Sandra skapar raster där många vill vara med

Varje dag finns Sandra Cato på plats ute på skolgården och styr upp rastaktiviteter mellan klockan 09.15-10.20, 10.50-12.25 och 13.30-15.00. Däremellan planerar hon, har sin egen rast och täcker upp på fritids. Sandra Cato har vid detta lag en hel uppsjö av lekar att dra igång när eleverna kommer ut från lektionerna. De leker kurragömma, dansar limbo, leker tjuv och polis och spelar tärningsstafett. Men Sandra Cato nämner också lekar som hula hut, häxan, helikoptern, fisksoppa och capture the flag.

Sandra Cato har även hittat på flera egna lekar. En av lekarna kallar hon för ketchup och senap. Det är en lek där många barn kan vara med, oftast är det runt 30 barn. Leken går ut på att två lag med barn står på led bakom en gul kon och en röd kon. Sandra Cato står i mitten med ett band och ropar; klara, färdiga, gå.

– Ketchup och senap fungerar ungefär som ”snappa bandet”, vilket många pedagoger nog känner till. Däremot så är det en liten twist att man ska ta bandet, men andra laget får också pjätta den som tagit bandet.  Om eleven blir pjättad får en person från andra laget gå till motsatta laget. Sedan ställer sig eleverna som sprungit längst bak i kön och så är det nästa elevs tur, säger hon.

En annan populär lek som Sandra Cato har skapat är Super Mario. Då förvandlas en del av skolgården till en racerbana där eleverna tävlar om att komma först i mål med sina fordon. Sandra Cato har förvandlat flyttkartonger till fordon med hjälp av lite färg och snören.

– Vi spelar så klart Super Mario-musik under tiden som leken pågår. Barnen springer i kartongen och den som kommer först in i mål vinner. Det är ofta mellan 40-80 barn som vill vara med så nu behöver jag göra fler bilar av kartonger, säger hon.

Vill skapa meningsfulla raster

Sandra Cato minns sin egen skolgång och berättar att hon själv aldrig var särskilt bra på att till exempel spela fotboll eller King Out.
– De raster jag hade som elev gav mig inte särskilt mycket. Jag gick mest runt och visste inte vad jag skulle göra. Jag kanske satt och flätade någon kompis hår på sin höjd. Därför är det så viktigt för mig att kunna skapa meningsfyllda raster för mina elever idag, säger hon.

– Hur får du inspiration till alla kreativa aktiviteter? 
– Jag lyssnar in barnens intressen. Det var så jag till exempel kom på att jag skulle klä ut mig till Super Mario, barnen pratade mycket om den karaktären. Så jag köpte en Super Mario-dräkt och sedan stod jag en dag och funderade på hur leken skulle gå till. Just då råkade det ligga några flyttkartonger i närheten. Då kom idéen om att måla lådorna till fordon och sätta på snören, säger hon.

Varje fredag ordnar hon även karaoke på skolgården och bygger upp en scen. Ofta är det är 40-tal elever som står i kö för att sjunga med trådlösa mickar medan halva skolgården tittar på som publik. Även Masked Singer har genomförts på rasterna, vilket också var ett förslag från elever.

– Jag tyckte det var en så kul idé! Det ledde till slut till att vi lät fyra olika vuxna på skolan klä ut sig varsin fredag och komma och dansa på skolgården. Eleverna fick skriva på papperslappar och gissa vem de trodde att det var. Sedan sammanfattade jag elevernas gissningar och läste upp inför alla. Slutligen tog vi av masken och avslöjade vilken pedagog som gömde sig under masken, säger Sandra Cato och skrattar.

– Hur tänker ni kring att skapa utrymme för återhämtning för de elever som kanske behöver mer och lugn och ro under rasterna? 
– När jag spelar musik så står jag allra längst ned på skolgården. De elever som vill vara med söker sig dit på egen hand dit. Längre bort på skolgården har vi en gräsplätt och ett skepp där man kan leka i lugn och ro. I vår lekbod kan eleverna också låna en madrass att ta med sig bort dit och ligga på. Vi har även ett fint samarbete med vår bibliotekarie. Varje fredag tar bibliotekarien med sig sittpuffar ut på rasten och har en lässtund utomhus med eleverna. Sedan har vi självklart också lugna aktiviteter på schemat till exempel kanske vi tar ut ett enormt papper och ritar på tillsammans eller blåser såpbubblor.

I lekboden växer eleverna

En plats på skolgården som ligger Sandra Cato varmt om hjärtat är lekboden. Den drivs av skolans fritidspedagoger och är en väldigt viktig del av rasterna.

– Om fritidspersonalen skulle vara sjuka så ber jag elever om hjälp, främst de äldre eleverna. Det sker så roliga och givande diskussioner i lekboden: ”Vad heter du? Vilken band vill du ha? Till vad? Åh vad roligt”, återberättar Sandra Cato.

I lekboden ser hon tydligt hur eleverna växer när de får vara med och ordna och hålla fint. De får möjlighet att ta eget ansvar och de tar egna initiativ till lekar och aktiviteter.
– Ju mer leksaker och redskap som vi har där, ju mer lekar hittar eleverna på. Just nu gör dem mycket hinderbanor och hoppar, vilket gjort mig sugen på att köpa in några käpphästar för att utveckla leken, säger hon.

– Slutligen, hur vill du att det ska kännas för eleverna när rasten är slut? 
– Om det av någon anledning varit jobbigt på lektion innan så önskar jag att eleverna kommer tillbaka in med energi och känner sig återhämtade. De ska ha hunnit vara med sina kompisar och i bästa fall kanske fått nya kompisar under rasten. För det händer ofta hos oss att eleverna börjar leka med nya kompisar i andra årskurser på rastaktiviteterna, vilket är så kul att se, säger hon.