”Danskan är en chans till nystart”

Att motivera eleverna är något Christoffer Lervad Bartholin lägger stort fokus på i sin undervisning. Han vill att de ska förstå att det finns ett stort värde i att känna till och kunna kommunicera med sina grannar.
– Det blir lättare att ta steget att söka utbildning eller jobb i ett annat nordiskt land. Man ska få med sig de kunskaper som öppnar upp möjligheterna, säger han.

Danskan är ”en andra chans”

Han beskriver ett danskt språkval som en andra chans för majoriteten av eleverna.
– En del elever kanske kämpar med sina språkval under grundskolan och i slutändan har ledsnat på tyska, spanska eller franska som är de vanligare språken. Kanske att de tagit någon lektion på gymnasiet men upptäckt att kunskaperna från grundskolan inte riktigt höll, det är oftast här danskan kommer in, som en chans till en nystart, säger han.

Att vissa elever har mer eller mindre jobbiga erfarenheter med sig av gör att han vill visa dem att språkinlärning inte alltid behöver vara en tung börda.
– Men ibland kan uppfattningen vara att danskan är mer likt svenskan än vad den faktiskt är. Visst, man får mycket gratis, men måste ju faktiskt plugga in ordförrådet, säger han.

Men visst kan eleverna ha förkunskaper inom vissa områden. Christoffer Lervad Bartholin menar att det är tydligt att de inte behöver tänka på ordföljden till exempel. Den grundläggande satsstrukturen och grammatiken är väldigt lik även om många ord skiljer sig eller har annorlunda betydelse.

– Men man tycker inte på danska, man “synes”, man gillar inte, man “kan lide”. Och vissa ord används dialektalt i svenskan eller är föråldrade. Som spörsmål, det är det väl bara professorer som använder nuförtiden, säger han.

Och även om en grupp har bra baskunskaper så behöver han se till att ta det från början. Utmaningen är att anpassa sig till de olika nivåerna som finns i en klass.

– Bara för att man bor i Malmö eller Skåne behöver det inte betyda att de kollat på dansk tv eller har varit i Danmark. Fördomen är ju också att skånska och danska skulle låta likadant. Det är ofta uttalsljuden vi behöver slipa mest på, säger han.

Lärdomar från svenskan

Christoffer Lervad Bartholin kom själv till Sverige redan 2009, han hade slutat gymnasiet och fick hem en folder om en folkhögskola med nordiskt samarbete i brevlådan. Vad som skulle vara ett år i Sverige blev 14 efter att han mött kärleken på folkhögskolan.
Numera har han fortfarande en fot kvar i hemlandet eftersom han också undervisar i Köpenhamn.

– Danska som modersmål är så klart ett helt annat ämne, det är mer textbaserat och det är andra krav på att läsa, analysera och skapa efter olika genrekrav. Men sättet att lära ut danska på för icke-danskar har underlättat mycket för mig i min undervisning, det är bra att kunna förklara grammatik och begrepp från början i situationer som kräver det, säger han.

Något annat Christoffer tagit med sig från sina år i Sverige är hur svenskan är mer direkt i skrift. Medan danskan har längre meningar med många bisatser är svenskan rakare.

– Och detta med kommatering… det kryllar av kommatecken i danskan och i många fall är de helt överflödiga. Jag försöker uppmuntra eleverna att inspireras av det svenska och skriva rakare, tydligare och kortare meningar, säger han.

Hur ligger det till med kommunikationen svenskar och danskar emellan?

– Jag vill uppmuntra eleverna att tala språket mer, men det kan så klart vara svårt och de kan tycka det är skämmigt att man inte är hundra procent glasklar. Ibland har mina elever varit i Köpenhamn och kan berätta att de försökt prata danska men rätt snabbt blivit bemötta på engelska. Samma tendenser finns här och det är synd att toleransen för någon som inte pratar som en infödd ibland kan vara låg, säger han och fortsätter:

– Undersökningar visar att svenskar har svårare att förstå danska, men dagens unga i Danmark tycker också det är svårt med svenska, säger han.

Samtidigt har han svårt att tro att en dansk och en svensk som är mer än bekanta pratar engelska med varandra.

– Det är en ansträngning att prata engelska en hel dag med någon om vardagliga småsaker. Det är mer naturligt att prata sitt modersmål. I början säger man “va” hela tiden men det kommer man över. Annars förlorar man de där små personliga nyanserna och den avslappnade tonen, säger han.

Christoffer Lervad Bartholins tips till den som vill bekanta eleverna med danska i undervisningen:

1. Börja med att läsa texter och förstå, det är enklare att se danska i skrift först. Kolla till exempel på danska tv-serier med dansk textning. Eller se något på svenska med dansk textning.

2. Dikter är jättebra. Det finns en del moderna dikter som är ganska enkla och består av vardagliga ord. Caspar Eric, Yahya Hassan Olga Ravn är poeter som är stora i Danmark just nu.

3. Gå via musiken för att öka hörförståelsen. Fler och fler danska popartister gör musik på danska, Tobias Rahim, Andreas Odbjerg och Marie Key är artister som gör lättillgänglig musik.