Att låsa upp kunskapen – kraften i studiehandledning på modersmål

För att studiehandledning ska bli ett genuint effektivt verktyg för kunskapsinlärning krävs en individuell anpassning som tar avstamp i en grundlig kartläggning av elevens specifika ämneskunskaper och behov.

I detta arbete intar studiehandledaren en unik nyckelroll som den sammanhållande länken mellan skola, hem och ämneslärare, vilket skapar en trygg och sammanhållen stödstruktur kring eleven. Genom att arbeta aktivt med både modersmål och svenska parallellt stärks elevens ämnesspråk och generella ordförråd avsevärt, vilket är särskilt avgörande i teoretiskt komplexa och begreppstunga ämnen.

Detta pedagogiska stöd kompletteras med praktiska insatser som översättning av prov och instruktioner, vilket är en förutsättning för att ämneslärare ska kunna göra en rättvis bedömning av elevens faktiska kunskapsnivå oberoende av språkbarriärer. Utöver de rent akademiska resultaten lägger studiehandledningen grunden för en psykologisk trygghet som minskar stress och bygger upp det självförtroende eleven behöver för att våga använda det svenska språket både under lektionstid och i sociala sammanhang.

Nedan följer två perspektiv på arbetet med studiehandledning: Jasmina Ilijoska, legitimerad modersmålslärare och studiehandledare, och Jovanche Filipov, elev i årskurs 9 på Höjaskolan, som sedan sin ankomst till Sverige har haft studiehandledning med Jasmina en gång i veckan.

Lärarens perspektiv: Att synliggöra elevens dolda kunskap

Som legitimerad modersmålslärare med mångårig erfarenhet ser jag studiehandledning som ett av skolans viktigaste verktyg för inkludering. Mitt arbete handlar i grunden om att se till att den kunskap eleven bär med sig från sitt hemland blir synlig och användbar även i en ny miljö och vid nya bedömningstillfällen.

För att studiehandledningen ska bli framgångsrik krävs ett metodiskt förarbete. Varje elev behöver ett individuellt upplägg som baseras på en noggrann kartläggning av tidigare ämneskunskaper. Genom ett nära samarbete med mentorer, ämneslärare och specialpedagoger skapar vi en tydlig bild av elevens behov, eventuella svårigheter och sociala utmaningar redan från start.

– I mitt arbete fungerar jag som en central länk mellan eleven, skolan, vårdnadshavarna och ämneslärarna. Det är i detta samspel jag kan följa och stötta elevens utveckling på bästa sätt, förklarar Jasmina Ilijoska, studiehandledare på Höjaskolan.

Att låsa upp ämnet via språket

I samråd med ämneslärare fokuseras stödet ofta på begreppstunga ämnen som exempelvis SO, där språket annars lätt blir ett hinder för att visa faktiska kunskaper. Genom att arbeta parallellt på både svenska och modersmål kan studiehandledaren förklara svåra begrepp, koppla dem till elevens tidigare erfarenheter och använda vardagliga exempel för att konkretisera det teoretiska innehållet.

Jasmina berättar att en avgörande del i uppdraget är att underlätta kunskapsbedömningen i samverkan med kollegor. I elevens fall har samarbetet med ämneslärarna Saso Anevski (svenska och engelska) och Pia Holm (SO) varit mycket framgångsrikt.

– Genom att översätta prov och instruktioner ger vi tillsammans eleven möjlighet att prestera på sin faktiska nivå, oberoende av den rådande språkbarriären. När språket inte längre står i vägen ser vi ofta en snabb utveckling av både självförtroende och resultat, säger Jasmina.

Elevens perspektiv: Vägen från vilsenhet till toppbetyg

När Jovanche Filipov kom till Sverige inför årskurs 8 kände han sig genast bortkommen. Allt var nytt: språket, undervisningssätten och hela skolkulturen. Trots goda betyg och en stark kunskapsgrund från Nordmakedonien kändes det plötsligt som om han inte längre kunde visa vad han gick för.

Den svåra början

I början kunde Jovanche bara kommunicera med sina klasskamrater på engelska. Även om alla var vänliga förstod han snabbt att han var tvungen att lära sig svenska i högt tempo för att inte halka efter. Det var då studiehandledningen blev hans räddning.

– Allt var annorlunda jämfört med skolan i mitt hemland – hur lärarna undervisade och hur mycket ansvar man förväntades ta själv. Men mina klasskompisar accepterade mig direkt, även om vi bara pratade engelska i början, berättar Jovanche.

Under det första året fokuserade han och Jasmina främst på att knäcka språkkoden genom läsning, förståelse av grammatik. meningsbyggnad och instruktioner. Under det andra året skiftade fokus mot att öka ordförrådet, lära sig nya begrepp och få ämneskunskaper i SO, NO och matematik.

– Det som gav mig trygghet var vetskapen om att jag alltid kunde fråga Jasmina när jag stötte på svåra ord. Hon hjälpte mig att tolka frågor som annars skapade stress. Tack vare att hon översatte mina prov kunde jag visa lärarna vad jag faktiskt kunde. Jag fick A i både SO och matematik, säger han stolt.

Mer än bara ord

Idag är Jovanche inne på sitt tredje år i Sverige och går i årskurs 9. Studiehandledningen har gett honom så mycket mer än bara ett nytt språk, den har gett honom självförtroendet att ta plats i korridorerna, på rasterna och under lektionerna.

– Utan Jasmina och stödet från studiehandledningen hade jag aldrig varit där jag är idag. Jag har fått precis det stöd jag behöver och känner mig nu väl rustad inför gymnasiet, både kunskapsmässigt och socialt, avslutar Jovanche.