Han är prisad för relationer och rörelseglädje

Han är pedagogprisvinnaren från 2025 som drivs av att bygga relationer och motivera eleverna att nå sina mål.
– Man utför ju någonting praktiskt inom idrott och hälsa, det kan vara lite utelämnande. Och jag försöker hitta något de trivs med, försöker hitta deras glädje till att röra på sig, säger idrottsläraren David Ekholst.

David Ekholst fick Malmö Pedagogpris bland annat för sin relationella pedagogik och sin förmåga att motivera elever.
– Jag, tillsammans med många andra på skolan, jobbar med att motivera eleverna att jobba så mycket möjligt med sin hälsa och sitt mående. Jag älskar att arbeta med ungdomar och jag hade inte trivts om alla elever bara tackade ja och ställde sig och körde. Det finns inget bättre än att ge dem en utmaning de lyckas med, säger han.

Det relationella arbetet beskriver han som en naturlig del av hur han jobbar. När David Ekholst läste till lärare tänkte han inte mycket på relationell pedagogik. Det var inget som lyftes särskilt under utbildningen.
– Men jag märkte efter ett tag att om jag jobbar med relationerna och genuint finns där för eleverna så får jag så mycket tillbaka, det ger så mycket energi. Genom att försöka se varje elev så mycket som möjligt kan jag försöka motivera och utmana varje individ efter deras förutsättningar, säger han.

Utmaning att utmana elever

På Malmö Citadellsgymnasium är han en engagerad mentor och idrottslärare men han är också med och utvecklar den lokala idrottsutbildningen (LIU) på skolan. Det är ett individuellt val som särskilt idrottsintresserade elever väljer när de vill kombinera sin gymnasieutbildning med sin idrottsutövning.
– De har mig på schemat två gånger i veckan. Vi jobbar med mycket som rör deras idrottsutövning. Allt från mental träning och idrottspsykologi till näringslära. Vi ska också ge dem förutsättningar att kunna bli duktiga idrottsledare. Vi vill ge en helhetssyn, säger han.

Han håller till exempel i kurser i både tränings-och tävlingslära och behöver utmana de elever som gärna vill satsa mer på sin idrott.
– Efter detta har jag en praktisk lektion i tejpning. Där de lär sig hur de ska tejpa sina muskler för att förebygga eller ta hand om eventuella skador, säger han.

Tillsammans med sin kollega Frida Nerman undervisar han också övriga klasser på skolan i Idrott och hälsa. Där får han stor användning av sitt relationella förhållningssätt.
– Att undervisa eleverna på LIU handlar om att utmana och hitta sätt att lyfta elever vars vardag redan handlar så mycket om träning. Men jag har också elever vars vardag inte alls är lika aktiv, där är mitt uppdrag istället att hjälpa dem hitta glädjen i att idrotta.

Pedagogiska infallsvinklar

– Det blir lite av ett detektivarbete att hitta ingångar och förstå hur jag ska göra för att få eleverna att vilja utmana sig och utvecklas. Det handlar om att hitta pedagogiska infallsvinklar för varje elev.

– Det kan vara att klara av ett visst rörelsemönster eller eget uppsatt mål. Eller att våga delta i en volleybollmatch, att man känner sig säker och fattar hur det går till.

Han återkommer till uttrycket rörelseglädje och förklarar att det är just det som motiverar honom.
– Ungdomars stillasittande ökar stadigt, och att jobba med sin kondition och eller vilja anstränga sig och ta ut sig riktigt är ovant för många. Förr var det fler som rörde på sig, säger han.

Idrottsundervisningen har succesivt fått ett större folkhälsoperspektiv och numera ligger mindre fokus på mätbara prestationer. De ska inte klara av saker på en viss tid, de ska genomföra det och på sikt hitta ett intresse för det.
– Min uppgift är inte att fostra eller skapa blivande idrottsproffs. Utan att jobba med folkhälsa och få eleverna att hitta något de tycker är trevligt att göra för sin egen hälsas skull. Det kan vara att åka inlines, powerwalka, hitta ett träningsprogram, spela volleyboll, säger han.

Trygghet med strukturer och rutiner

Och många moment av utbildningen menar han är livsavgörande.
– Som simundervisningen. Det är en billig livförsäkring. Samtidigt förstår jag att det kan vara ett utmanande moment, men sällan på grund av själva simningen, säger han.

– Idrotten skiljer sig åt från andra ämnen. Oftast går man iväg från sin skola. Man byter om, man är i en annan miljö. Man utför praktiska saker. Det blir tydligt om man inte klarar något, man sticker ut, det blir tydligare än om man sitter i sin skolbänk, säger han och jämför med klassrummet.

Om klassrummet är en trygg plats med bestämda platser och bänkkamrater är idrotten annorlunda eftersom man alltid står eller är i rörelse. Det skapas mer interaktion och det kan ge en känsla av oförutsägbarhet och skapa osäkerhet hos eleverna.

Likvärdig bedömning

– Att skapa trygghet är jätteviktigt, struktur och rutiner är grunden. Jag lyfter vilket kurskriterium vi jobbar med för dagen, vad som är syftet och målet med lektionen. Det ska vara tydligt vad vi ska göra idag. Och när vi avslutar reflekterar vi kring om vi uppnått målen, hur gjorde vi det och varför? Man ska känna att man får den undervisning man ska ha, säger han.

Utöver att följa elevernas utveckling drivs David Ekholst också av att utveckla idrottsundervisningen i stort. Frågan om likvärdig bedömning har alltid legat honom varmt om hjärtat. I de centrala ämnesgrupperna träffar han andra idrottslärare på gymnasiet och utvecklar undervisningen och diskuterar nya läroplanen.

– Vi jobbar utifrån nya läroplanen, GY-25. Vi kollar på hur vi lägger upp undervisningen. Vad ska vi lägga till, vad tar vi bort? Vilka krav kan vi ställa, vilka utmaningar dyker upp? Vi hjälper varandra genom att bolla olika prestationer mot kunskapskrav och sambedömer i vissa fall, säger han.

Vilka är dina bästa tips till den som vill jobba med relationell pedagogik?
– Börja med att ställa frågan efter varje lektion: har jag mött varje elev utifrån dennes förutsättningar? Det tror jag man gör, man hälsar, tittar, man hjälper. Annars får man verkligen fundera på hur man kan nå fram, säger han.

– Fundera också på, vem är personen jag har framför mig? Hur kan jag motivera den till att få ett intresse för mitt ämne? Alla har ju något intresse, hur kan jag jobba vidare utifrån det? Inom idrotten finns till exempel hur mycket som helst för en som inte vill vara i ett gym. Bolla med dina kollegor och tänk tillsammans, säger han.