Torbjörn Lundgren: Vad är det som gör en bok lättläst?

Det finns behov av lättlästa texter. Men hur skriver man lättläst och vilka har behov av lättlästa böcker?

Torbjörn Lundgren har själv läs- och skrivsvårigheter men är trots det författare och skriver såväl skönlitteratur som facklitteratur. Utöver det är Lundgren en ofta anlitad föreläsare då hans specialämne är läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, språk och tänkande. Förutom böcker har han skrivit rapporter och skrifter åt Hjälpmedelsinstitutet, Utbildningsdepartementet, Arbetsmiljöverket, IT-kommissionen m.fl. Lundgren är också suppleant i styrelsen i Centrum för Lättläst.

Det är i huvudet det måste hända något

Lundgren berättar att forskningen är ganska överens om att det är helt andra mekanismer än att titta på texten som motiverar till läsning. Just för att texten är passiv. Det är eleven som är aktiv och det är inne i huvudet det måste hända något.

– Vad behöver en läsare då ha med sig? Den behöver ha med sig erfarenheter av textlig information. Det är skillnad på muntligt och textbaserat språk. Man måste helt enkelt ha med sig erfarenheter av andra texter och det får man genom att läsa. Givetvis påverkar även egna erfarenheter, filmer, bilder, musik hur man upplever det man läser, men texterfarenheter har en särskild betydelse, förklarar Lundgren

Relationer och föredömen är av betydelse

Lundgren menar att det är den omgivningen som man har en relation till som har en mycket stor betydelse om man ska bli en läsare. Föräldrar som läser för sina barn är så klart en förebild för sina barn. Men allra störst betydelse har kompisar som sätter böcker in ens hand. Det har en mycket större betydelse än när en lärare ger en boken.

Lundgren berättar att det var så han själv blev läsare. En kompis satte en bok i handen på honom. Han tror också det var av betydelse att hans familj var litterär. Men det var ytterligare några faktorer som spelade en roll den där gången. Boken som kompisen satte i hans händer var bara på 70 sidor – samtidigt som den hade ett fantastiskt språk! Den unge Lundgren bar med sig boken överallt och det tog två månader för honom att läsa den.

Förenklade texter skapar inte en aktiv läsare

Man kan läsa en text utan att ta in den, det har säkert många upplevt. Varför kan man då inte bara ta bort det i en text som är svårt? Varför inte bara förenkla texten?

– Ett ordförråd behöver mycket text. Vi måste se till att de som har svårt med språket får tillgång till språket, att de får mycket synonymer. Inte att vi skalar av språket för dem, påpekar Lundgren.

– Så som vi människor är funtade vill vi se mening med det som finns, för att kunna tolka in det – och så fungerar det också delvis med läsande. Har man redan svårt att tolka texten så så blir det slirigt och man tolkar in andra saker i texten, förklarar Lundgren.

– Dessutom behöver man kunna tolka språket i sitt sociala sammanhang. Som läsare behöver man kunna tolka hur det är här. Jag måste kunna relatera till det sammanhang det handlar om, tillägger Lundgren.

– Textens grafiska form är också jätte viktig. Det är mycket, mycket viktigare än vad man normalt tror. Det ska inte vara så att man storknar så fort man öppnar boken, säger Lundgren.

Vad är svåra ord?

– Tidigare har vi sagt att om man tar bort svåra ord så blir det inte så svårt att läsa. Vad är ett svårt ord? En text kan se enkel ut om man tar bort svåra ord, men i själva verket tar man bort möjligheten att sätta ord i ett sammanhang och istället blir texten svår, menar Lundgren.

Lundgren förklarar att en riktigt bra författare skriver på ett sätt som skapar aktiva läsare. Som ger så mycket information att läsaren kan tolka ihop saker. En bra författare bygger också upp en känsla. Om allting är förutsägbart så blir man fruktansvärt trött på det, oavsett om man har läs- och skrivsvårigheter eller inte.

– Vi vill ha aktiva läsare. Är texten för avskalad blir den svår att tolka och den blir dessutom tråkig och man lägger av som läsare, säger Lundgren och fortsätter

En annan viktig sak är att man lär sig ord när man läser. Vi lär oss inte ord genom att lära oss glosor.

– Genom att läsa mycket får man ett ordförråd. Därför gäller det att få in oss med läs- och skrivsvårigheter bland läsarnas skara i den viktiga bokslukaråldern. För då man läser man på fritiden och får ett stort ordförråd.

Lättlästa böcker inte alltid det bästa

Det kan vara fel att ge för lätta böcker till de som inte läser. Lundgren tycker inte att antologier med korta utdrag ur böcker skapar aktiva texter. Orsaken är att den korta textens innehåll ofta är ryckt ur ett sammanhang. Istället vill han se fler exempel på böcker som dem han har varit med om att ta fram.

– Det var en serie böcker för gymnasie- och vuxenelever med texter som är språkligt intressanta där man mycket medvetet valde ut, dels redan författade noveller, men också avsnitt ur böcker som klarar av att stå för sig själv, berättar Lundgren.

Ett annat dilemma som brukar uppstå är att den fysiska boken med korta texter blir mer som ett häfte och ger inte någon bokkänsla. Men för att få de korta texterna att kännas som en bok tryckte förlaget två texter i en bok. Båda texterna hade sin egen framsida på bokens omslag. Genom att bokens baksida också blev framsida för den andra texten då man vände på boken.

– För en del tog en sådan bok tio minuter att läsa för andra tio dagar. Det viktiga är att hitta texter med bra ingångar som får läsaren intresserad och det får man lägga lite möda på, säger Lundgren.

Vad man läser spelar ingen roll – men skönlitteratur ger högst utdelning

Högskolorna är sedan några år duktiga på att stödja sina studenter som har dyslexi och läs- och skrivsvårigheter.

– Det är viktigt att man läser, spelar inte så stor roll är vad, men det som ger störst utdelning är skönlitteratur, berättar Lundgren.

Funktion, aktivitet och delaktighet

I sitt synsätt kring dyslexi och läs- och skrivsvårigheter finns det några  förhållningssätt kring funktionsnedsättningar som Världshälsoorgansiationen, WHO, har tagit fram:

• funktionen
• aktiviteten, att vara verksam och utföra något
• delaktighet, individen ska känna att man är med

– Säger man att en person inte kan gå på grund av en funktionssättning kan det leda till att personen inte kan vara aktiv. Men det behöver inte innebära att den ska vara inaktiv om man hitta en väg runt det. Kan man få personen aktiv så ges den personen möjlighet att bli intresserad och engagerad. Detsamma gäller för läsning, säger Lundgren.

Skriven text finns också som ljud!

Många blir ofta lämnade ensamma med funktionsnedsättningen dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter. Dessa personer får höra att den ska läsa mer och koncentrera sig mer. Men om man kan lösa det så att hon/han ändå kan vara aktiv och delaktig och på så sätt hänga med och känna en helt annan stämning.

– När en elev i skolan tidigt får problem med läsning och skrivning ska man så fort som möjligt se till att den får tillgång till språket. Det kan till exempel ske genom att lyssna på böcker, menar Lundgren.

Digitaliseringen i skolan förenklar tillgången till talböcker

Själv berättar Lundgren att han kom igång att läsa ordentligt genom att lyssna på talböcker. Genom det fick han ett ordförråd och en känsla för språket. Talspråk skiljer sig som sagt från skriven text, men genom talböcker får man tillgång till skriven text. Lundgren påpekar dock att lyssning inte fungerar för alla och att alla talböcker fungerar inte att lyssna på. Men det är värt att ge flera försök.

– Se till att elever så fort som möjligt får tillgång till texter och språk på annat sätt så att de blir bokslukare när de blir lite större. Det gäller att ta tag i det innan eleven får en negativ inställning till att läsa, avslutar Lundgren.

Text: Charlotte Christoffersen,
it-pedagog, Centrum för Pedagogisk Inspiration
Foto:  Charlotte Christoffersen