Kreativt lärande på Fäladsskolan

De bemöter eleverna positivt, utifrån elevens intressen. All undervisning är individanpassad. På skolan går elever med autism och utvecklingsstörning. 

Ingela Svensson arbetar som fritidspedagog och Carin Warborn som aktivitetsledare på Fäladsskolan.

– Det är viktigt att vi är följsamma, lär känna eleverna och deras intressen. Det krävs att vi är kreativa, många gånger måste vi tänka upp och ner, säger Carin.

– Vi tänker inte ”så kan man inte göra”, utan fungerar en metod så finns det inga rätt eller fel, säger Ingela.

Det går tolv elever på Fäladsskolan, 10-16 år gamla. Alla elever har autism samt utvecklingsstörning, de har många gånger en svår problematik. Eleverna läser enligt grundsärskolans kursplan med inriktning träningsskola.

– Vi är ungefär 15 personer som jobbar på skolan, en del elever har dubbelbemanning, säger Ingela.

Samma diagnos – en pedagogik?

Ingela och Carin är noga med att poängtera att de ser barnen som individer.

– Alla elever har visserligen autism och då kan man tro att en metod kan funka på alla. Men så är det inte. Allt på skolan är väldigt individanpassat, säger Carin och Ingela.

Carin ger exemplet när eleverna ska äta mellanmål. En elev kanske sitter på golvet och äter, eller framför TVn. En annan kanske står upp. Och det är inte hela världen. I slutändan kan målsättningen vara att eleven ska sitta vid bordet på en stol.

Lärmiljöer och situationer

– Några elever har tre minuters koncentrationsförmåga. Vi får ta tillfällen i akt, säger Ingela.

– Lärsituationerna kan se väldigt olika ut. Vi försöker ta tillvara på elevens intressen. Seriefigurer har t.ex. varit populärt länge. Och några av våra elever tycker mycket om att klippa. Då får vi passa på att prata och ställa frågor när eleven klipper. Eller sjunga sånger om saxar eller räkna saxar, säger Carin.

Samtidigt arbetar personalen mycket med läroplanen och formativ bedömning. De försöker täcka in alla ämnesområden på en vecka.

Ingela och Carin berättar att all personal bemöter eleverna positivt. De låter en hel del passera och pratar om händelser i efterhand istället och ger alternativ. Personalen skäller inte på eleverna och de säger inte heller ”nej, du får inte”.

En dag på skolan

En dag på skolan kan börja med att läsa tidningen tillsammans med eleverna och prata om vad som har hänt i världen. Efter det har de ofta ett arbetspass, t.ex. lägga pussel. Några elever äter frukost på skolan.

– Vi gör ofta utflykter. De kan innehålla allt från att öva motorik och leka på en lekplats till att handla något till huset eller åka stadsbuss till biblioteket, säger Ingela och fortsätter:

– Våra elever har lika stor rätt att ta plats i samhället som alla andra. Och vi samhällstränar. Att åka buss kan vara en typ av samhällsträning. Det kanske börjar med att vi står vid en busshållplats och tittar på tidtabellen. Sedan tittar vi på när bussen åker förbi. Det kan vi göra säkert tio gånger. När vi till sist tar bussen så kanske vi bara åker en hållplats den första gången.

– Eleverna på skolan bryter mot normera. De förstår inte normer och oskrivna regler. Det finns en frihet i det också, säger Carin.

Appar och iPads har underlättat kommunikationen

Teacch är ett pedagogiskt arbetssätt anpassat för personer med autism. På Fäladsskolan arbetar personalen teacchinspirerat.

– Vi jobbar väldigt mycket med kommunikation. iPads har gett oss och eleverna helt nya kommunikationsmöjligheter. Det finns många bra appar och program, vi använder t.ex. symbolprogrammen In print och Symwriter. De fungerar lite som ordprogram fast med bilder och symboler istället för text, säger Carin.

Verkliga föremål och följa med

– Men vi använder även verkliga föremål i kommunikationen. Om vi tar fram en sked så vet eleven att vi ska äta, eller en sko kan betyda att vi ska gå ut. Många eleverna tar oss i handen också och vill visa. Vi får följa med, säger Ingela.

Carin berättar att det finns elever som har ett verbalt språk också. Men bara för att barnen pratar betyder inte att de förstår vad personalen säger och menar. Därför finns bildstöd även för dem.

Viktig föräldrakontakt

Ingela och Carin säger att det är viktigt att ha en väl fungerande dialog med föräldrarna. De vill hitta en individkontakt med varje förälder och förbättra samverkan mellan hemmet och skolan. Eleverna kan inte berätta sin historia för personalen på skolan och föräldrarna känner barnen bäst.

Carin och Ingela trivs på Fäladsskolan. De avslutar med att tillägga att de får en fantastisk respons från eleverna.

– Och vi skrattar och har roligt på jobbet varje dag.

Text och foto på Carin & Ingela: Sara Arildsson
Övriga bilder: colourbox.com