Måltidspedagogik öppnar upp för matupplevelser på Möllebackens förskola

Måltiden, som pedagogisk aktivitet, uppmärksammar målen i förskolans läroplan naturligt när skålar med grönsaker och kolhydrater skickas runt bordet.

– Mat och måltider har alltid haft en central del i förskolans verksamhet. Jag arbetar medvetet med måltidsplanering. Varje måltid ska vara en pedagogisk stund som gynnar förståelse och utveckling av hälsa, ord och begrepp, matematik, självkänsla och naturvetenskap, säger Sofia Lönnquist, kock och måltidspedagog på Möllebackens förskola.

Sofia är en av tolv diplomerade måltidspedagoger i Sverige. Hon vill höja värdet av mat som pedagogisk aktivitet, och ser måltidspedagogik och den pedagogiska måltiden, utifrån ett forskningsperspektiv, som vägar till en sund relation till mat.

– Generellt finns det ganska lite forskning kring mat och barn. Det är dock ett snabbt växande område, säger hon och nämner Hanna Sepp, universitetslektor i mat- och måltidskunskap på Kristianstad högskola. Hennes forskning visar på hur mat och måltider kan användas i den pedagogiska verksamheten för att nå läroplanens mål.

SAPERE-metoden

Sofia arbetar utifrån SAPERE-metoden. Den utgår från våra sinnen samt att alla barn har rätt till sin egen smak och upplevelse. Grundstommen är experiment med livsmedel som ska stimulera nyfikenhet och lustfylldhet. Experiment som kan ske både runt middagsbordet, i en lek, skapande verksamhet eller vid en samling.

– Det är viktigt att barnen först och främst blir nyfikna, samtidigt som de får sätta ord på sina matupplevelser och utöka sitt ordförråd, säger Sofia. Hur påverkas t.ex. grundsmakerna om vi blandar dem? Hur smakar en gul karamell i jämförelse med en röd karamell?

Sofia skiljer på måltidspedagogik och pedagogisk måltid som begrepp. Den pedagogiska måltiden är interaktionen som sker vid matbordet. Måltidspedagogik är ett vidare begrepp. Det bygger på ett synsätt där mat och måltid är viktiga komponenter för sunda relationer till mat.

– Som pedagog bör man alltid ställa sig frågan vad det innebär med pedagogisk måltid. Det ingår i en pedagogs uppdrag men vilken betydelse har den?

Lek med mat

Sofia poängterar vikten för förskolebarnen att få lov att vara nyfikna, samtidigt som de har rätt att få säga nej tack. Hon ser matbordet som en central arena för att aktivt arbeta med måltidspedagogik. Likaså är det viktigt att barnen får lov att besöka köket som gästkockar.

– Det är många som säger; lek inte med maten. Jag tycker att vi ska tänka tvärtom, och faktiskt låta barnen leka och experimentera med maten genom att klämma, känna, lyssna, titta, smaka och lukta på maten, säger hon.

Sofia är medveten om att begreppet ”leka med mat” kan provocera. Hon vill förtydliga att pedagogen naturligtvis ska uppmuntra bordskick, men ser inte att det ena utesluter det andra.

– Det är runt bordet som barn och pedagoger får möjlighet att jobba aktivt med valmöjligheter. Jag lägger t.ex. upp all mat i småskålar så att barnen själv få plocka upp på tallriken.

Forskning och mål

Forskning säger att matvanor grundläggs tidigt. Från och med tre års ålder ökar benägenheten till att barn blir skeptiska till mat. Det är biologiskt betingat och härrör från att man inte ska äta något som är giftigt.

– Folkhälsomyndighetens mål är en jämlik hälsa. Oberoende av vilken socioekonomisk status barnen tillhör, ska förskolan erbjuda dem bra mat, säger Sofia. Många barn får upp till 65 % av sitt dagsintag på förskolan. Det ställer stora krav på kockar och pedagoger.

Undersökande funderingar

Enligt Sofia ska den pedagogiska måltiden inte innebära merjobb, utan vara ett sätt att uppmärksamma stunden. Runt matbordet, i måltidspedagogikens anda, uppmuntras barnen att ta för sig i sin egen takt. Om det är så att de bara vill titta första gången är det ok. Runt bordet växer en förståelse fram för färger och former, ord och begrepp. Varje dag hänger Sofia menyn på måltidsvagnen. Genom den kan pedagogerna hjälpa barnen att sätta ord på maten. Varje meny innehåller också en undersökande fundering kring maten.

– ”Kan fiskpinnar simma?” ledde till vårens tema om fiskar, berättar Sofia. Appen ”Kan fiskar simma”, en interaktiv saga, samt ett fysiskt besök hos en fiskare vid Malmö fiskehoddor, satte snurr på många funderingar.

Ökad medvetenhet

Sofia planerar varje veckas meny utifrån säsong. Hon bakar eget bröd, gör egen kräm och försöker i den mån det går att laga ekologiskt.  Varje månad presenterar hon månadens grönsak som på något sätt ska finnas med, både i menyn och i verksamheten på olika sätt.  Att måla med rödbetor är t.ex. populärt. Hon håller på att arbeta fram en kostpolicy för förskolan. Den ska så småningom ligga till grund för förskolans fortsätta arbetet med måltidspedagogik. Genom Sofias och pedagogernas gemensamma arbete upplever Sofia en ökad medvetenhet bland barnen på förskolan vad gäller mat.

– Barnen kan bland annat kategorisera olika grönsaker tidigt. De vet vad en polkabeta eller en rättika är. Häromdagen, under lunchen, uttryckte ett barn; ”Jaaa, jag älskar polkabetor”.

Text: Marina Walker
Foto: Sofia Lönnquist