Vad är en bra barnbok?

Ulf är barnbokslektör vid Bibliotekstjänst sedan 30 år tillbaka och har en gedigen kunskap och överblick över svensk barnboksutgivning. I sitt arbete som förskollärare på Klövervallens förskola i Rosengård, är böcker och läsning en viktig ingrediens i verksamheten.

Läser mindre i förskolan

Förskolepersonal från flera olika stadsdelar i Malmö har mött upp för att ta del av Ulfs kunnande och för att själva få prata barnböcker.

– Det är inte så ofta vi i förskolan har tillfälle att i lugn och ro få diskutera något sådant som barnböcker med varandra och särskilt givande är det att få träffa kollegor från andra stadsdelar, berättar en av deltagarna entusiastiskt.

När jag besöker seminariet är det andra gången deltagarna ses och inför träffen har de fått i uppgift av Ulf att ta med sig en bra barnbok och en dålig barnbok.

Ulf inleder emellertid med att ge en återblick över bilderbokens historia. Rader av bokomslag flimrar förbi på powerpointen, alltmedan Ulf beskriver typiska särdrag för olika årtionden. Seminariedeltagarna är i olika åldrar, men alla ler nostalgiskt när de ser böcker från den egna barndomen dyka upp på skärmen.

De allra nyaste böckerna från vår tid är säkerligen bekanta för många som jobbar inom förskolan. Dagisen är flitiga besökare och låntagare på folkbiblioteken. Däremot är kunskapen om vår tids barnböcker låg bland lärare i grundskolan och kompetensutveckling inom området förespråkas av Skolverket i den nyligen publicerade Litteraturutredningen.

För att locka till läsning är det oerhört viktigt att kunna hitta rätt bok till varje barn och då behöver den vuxne ha kännedom och överblick.

– En allmän tendens i förskolan, säger Ulf och får medhåll av flera av deltagarna, tycks vara att man läser allt mindre med barnen. Det är så mycket annat som ska hinnas med, så boken har kommit lite i skymundan.

I Litteraturutredningen konstateras att Skolinspektionen i sina granskningar av förskolor funnit att förskolepersonal ofta betraktar böcker mer som ett tidsfördriv än som en möjlighet till lärande och språkutveckling. Pedagogerna har ofta mycket vaga begrepp om vad de vill åstadkomma i sitt språkutvecklande arbete, menar Skolinspektionen och de inser inte hur viktigt det är att väcka barnens läslust redan i förskoleåldern. Enligt amerikansk forskning är storleken på barns ordförråd före skolstarten betydelsefull för den fortsatta läsutvecklingen. Även det passiva ordförrådet som litteraturen förmedlar, ger bokläsande barn ett försprång.

– Barn behöver få höra ett litterärt språk, säger Ulf. De måste kanske inte alltid förstå orden, men vackert språk slår an en känsla och inviger barnen i en ny värld. För barn med annat modersmål än svenska, ger böcker också tillfälle att höra korrekt formulerad svenska.

Bra och dåliga barnböcker

Efter Ulfs historiska kavalkad av bilderböcker, ska seminariet ta sig an uppgiften att förevisa sina egna favoriter bland bilderböcker. Först ska var och en presentera sin bok på ett neutralt sätt, med tema, miljö, berättarperspektiv och vilken ålder boken passar för. Därefter går man laget runt ytterligare en gång och nu är det fritt fram att berätta varför man gillar just den här boken.

Vi får många målande beskrivningar av såväl nya som äldre barnböcker. Det är allt från moderna, genuskorrekta Vad vill du bli när du blir stor? (Pamela von Sabljar 2008) till klassiska Tummen får en vän från 1980 (Inger och Lasse Sandberg).

I förskolan kan man läsa både gammalt och nytt. Många lite äldre böcker är tidlösa och allmängiltiga, som Tummen får en vän, som är enkelt uppbyggd och behandlar teman som vänskap och natur. Vad vill du bli när du blir stor? förmedlar något helt annat till barnen. Den utmanar deras förställningar och är en motvikt till det stereotypa.

Det är inte bara boktips vi får oss till livs denna eftermiddag. Deltagarna delar frikostigt med sig av hur de jobbar med litteraturen tillsammans med barnen och i vilka sammanhang den kan passa.

Ska man till exempel bara läsa korta böcker för de små barnen eller orkar de höra långa texter? Meningarna är delade.

För de barn som kan ta till sig lite längre texter, kan det ge en fantastisk aha-upplevelse att förstå hur en berättelse kan hänga ihop och få sammanhang. Ett annat sätt, tipsar Ulf, är att jobba med långa texter under en längre tidsperiod. Dela in i mindre stycken, studera bilderna, läs sagan många gånger, så ser barnen flera dimensioner av berättelsen.

Vilka böcker är då dåliga barnböcker?
– Hellsings klassiska Sjörövarbok föreslår någon. Det här är bara ordbajseri och barnen har svårt att följa med i handlingen.
– Men på min förskola finns det barn som älskar den här boken och som fångas av rytmen och nonsensorden, inflikar någon annan och diskussionen är i full gång.

Det står helt klart att deltagarna uppskattar att träffas så här och få tid att reflektera över en aktivitet i verksamheten och att få byta erfarenheter med andra.

– Vi vill gärna träffas igen, intygar deltagarna innan de skiljs åt.

Förhoppningen är därför att höstens seminarier med Ulf kan bli en ögonöppnare för personal på förskolorna, för hur bokläsning kan hjälpa till att stärka barnens språkutveckling.

Text: Maria Lindroth, bibliotekarie, Centrum för Pedagogisk Inspiration
Foto: Maria Lindroth