ASL-inspirationscafé på Munkhätteskolan

Peter Bengtsson och Annika Nidemyr inleder med att de faktiskt är nybörjare på ASL. Att de är på sin första kull elever som har lärt sig skriva och läsa med det här arbetssättet. Men de hoppas att deras erfarenheter utifrån ett ”nybörjarperspektiv” ska få fler att våga ge sig in i arbetssättet.

Även elever med svårigheter lyckas

Peter & Annika upplever att arbetssättet ASL gör så att alla elever får lyckas. De tycker att arbetssättet är väldigt inkluderande på så sätt att även de barn som har svårigheter kan lyckas. Det gynnar även deras elever som nästan alla har svenska som andraspråk. Dessutom, som en extra bonus, tycker Peter och Annika att lärararbetet har blivit ännu roligare.

Talande tangentbord

Datorerna hos Peter och Annika är utrustade med talande tangentbord vilket gör att barnen hör bokstavsljudet när de tycker på en tangent och när de gör mellanslag mellan varje ord så läser programmet upp hela ordet. Peter och Annika tycker det utgör ett fantastiskt stöd för eleverna i skrivprocessen. Särskilt för barnen med annat modersmål och särskilda svårigheter.

Talsyntes

Sedan Peter och Annika lyssnade på en föreläsning med Mona Wiklander har de även börjat använda talsyntesen i ViTal. Talsyntesen läser upp hela texten för barnen när den är färdig och då hör de om något låter konstigt. Om det t.ex. låter ”flaga” när de menar ”flagga”. Peter och Annika önskar att de hade börjat med talsyntesen tidigare för de märker att även det verktyget ger ett fantastiskt stöd i lärprocessen. Men när de började med ASL var de inte så medvetna om den möjligheten och dessutom var det ändå så mycket att förhålla sig till med det nya arbetssättet.

Ökad kvantitet och kvalitet på texterna

Peter och Annika berättar att barnens texter snabbt blir både bättre och längre än vad de upplevt med tidigare klasser. Vid jul, efter bara en termin hade alla barnen knäckt läskoden. Eftersom barnen snabbt kommer igång att producera texter med ett riktigt innehåll kommer dialogen om texternas språk och textstruktur igång mycket tidigare.

Länk till bildspel för datorplatta

Organisation och resurser

Inför arbetet med ASL rekommenderar Peter och Annika att man inventerar vilka resurser det finns på skolan. Finns det fritidspedagoger, specialpedagoger eller annan resurspersonal som kan stötta i arbetet med ASL? Precis som Wiklander menar de att skolans specialpedagog kanske kan vara med i ASL-arbetet och bidra till att det inte behövs specialpedagogiska insatser i ett senare skede. Peter och Annika tycker också det var av stort värde att i uppstarten ha stöd av en IT-resurs när det handlade om att få ordning på datorer, skrivare och elevkonton.

Gruppindelning

Peter och Annika har 42 elever tillsammans i två klassrum. I arbetet med ASL har de delat upp barnen i tre grupper med 15 barn i varje grupp. En grupp kan arbeta med ASL i ett klassrum. En grupp kan arbeta med något annat i klassrummet bredvid och den tredje gruppen kan ha fritidsverksamhet. Detta system tycker Peter och Annika har fungerat fantastiskt bra.

Tre skrivarpass i veckan

I Peters och Annikas klass har man lagt undan pennan helt och hållet och barnen använder bara datorn som skrivverktyg – med undantag för matematik. I mitten av klassrummet står ett ovalt bord med datorer. I början av ettan satt åtta barn vid fyra bärbara datorer och skrev. Det var ungefär så många barn en lärare hinner med i uppstarten. Men nu i tvåan är det inga problem att ha igång tio datorer samtidigt.

Rotationssystem under skrivarpassen

De barn i skrivargruppen som för stunden inte skriver på datorn har andra arbetsuppgifter. Det kan vara finmotoriska övningar, matematik- och bokstavsspel, rita illustrationer till sina texter eller göra textbearbetningar på en pappersutskrift. Det är självständiga men meningsfulla uppgifter som gör att Peter och Annika kan ägna mycket tid åt de barn som sitter vid datorerna.

Samling för att skapa gemensamma texter

Varje barn deltar i tre skrivarpass i veckan om totalt cirka 120 minuter. Varje skrivarpass börjar med en samling framför skrivtavlan. För det ändamålet har Peter och Annika enkla hembyggda bänkar av plastbackar från IKEA, vagnsbult och gamla hyllplan som vaktmästaren hade över. Peter och Annika tycker att samtalen fungerar bättre när de har barnen nära sig och bänkarna gör att barnen sitter stilla utan att flyta ut på golvet. Under samlingen skriver Peter och Annika utifrån barnens förslag modelltexter på tavlan. Dessa fungerar som exempel för barnen när de själva ska skriva. Under skrivarpassen får barnen även läsa upp sina texter för varandra.

Tydlig arbetsgång

När själva arbetet börjar är det en tydlig arbetsgång för barnen och de roterar mellan de olika arbetsuppgifterna. Med hjälp av laminerade lappar som Peter och Annika placerar på datorerna ser barnen vilken dator de ska sitta vid och på lappen hittar de också sina inloggningsuppgifter. Barnen arbetar alltid två och två vid datorerna.  Den ena skriver vad den andra säger och sedan byter de.

Rättning av texter

Peter och Annika rättar elevernas texter utifrån varje barns förmåga. Det viktiga är att inte ta död på motivationen. Efterhand som varje elev utvecklas så rättar de mer och mer. Ofta har de veckans ord, t.ex. att alla meningar ska börja på ”Jag kan …”. Dessa ord vill dock Peter och Annika alltid ska vara rätt stavade.

Färgglada mappar på rad

På väggarna hänger mappar i långa rader med genomskinlig framsida. Varje barn har sin egen mapp. Barnens senaste text sitter längst fram i mappen. Sina texter har de klistrat fast på ett färgat papper tillsammans med en illustration. Varje vecka är det en ny färg på pappret. Det gör att Peter och Annika lätt kan se vilka barn som är färdiga och inte färdiga med veckans text.

Pennan först i tvåan har skapat motiverade barn.

I tvåan skriver barnen fortfarande mest med dator. Nu kopplar de även skrivandet till teman inom SO- och NO-ämnena. I tvåan har barnen också börjat forma bokstäver med penna. Lusten och motivationen till att skriva bokstäver med penna är nu hög. Aldrig förr Peter och Annika sett så många pojkar jubla när det är dags för bokstavsskrivande med penna.

Bokstavsträning med penna på ”ägg-papper”

Annika berättar att de nu i år 2 använder sig av Erica Lövgrens modell för att träna in handskrivna bokstäver. Bokstäverna är uppdelade i fyra grupper efter den grundform och rörelsemönster de har. Det gör att barnen lär sig forma alla små bokstäver med penna på bara fyra veckor – istället för en hel termin! Annika visar arbetsblad som de kallar ”ägg-papper”. Det var specialpedagogen på skolan som tipsade om rutorna med ägg-formen som utgångspunkt för bokstavsformerna. Annica och Peter har nu utformat egna övningspapper med Lövgrens bokstavsgrupper på ägg-papper. De tycker att barnen skriver fantastiskt välformade bokstäver!

Ägg-papper, del 1
Ägg-papper, del 2
Ägg-papper, del 3
Ägg-papper, del 4

Förskoleklassen

Till hösten ska pedagogerna i förskoleklasserna på Munkhätteskolan börja arbeta förberedande inför ASL i år 1. Barnen ska där få göra tangentbordsträning med hjälp av ABC-för PC samt lära sig vad som händer när man tycker på enter, mellanslag, hur man skriver stor bokstav och suddar. Det kommer att göra att både barnen och de som lärare har färre saker att förhålla sig när de börjar med ASL i ettan.

Läs artikel om Peter och Annika på Pedagog Malmö här.

Text och foto:
Charlotte Christoffersen
IT-pedagog
Pedagogisk Inspiration Malmö, Malmö stad