Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling

Helen Timperleys forskningsområde är främjandet och organiserandet av lärares professionella lärande och utveckling – i syfte att förbättra elevernas lärande och utveckling. Hos FoU Malmö-utbildning höll Timperley i två seminarier för skolledare och de lärare som har en nyckelfunktion när det gäller skolornas utvecklingsarbete i Malmös olika förvaltningar.

Lärares kompetensutveckling lösningen för skolan?

Timperley inleder med att lärares professionella utveckling ofta framhålls som ett universalmedel för att förbättra skolan. Men hon menar att det sällan lever upp till sitt löfte.

– Det finns tusentals  studier och artiklar kring lärares kompetensutveckling – men effekten av kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos läraren, säger Timperley och fortsätter.

– Detta är anmärkningsvärt eftersom det rimligtvis borde handla om vilken inverkan lärares kompetensutveckling får på elevernas lärande och utveckling – inte hur lärarens färdigheter förändrats.

Lärare behöver arbeta annorlunda!

Timperley berättar att Nya Zeeland har samma situtation som i Sverige, att den socio-ekonomiska klyftan ökar vilket har lett till att de som klarar skolan blir fler, men också att de som inte klarar av skolan blir allt fler. Gapet blir bara större och större. Nya Zeeland är ett av de länder i världen med störst socio-ekonomiska klyftor. Timperley tror det beror på att lärare inte är utbildade för hur man ska stödja de elever som idag lämnar skolan med låga resultat.

– Ska vi kunna göra något åt detta måste lärarna använda fler metoder och arbeta annorlunda, säger Timberley och tillägger:

– … AND, here comes a hard one; lärare måste tro att deras elever kan lära snabbare och bättre. Det är endast på dessa sätt som vi kan göra skillnad för eleverna, säger Timperley.

Vad gör skillnad för eleverna?

Bland alla tusen studier kring lärares kompetensutveckling hittade Timperley och hennes team 97 studier som handlade om hur lärares professionella utveckling ledde till förbättrat lärande hos eleverna.  Teamet analyserade dessa studier och fann en rad faktorer som hade effekt på elevernas resultat. Timperleys kollega professor John Hattie har bla. annat varit med och övervakat analyserna. (Analysen tillsammans med praktiska studier finns att läsa i boken Realizing the Power of Professional Learning, 2011.)

Vad är effektiv kompetensutveckling?

Timperley lyfte fram följande faktorer som är centrala för att skapa förutsättningar för lärares professionella lärande:

Del 1:
Vad är det lärare behöver lära för att göra skillnad för sina elevers lärande?

• Principle 1: Focus on valued student outcomes
  Lärarens professionella upplevelse och värdering av den egna undervisningen i relation till elevernas resultat bör vara fokus för lärarens egna lärande och utveckling.
• Principle 2: Whorthwhile Content
  Lägg tid på rätt saker, det måste värt innehållet. De kunskaper och färdigheter som bör fördjupas är de som har visat sig vara effektiva för elevernas utveckling.
• Principle 3: Integration of Knowledge and Skills
  Integration av teori och lärarens praktiska kunskaper och färdigheter främjar djuplärandet och bidrar till effektiva förändringar i praktiken.
• Principle 4: Assessment for Professional Inquiry
  Information om vad elever behöver, vet och gör används för att identifiera vad lärare behöver veta och göra.

Del 2:
Vad är villkoren som möjliggör lärares lärande som i sin tur påverkar elevernas lärande?

• Principle 5: Many Opportunities to learn and Apply Information
  Lärare behöver många tillfällen i en trygg och utmanande miljö för att ta till sig ny information, applicera dem på sina erfarenheter och uppnå förståelse för att det ska bli märkbara förändringar i deras praktik.
• Principle 6: Approaches are Responsive to Learning Processes
  Våga prova att undervisa annorlunda. Professionellt lärande fokuserar främst på att bygga ny kunskap men fungerar bäst när den nya informationen blir förenlig med det som ligger till grund för lärarens egna praktik.
• Principle 7: Opportunities to process new learning with others
  Kollegial interaktion som fokuserar på elevernas resultat kan hjälpa lärare att integrera sitt nya lärande i gällande praxis.
• Principle 8: Knowledgeable Expertise
  Extern expertis är nödvändig för att utmana befintliga antaganden och utveckla olika typer av nya kunskaper och färdigheter som är förknippade med positiva resultat för eleverna.
• Principle 9: Active Leadership
  För att organisera och främja professionellt lärande hos lärarna behövs aktiva pedagogiska ledare som har en uttalad nyckelroll i skolans kunskapsutveckling.
• Principle 10: Maintaining momentum
  För att förbättringarna av elevernas resultat ska fortsätta krävs det att; lärarna kontinuerligt undersöker vad eleverna behöver, att lärarna får fortsatt god teoretisk kunskap samt organisatoriskt stöd. (Se fig. med cykel längre ner).

Läs mer om ovanstående faktorer i en liten skrift på engelska som finns att hämta som pdf.

Lärarens motivationsfaktor!

Timperley återkommer till att det önskade utfallet, d.v.s. elevernas resultat, är en viktig förutsättning för lärares professionella lärande. Dels för lärarens egna drivkraft och motivation i sin kompetensutveckling. Men också för dem som planerar och organiserar lärarnas kompetensutveckling. Framgångskriterierna för lärares fortbildningsprogram ska inte styras av hur man vill att lärarens färdigheter ska förändras – utan vilken inverkan den ska få på eleverna.

Kollegialt lärande i en ständigt pågående cykel

Timperley menar att det inte är tillräckligt att ge lärarna tid för egen kompetensutveckling. Det räcker inte heller med några föreläsningar. Lärarna behöver hjälp om de ska göra något annorlunda.

– Det kollegiala lärandet är viktigt. Kollegor behöver varandra i lärandeprocessen. Man behöver få diskutera och man behöver få prova, och diskutera igen. Kompetensutveckling är därför inget man som lärare kan klara själv, säger Timperley och visar en modell för hur lärares professionella lärande kan gå i en cykel (se fig. här under).

Eleverna bidrar till lärarnas lärande

Deltagarna på seminariet fick i grupper diskutera vilka utfall de vill ha hos eleverna genom undervisningen. ”What knowledge and skills do our students need?” De begrepp som deltagarna listade upp var motivation, förmåga att läsa, förmåga att förstå det man läser, förmåga att koncentrera sig, förmåga att lyssna på kamraterna, m.m.

– Välj ett område och gör det smalt och djup. Det ger bättre effekt, säger Timperley.

Men hon förvarnar om att det kan ta 3-4 månader innan en grupp blir duktiga på att begränsa och fördjupa ett område.

Vi har inte tid!

Timperley är bestämd när hon säger att tid är en prioriterings- och organisationsfråga. Det är en fråga för varje lärare men också en fråga för skolledningen.

– Gör en lista på vad ni har att göra. Gör sedan en prioritering och dela upp det i vad som är mindre viktigt och vad som är mest viktigt, säger Timperley och ger ett exempel:

– En skola slutade med att ha administrativa möten, vilket förlades till e-post. Mötestiden använde de istället för professionellt lärande, berättar Timperley.

Timperley menar att man på skolan bör skapa ett system – ett system med tydliga ansvarsområden och arbetsuppgifter för lärares professionella lärande.

Raketeffekt!

Timberley berättar att de skolor som lyckades organisera lärares professionella lärande och utveckling, märkte positiva effekter redan efter åtta månader. Efter tre år lyfte elevernas resultat med raketfart. Till och med de mest tvivlande och motvilliga lärarna ändrade sig eftersom det gjorde deras undervisning mycket enklare.