Att uppmärksamma och arbeta med hedersproblematik
Kollegialt lärande som en röd tråd på Nydalaskolan
Vad gjorde denna studiedag så bra och i vilket sammanhang ingick den? För att svar få på detta träffade Pedagog Malmö Ola Kjerström, biträdande rektor på Nydalaskolan, och ansvarig för studiedagarna på skolan.
Ola berättar att studiedagarna är en del i skolans ämnesövergripande språksatsning, som pågår under hela läsåret. I dagsläget består Nydalaskolans språksatsning av följande delar:
- litteraturstudier och övningar utifrån från Pauline Gibbons bok Stärk språket, stärk lärandet (2013)
- TeachMeets – miniföreläsningar, lärare delar med sig sitt pedagogiska arbete
- auskultation hos kollegor
- olika utvecklingsgrupper med lärare från alla arbetslag
Det kollegiala lärandet som en röd tråd
Den konkreta planeringen av studiedagarna har Ola gjort utifrån den strategi och de mål som han och skolans rektor Annika Liersch har satt upp. Lärarna har också varit med och påverkat upplägget.
En målsättning är också att få igång och utveckla det kollegiala lärandet.
– Bland alla våra lärare finns det så otroligt mycket kunskap och kompetens som de måste få möjlighet att dela, säger Ola.
Röstade fram övningar att ta med till klassrummet
En del av studiedagarna har ägnats åt Gibbons bok. Inför den första studiedagen skulle alla ha läst kapitel 2. Det avsnittet innehåller flera praktiska metoder för att skapa samtalande klassrum. Var och en av lärarna fick i grupper välja ut tre övningar som de tyckte verkade intressanta. Vid en sammanställning blev det totalt sju övningar. Dessa presenterades på storbild och därefter fick lärarna rösta på sina favoriter med hjälp av mentimeter.com. De tre övningar som hamnade i topp fick lärarna i uppdrag att inför nästa studiedag prova i sin undervisning.
Hård tidsbegränsning
Ola berättar att en del uppgifter under studiedagarna var hårt tidsbegränsade. Till exempel så fick lärarna diskutera ett avsnitt ur Gibbons bok under endast 10 minuter. Många av lärarna blev frustrerade tyckte det var alldeles för kort tid. Men vid utvärdering av studiedagen tyckte de ändå att det var bra. Det genomgående betyget av studiedagarna blev väldigt högt.
Det fanns även ‘hållplatser’ under studiedagarna. Var och en skulle stanna upp för enskild reflektionsstund och skriva ner några rader om vad som hänt. Det var ett sätt att sänka tempot som annars var ganska högt.
TeachMeets
Under varje studiedag har skolan ägnat en stund åt TeachMeet. Under ett TeachMeet berättar olika lärare om något eller några pedagogiska arbeten de har gjort. Det har till exempel handlat om Flippat Klassrum, om ett lyckat föräldramöte, om skrivande och bedömning i Google Drive, om pedagogisk dokumentation och om arbetet tillsammans med Skolnätverket mot Rasism.
– Det har varit många bra exempel och otroligt roligt och givande. Så det tänker vi fortsätta med, berättar Ola.
I början kan det vara lite svårt att få frivilliga att berätta om något från sin undervisning. Men eftersom Förstelärarna har ett riktat uppdrag fick de berätta om sina utvecklingsområden på skolans första TeachMeet. Vid det andra tillfället hade sex pedagoger anmält sitt intresse att tala.
Disponerat om tiden
Ola berättar att skolan har gjort en inventering av den tid de har till förfogande för möten och konferenser. Sedan har skolledning och personal diskuterat hur tiden ska användas. De kom överens om att ha något färre arbetslagskonferenser.
Skolan är nu organiserad på ett sådant sätt att lärarna ska möta olika kollegor i olika sammanhang. Det finns det klassiska arbetslaget med dem som arbetar i samma årskurs.
– Vi har också tillfällen då personalen arbetar i dubbla arbetslag: åk 1 & 5, 2 & 4 och 3 & 6. Syftet är att de lärare som tar lämnar och tar emot elever ska lära känna varandra. Vi har också olika utvecklingsgrupper som diskuterar språkutveckling och studiero. I utvecklingsgrupperna finns personal från olika ämnen och årskurser och de leds av Förste Lärarna.
Auskultation hos kollegor
Lärarna har även fått i uppdrag att varje termin auskultera hos en kollega. Ett schema anger när och vem var och en ska auskultera. Efter en auskultation bestämmer de båda lärarna en tid för ett uppföljande samtal. Som stöd har de fyra frågor de kan diskutera utifrån. Det handlar inte om att ge kritik utan om besöket har gett, vad de ser för vinster och vad de kan använda sig av i den egna undervisningen. En sammanfattning av reflektioner lämnas in till Ola. Läs mer i bildspel längre ner.
Transparens för att uppnå likvärdighet mellan klassrum!
Nydalaskolans språksatsning handlar om att man vill man skapa klassrum som präglas av dialog mellan eleverna, klassrum som präglas av studiero, klassrum där eleverna stärker och utvecklar varandra. Men Ola påpekar att de även vill uppnå en likvärdighet mellan klassrummen. En stor del av utvecklingsarbetet handlar därför om att skapa transparens på skolan i syfte att låta det som är bra påverka det som fungerar mindre bra.
Text och foto:
Charlotte Christoffersen
redaktör Pedagog Malmö