fakta.

Inspirerade av vad de lyssnat på växte övertygelsen på skolan; det fanns ett behov av en fortbildning kring de här frågorna bland all personal på skolan. Inte bara för lärarna i SO-ämnena. Det handlar om att bemöta och våga ta diskussionen, men samtidigt inte konfrontera, när elever till exempel ger uttryck för konspirationsteorier. Det kan handla om frågor kring Israel-Palestina eller som under pandemin om vaccination.

LÄS MER: Universitetsholmens gymnasium bloggar

Fråga efter källa

–  Det är lätt att man duckar. Ibland får man höra att ”måste du lyfta sådana här svåra frågor? Men vi måste möta det. Inte säga ”du har fel”, utan fråga ”var får du din fakta ifrån?” ”Var har du hört detta, kan du plocka fram din källa?” Att få eleverna att tänka ett steg till. Är detta sannolikt, säger Maria Brorsson.

–  Att visa att man är intresserad; ”okej, du tänker så här”. Det här kan ju vara uppfattningar eleven har med sig hemifrån och att då ogiltigförklara en individs hela uppväxt och allt den trott på, det är ju inte vår roll. Vi ska utmana, men med respekt, säger Josefin Ek, lärare i historia, svenska och svenska som andraspråk på elprogrammet.

MALMÖ DELAR: Arbetsområde Konspirationsteorier

Expo-föreläsning för alla

Genom samfond 4 beviljades skolan pengar, som hittills gått till bland annat en Expo-föreläsning för all personal, besök på utställningen ”Auschwitz-Birkenau – Not long ago. Not far way” och en kommande studieresa för ämneslaget till Auschwitz-Birkenau. Maria Brorsson fortsätter:
–  Expoföreläsningen var väldigt handfast och jag tänkte att detta behöver alla som arbetar med våra ungdomar på skolan få höra, från vaktmästeri till städ, alla som möter ungdomarna i olika sammanhang. Då blir det kanske lättare att ta diskussionen om du hör någonting i korridoren, att fråga ”hur tänkte du där?”

Ungefär samtidigt som skolans personal reflekterade kring de här frågorna som mest släpptes Mirjam Katzins rapport om antisemitism och det judiska minoritetsskapet i Malmös skolor.
–  I rapporten står det specifikt att just utbildning av personal är där vi måste börja, så det kändes bra att vi var rätt på det. Vi fick det bekräftat.

Israel-Palestina-konflikten

Både Maria Brosson och Josefin Ek beskriver att de här frågorna är ständigt närvarande på skolan, men att det kan blossa upp bli mer intensivt när det händer något i omvärlden, kring till exempel Israel-Palestina-konflikten.
–  Vi behöver bli stärkta i hur vi möter konspirationsteorier, få redskap och verktyg för hur vi ska hantera det på bästa sätt. Vi är ju bara människor och kan inte göra mer än så gott vi kan, men ju mer vi har på fötterna i form av kunskap desto mer vågar vi. Vi SO-lärare är rätt vana att hamna i de här diskussionerna, men som vård, el- eller VVS-lärare har man kanske inte samma erfarenheter av det, säger Maria Brorsson.

MALMÖ DELAR: Resursmaterial: Antisemitism – betydelse och definition

Lärarhandledning inför besök på Judiskt kunskapscenter

”Vara nyfikna tillsammans”

Josefin Ek berättar att hon tidigare kanske dragit sig för att ge sig in i en diskussion om hon känt att hon inte haft det kunskapsmässiga underlaget och inte varit tillräckligt påläst kring en specifik fråga. Nu är hennes ingång delvis en annan.
–  Det viktigaste är vilken människosyn vi förmedlar. Det blir oftast ett mycket bättre möte när vi kan vara nyfikna tillsammans.
–  Skolans mål är ju alltid att få eleverna att se saker utifrån olika perspektiv. Att förstå andra människor även om man inte alltid behöver hålla med. Vi ska inte påtvinga någon en åsikt, men vi måste få eleverna att tänka själva. Jag har mitt perspektiv och du har ditt. Det är inte säkert att jag håller med dig, men jag är villig att lyssna på dig så länge du är villig att lyssna på mig.  Då vinner man elevernas förtroende, säger Maria Brorsson.