Läsfrämjande arbete i två kommuner: skolbibliotekens roll

Samverkan mellan skola och bibliotek lyfts ofta fram som en viktig förutsättning för elevers läs- och skrivutveckling, särskilt i skolor där många elever har begränsad tillgång till böcker i hemmet och där svenska inte alltid är det språk som används till vardags. Det har bland annat tagit sig uttryck i lagen om bemannade skolbibliotek som trädde i kraft den 1 juli 2025.

Trots att läsfrämjande arbete är en av de viktigaste frågorna som lärare och huvudmän arbetar med finns det fortfarande relativt lite kunskap om hur ett sådant samarbete mellan skola och skolbibliotek faktiskt organiseras i praktiken och vilka konsekvenser olika former av samverkan får för undervisningen och elevernas deltagande.

I en nyligen genomförd studie har vi följt samarbetet mellan skola och bibliotek på två skolor i två olika kommuner (en mellanstor kommun och en större kommun) som båda var belägna i socialt utsatta områden där många elever hade svenska som sitt andraspråk. Genom intervjuer med skolledare och bibliotekspersonal samt observationer av undervisning har vi undersökt hur samverkan tar form och vilka möjligheter och begränsningar som blir synliga (se Walldén & Lindholm, 2025).

Studien finansieras av FoU-nätverk för skolor med stora utmaningar och relaterar även till ULF-projekten Ordlösa bilderböcker och deras didaktiska potential i heterogena klassrum vid Malmö universitet samt Rum för utveckling: Skolbibliotek i grundskolan vid Karlstads universitet.

Gemensamma förutsättningar för de deltagande skolorna var att båda hade satsat på att förbättra samverkan och låg relativt långt framme i sina respektive kommuner. Samverkan hade drivits framåt av skolledarna som båda var högt engagerade och medvetna om nödvändigheten av att arbeta medvetet med läsning och språkutveckling i alla ämnen. Det fanns dock även tydliga skillnader mellan skolorna i hur samverkan var upplagd.

Framväxande samverkan mellan skola och ett folkbibliotek

I den mellanstora kommunen skedde samarbetet mellan skolan och ett närliggande folkbibliotek. Biblioteket låg geografiskt nära skolan, men var organisatoriskt fristående. Under det senaste året hade kommunen anställt en bibliotekspedagog med särskilt uppdrag att initiera samverkan med skolor i området. Samarbetet tog framför allt formen av punktinsatser riktade till eleverna, såsom bokpresentationer, läsutmaningar och tematiska aktiviteter. Bibliotekspedagogen beskrev hur biblioteket fungerade som en viktig plats för elever som sökte lugn och ro, särskilt i kontrast till mer stökiga fritidsmiljöer i samma byggnad.

Samarbetet med skolan byggdes gradvis upp tillsammans med två förstelärare som hade avsatt tid i sina tjänster för läsfrämjande arbete. Däremot var bibliotekspedagogen inte kontinuerligt närvarande i skolans undervisning, och klassrumsnära samarbete ingick inte i det grundavtal som reglerade relationen mellan skolan och folkbiblioteket.

Det innebar att undervisning och biblioteksverksamhet till stor del förblev separata, även om ambitionen att utveckla samarbetet var tydlig. Skolledningen uttryckte en vilja att stärka arbetet, men beskrev också organisatoriska och kulturella hinder, till exempel svårigheter att få alla lärare att inse vikten av att anpassa undervisningen efter elevernas olika behov.

Ett integrerat skolbibliotek – både fysiskt och organisatoriskt

I den större kommunen var förutsättningarna annorlunda. Här fanns skolbiblioteket integrerat i skolbyggnaden, och bibliotekarien var anställd som en del av skolans personal. Bibliotekarien deltog aktivt i skolans arbetslag och hade en tydlig pedagogisk roll, bland annat när hon samtalade med eleverna och poängterade vikten av läskondition.

Samarbetet med lärarna byggde på gemensam planering av undervisning, där bibliotekets resurser och kompetens användes systematiskt i olika ämnen. Bibliotekarien hade också en uttalad roll i att arbeta relationsskapande med eleverna och sökte aktivt upp dem som annars sällan deltog i läsaktiviteter.

Ett återkommande tema i denna verksamhet var en medveten strävan efter inkludering. Biblioteket beskrevs inte som en plats enbart för tyst läsning eller för elever som redan identifierar sig som läsare. Tvärtom betonade både bibliotekarie och skolledare vikten av att biblioteket ska vara tillgängligt även för elever som uppfattas som stökiga eller ovana vid biblioteksmiljöer.

Under intervjun problematiserade skolbibliotekarien stereotypa bilder av att bibliotek ”inte är någon fritidsgård” och menade att skolbibliotek behöver fungera på ett annat sätt för att fånga elever som inte redan är goda läsare. Skolledningen hade tydliga förväntningar på att alla lärare skulle samverka med skolbiblioteket, vilket bidrog till att samarbetet blev en del av skolans ordinarie undervisningsstruktur och något samtliga behövde förhålla sig till.

Olika grader av samverkan

Skillnaderna mellan de två kommunerna kan förstås utifrån en etablerad modell för samverkan mellan lärare och bibliotekarier (Montiel-Overall, 2008):

· Fas A – Koordinering: Händelser eller aktiviteter synkroniseras med ett minimalt

behov av kommunikation.

· Fas B – Samverkan: Arbetsuppgifter fördelas utifrån yrkesroll eller specialisering.

· Fas C – Integrerad undervisning: Fördjupat samarbete genom gemensam

planering och genomförande av undervisning utifrån gemensamma mål.

· Fas D – Integrerad läroplan: Samverkan är fullt integrerad på organisationsnivå och sker över ämnesgränserna.

För lärare och skolbibliotekarier innebär detta att samverkan behöver förstås som ett långsiktigt arbete snarare än en serie enskilda aktiviteter. När biblioteket ges möjlighet att bli en integrerad del av undervisningen ökar förutsättningarna för att skapa meningsfulla läs- och skrivpraktiker för alla elever. I förlängningen handlar detta om likvärdighet och om skolans möjligheter att ge elever med olika språkliga och sociala förutsättningar tillgång till rika och inkluderande erfarenheter av litteratur och skriftspråksanvändning.

I vidare forskning planerar vi att genom lektionsobservationer synliggöra hur samverkan mellan lärare och bibliotekarie tar sig uttryck i klassrumspraktiken när de samarbetar kring läsfrämjande projekt. En tidigare studie är publicerad på området som visade att elever i årskurs 2 fick rika möjligheter till språkutvecklande samtal, narrativt skrivande och kreativt skapande under ett projekt som utgick från den ordlösa bilderboken Migrants (Walldén & Malilang, 2025). Ytterligare praktiknära studier på området kan belysa förutsättningar som skapas i andra årskurser och undervisningssammanhang.

Referenser:

Lindholm, A. & Walldén, R. (2025). Förutsättningar för läs- och skrivutveckling? Samverkan mellan skolor och bibliotek i socialt utsatta områden. Slutrapport från projekt finansierat av Nationellt FoU-nätverk för skolverksamheter med stora utmaningar. Läs rapporten här!

Walldén, R., & Malilang, C. S. (2025). Lärares och elevers arbete med den textlösa bilderboken Migrants i ett skriftspråkligt undervisningsparadigm. HumaNetten (54), 230–261. Läs mer här!

Montiel-Overall, P. (2008). Teacher and librarian collaboration: A qualitative study. Library and Information Science Research, 30(2), 145–155.

Robert Walldén, professor vid Linnéuniversitetet och docent vid Malmö universitet

Anna Lindholm, docent vid Karlstads universitet