Matteord & glogsters i ett eTwinning-projekt

Det var förra läsåret som Petra Gunnarsson och Marie Müller på Sofielundsskolan hade en klass i år 5 tillsammans.

På ett av skolans personalmöten berättade skolledaren Marie Wesén om sina erfarenheter från eTwinning-projekt. Ännu mer berättade den inbjudna eTwinning-ambassadören Annie Bergh, som är lärare på Kungshögsskolan i Oxie.

Petra & Marie tyckte att det lät intressant med eTwinning. Det passade bra i tiden eftersom deras elever just hade fått var sin dator genom Malmö stads 1-1-projekt Skolkompassen. Dessa datorer ville de börja använda på ett meningsfullt sätt. Omvänt skulle även tillgången till datorer förenkla deltagande och kommunikation i ett eTwinning-projekt. Eleverna skulle också få helt nya mottagare för sina arbeten och lära känna barn och skolor i andra länder. Sagt och gjort. Petra och Marie registrerade sig på eTwinning-sidan och började leta bland projekt. De började lite försiktigt med ett mindre projekt om påskkort.

eTwinning – EU:s plattform för digitalt skolsamarbete

eTwinning är en del av Comenius och ger Europas lärare och elever verktyg och stöd i att arbeta med internationalisering hemma på skolan.  eTwinnings digitala samarbetsformer är ett enkelt sätt att komma igång med internationaliseringen i skolan och lämpar sig utmärkt för ett ämnesövergripande arbetssätt. Det är samarbete över gränserna utan resor, men med kvalitet, resultat och kursplanens mål i fokus.

Mattealfabet på engelska

När man har registrerat sig på eTwinning-sidan kan man notera vilka ämnen och arbetsområden man är intresserade av att arbeta i. Då kan någon annan skola höra av sig som är intresserad av att haka på något av de föreslagna projekten. Petra & Marie tittade igenom andras projektidéer och fattade intresse för ett projekt som handlade om matteord: Mathem’ Alphabet Book.
Tanken med projektet var att varje klass skulle göra sin egen ordbok med mattebegrepp på sitt eget språk samt på engelska. Petra & Marie tyckte att projektet hade passande ämnen; matematik, svenska och engelska samt att det kändes lagom stort i tidsomfattning. Tjugo klasser runt om i Europa var knutna till samma projekt. Klasserna var uppdelade i olika åldersgrupper.
Här kan du ta del av projektsidan med information och projektdagbok.

Spåna, leta och sortera matteord

Eleverna fick arbeta med sina matteord 1-2 gånger i veckan. Inom eTwinning rekommenderar man att projekten inte ska vara för utdragna. Annars är det lätt att de tappar fart och ebbar ut. Petra och Marie fördelade eleverna i grupper och lät dem först spåna fram så många matteord de kunde komma på. Alla orden sorterades sedan in i alfabetisk ordning.

Varje elev fick ansvar för en bokstav med alla tillhörande matteord. De fick sedan översätta alla sina matteord och illustrera dem. De slog i lexikon och sökte på Internet och var väldigt kreativa. Trots att de hade ansvar för varsin bokstav blev ett gott samarbete. De tipsade varandra på var man kunde söka, hur man kunde förklara och visualisera de olika mattebegreppen. De som kunde lite mer språkligt hjälpte de som inte kunde lika mycket.

Att visualisera matteord ställde krav på elevernas kunnande

Petra och Marie blev positivt överraskade över att själva arbetsprocessen kring matteorden gav så mycket. Elevernas förståelse för matematikbegrepp utvecklades över förväntan.

– Eleverna blev verkligen tvungna att sätta sig in i matteordens betydelse på svenska för att kunna hitta vad det betydde på engelska, berättar de.

Att hitta en illustrativ bild till matteordet krävde också god förståelse. Ibland gav jämförelsen av ett mattebord engelska och svenska ytterligare en dimension till förståelsen. För eleverna blev det tydligt att vi har flera olika sorters språk, t.ex. ett vanligt språk på svenska med vanliga bokstäver och ett matematikspråk.

Erfarenheter – mattespråket trädde fram

Även för Petra och Marie framträdde plötsligt språket bakom matematiken.

– Även om man som pedagog tidigare har pratat om hur viktigt det är med matematikspråket och att använda korrekta matematiktermer så var det som om allt framträdde mer tydligt och att man kom till insikt, säger Petra

Marie som denna termin undervisar nya elever i matematik upplever hur hon använder matematikspråket mer medvetet.

– Det blev även tydligt att man faktiskt kan ämnesintegrera matematik och engelska, säger hon.

Digitala posters med matteord

Petra och Marie har tidigare provat på att jobba i ett verktyg på internet som heter Glogster.com Det är en slags digital poster där man på ett roligt, kreativt och enkelt sätt kan sätta samman text, bilder, animation, grafik, videoklipp och ljud. De blev sugna på att låta eleverna presentera sina matteord i en Gloster.

En Glogster för varje bokstav och elev, men även här samarbetade eleverna. Petra och Marie upplever också att arbetet med att göra en presentation av sina matteord befäste matteorden ytterligare.

CD – Mathem’ Alphabet Book

Klassernas alla ordböcker med matteord samlades på en CD som kopierades till alla deltagande klasser.
En sak blev inte som Petra och Marie hade tänkt sig. Utöver att den egna klassens matteordbok skulle finnas på CD-skiva, hade de tänkt sig att elevernas Glogsters skulle finnas tillgängliga på internet – men så blev det inte.

Petra och Marie hade skapat ett virtuellt klassrum hos edu.glogster.com. Fördelen med det virtuellt klassrummet är att de som lärare automatiskt får översikt över alla elevers Glogsters. Först när alla glogsters var klara förstod de att det inte gick att publicera elevernas digitala posters på Internet utan att betala för tjänsten.
Nästa gång blir det nog så att Petra & Marie använder sig av vanliga glogster.com där det inte kostar något att publicera på Internet. Istället får de samla in länkarna till alla glogsters från barnen. Länkarna går å andra sidan att samla på klassens arbetsyta i skolan eller på en hemsida eller i en blogg. När det gäller CD-skivan fick det där bli bilder på elevernas digitala matteposters – utan alla interaktiva funktioner.

Förutom att söka mattebegrepp på datorn och att skapa digitala posters kommunicerade eleverna med sina vänklasser via chatt, mail, skype, wikisidor. Klasserna inom projektet delade också material i olika medieformer på eTwinning-plattformen som t.ex. bilder på när de arbetar med sina projekt, klassfoto osv. Inför julen gjorde man digitala julkort till varandra.