Lekfull repetition och julstämning i klassrummet
Lärare är viktiga
Minnet av en röst kan väcka känslor av glädje och tillfredsställelse, harmoni och trygghet. Likaså kan minnet av en röst väcka obehag och lust, rädsla och otrygghet. Hur vi använder rösten och vårt språk kan påverka hur andra uppfattar vad vi säger. Val av ord och tonläge kan avgöra vilken tolkning som blir resultatet.
För alla som möter barn och unga i sin yrkesroll blir rösten och språket en del av vad det som uppfattas som yrkesidentitet och yrkesskicklighet av dem som lyssnar. Rösten och vårt språk kan öppna dörrar till en pedagogisk relation och bygga broar till trovärdighet och tillit.
Jag tänker på flertalet elever som jag mött under åren som så väl hade behov av relationer och bekräftelse. Som dagligen reagerade med hjärta och själ, med skratt och tårar på både orättvisor och glädje. För de här eleverna blev lärarna ett säkert bollplank för tankar och känslor om livet, om hemmet, kring kompisar och framtiden.
Jag har dessa elever i minnet när jag lyssnar till Tina Kindeberg, universitetslektor i pedagogik vid Lunds Universitet, när hon föreläser på Antirasistiskt skolnätverksträff (Pedagogisk Inspiration Malmö och gruppen för Normbrytande rättigheter inom Ungdom Mot Rasism) i mars månad. Dagen har som en uppföljning av höstens nätverksträff, fokus på lärarens roll och betydelse i skolan och för eleven.
Tina menar att vi har vår röst i första hand för att knyta relationer till andra människor. All kommunikation som människans ingår i ger en känsla och så fort ett ord är yttrat löper det risk att värderas. Rösten är också vår främsta resurs vad gäller aspekter kring känslopåverkan, etiska dimensioner, utbildning och fostran. Kindeberg belyser hur de uttryckta orden kan få en person att både krympa och höjas och att man som pedagog behöver öka medvetenheten om att de påverkar.
– Språkets verkansmedel kan man inte bortse ifrån när man arbetar med människor, säger hon.
Tina belyser att allt som pedagoger sysslar med är laddat med värderingsaspekter. Som pedagog har man medvetet eller omedvetet gjort en tolkning av innehåll och på så vis påverkar vad som anses som relevant. Hon lyfter vikten av att lärare är medvetna om sina egna känsloaspekter och vilken relation man har till ämnet som ska bearbetas.
Hon trycker på hur angeläget det är att fundera på vad skolan ska ha för funktion i elevers liv stället för att lappa skolan med punktinsatser. Enligt Tina finns det inga hjälpmedel och redskap som kan konkurrera med betydelsen av läraren. Hon ser det som angeläget att stärka lärares yrkesidentitet. Hon pratar också om att lärare överlag behöver bli bättre på att ta plats på samhällsarenor, och ta tillbaka orden från bland annat föräldrar och politiker, som i olika sammanhang talar för eller om lärarkåren.
– Tjänstemannauppdraget innebär att lärare är på så sätt de är de enda som har yrkesansvar att påverka framtidens medborgare. Kan man tänka sig ett finare uppdrag, frågar hon.
Glöm inte relationerna är rubriken på en debattartikel i Lärarnas tidning nr 5. Här skriver Zelma Fors, Fil dr. Specialist i klinisk psykologisk och pedagogisk psykologi, om hur viktiga relationer och känslor i skolans vardagspraktik är för barn och ungdomarnas utveckling. Zelma Fors skriver precis vad Tina Kindeberg också förmedlar i sin föreläsning. Alla som vistas i skolan vet att relationer är avgörande för hur man kommer att uppleva skoltiden och utvecklas.
Text och foto: Marina Walker