Läs- och skrivutveckling på nya arenor med STL-modellen

I Sollentuna kommun har ‘Skriva sig Till Lärande’-modellen haft märkbar effekt på elevernas resultat. Läs om forskningsstudien i annan artikel på Pedagog Malmö.

Den 29 september föreläste Annika Agélii Genlot på Pedagog Malmö Live! Hon är skolutvecklare i Sollentuna kommun samt forskare vid Örebro Universitet.

Samarbete på nya arenor

Annika inleder med att prata om de förmågor vi tror att dagens elever behöver som vuxna i framtiden.

– Hittills har vi i huvudsak samarbetat fysiskt i samma rum med andra människor. Mer och mer handlar det dock om att samarbeta med människor på avstånd från varandra, ibland på andra sidan jordklotet. Detta kräver andra förmågor än när vi sitter bredvid varandra. Det handlar om att interagera med andra människor och att samarbeta på nya arenor.

STL-modellen

Annika har varit med om att utveckla STL-cirkeln, vilken används i samband med elevers språk-, läs- och skrivutveckling med datorn som skrivverktyg. Inspiration har hämtats från cirkelmodellen inom genrepedagogiken, som utarbetats av Pauline Gibbons (2006/2013).

STL-modellen kombinerar digitala fördelar med sådant som forskare menar är viktiga faktorer för barns lärande och utveckling, såsom social interaktion, kamratbedömning, formativ återkoppling och betydelsen av att ha en mottagare för sina texter. Modellen används från åk 1 ända upp till åk 9.

STL-cirkeln består av sex steg:

1. LGR 11 – förmågor och kunskapsmål
2. Texttyper & skrivstrategier
3. Formativ återkoppling genom kamratbedömning
4. Kolloborativa skrivprocesser
5. Publicering och återkoppling
6. Slutlig bedömning och återkoppling

– Det låter kanske som om det tar mycket tid, men det behöver det inte göra. Det ska så klart anpassas efter elevernas ålder, vilken klass man har, vilket ämne man har och vilket syfte det är med undervisningen. Det viktiga är att inte försumma det förberedande arbetet innan barnen börjar skriva, förmanar Annika.

Bygga upp förförståelse och kunskap (steg 2)

Annika menar att vi lärare i Sverige många gånger är duktiga på att inspirera våra elever. Men inte alltid är så bra på att skapa en tillräckligt god förförståelse.

– Vi måste se till att de elever som faktiskt har sämre förutsättningar också ska klara uppgiften, därför behöver de få ännu bättre förförståelse. Då behöver vi kanske inte laga lika mycket efter, säger Annika.

Förberedelse av skrivprocesser (steg 3)

Idag inser Annika att hon under sin lärargärning har arbetat alldeles för lite med olika texttyper. Det är först på mellanstadiet och högstadiet som hennes elever har kommit i kontakt med andra texttyper.

– På lågstadiet har vi lärare ofta sagt: “Idag ska vi skriva en saga!”. Men sagor är en av de svåraste genrer att börja med. Det räcker inte med att sagan ska börjar med ”det var en gång” och att den ska innerhålla 7 element. Att skriva sagor kräver mycket mer förberedelse.

Formativ återkoppling genom kamratbedömning (steg 4)

I Sollentuna skriver eleverna i GAFE (Google Apps for Education). Eleverna delar digitala dokument med skrivkamrater. På så sätt kan de läsa varandras utkast och ge varandra återkoppling med hjälp av den inbyggda kommentarfunktionen.

Annika vill särskilt lyfta fram den kraft det innebär för eleverna att få formativ återkoppling av sina kamrater.

– Om man som lärare drar nytta av den kraften så slipper man höra sig själv säga: ”Du kan väl skriva lite till”. Vi vet att den förmaningen har ringa effekt. Men om eleverna får återkoppling av sina kamrater vill de genast bearbeta sin text och få respons på sina förändringar. Det kan bli en lång ”tråd” med återkopplingar. Detta blir ett incitament att självmant bearbeta sina texter och att göra sitt bästa. Se bild här under.

De yngsta eleverna skriver ganska korta återkopplingar. Men det blir ändå en drivkraft att skriva mer och lite bättre. Annika ser också ett ”dubbellärande” eftersom eleverna får idéer från kamraternas texter om hur de kan förbättra sin egen text.

Texterna får en mottagare (steg 5 & 6)

När eleverna är färdiga med sina texter publiceras de på en blogg eller hemsida. På så sätt får texterna fler mottagare hos t.ex. föräldrar och vänklass. Publiceringen gör att eleverna blir väldigt måna om att texterna ska vara rättstavade och bra. På webbplatsen får eleverna en slutlig återkoppling av läsarna om det färdiga resultatet.

Inkluderande att låta texterna stanna i datorn

Annika vill belysa fördelarna med att elevernas texter får förbli digitala i delade dokument och på blogg och hemsida.

– Tänk på, att så fort texerna skrivs ut på papper är de kompensatoriska verktygen borta för de barn som behöver dem. Genom att låta texterna stanna i datorn kan de elever som ännu inte knäckt koden eller som har läs- och skrivsvårigheter, fortfarande läsa kamraters texter och ge återkoppling med hjälp av talsyntes och talande tangentbord. Det går ju att skriva ut texter och sätta upp på väggar ändå. Men om ni behåller texterna i datorn så har ni med er hela gruppen hela vägen.

STL-cirkeln i matematik

När det handlar om matematik som kommunikationsämne tror Annika att vi oftast tänker på muntlig matematik. Men det är också av betydelse att kunna kommunicera matematik i skrift. Detta ställer andra krav på eleven men ger också andra möjligheter.

– Det muntliga blir lätt luddigt och det blir lätt att vi lärare lotsar eleverna för mycket. Men om eleverna får skriva matematik blir de väldigt stringenta i sitt matematiska språk. De tvingas vara väldigt tydliga för att kamraterna ska förstå.

Skriftlig matematik på dator utifrån STL-modellen handlar om olika textgenrer i matematik som t.ex. labbrapporter eller problemlösning. Eleverna får hitta på matteproblem som de skriver i en blogg. Kamraterna läser sedan problemet och skriver in sina svar och lösningar i kommentarfunktionen.

Lärarna tränar på att ge återkoppling

Som lärare måste man träna eleverna i hur man ger bra formativ återkoppling men Annika menar att även vi vuxna behöver lära oss hur man ger återkoppling.

– Många gånger tror vi att vår återkoppling är formativ, men i själva verket är den inte särskilt konstruktiv och framåtsyftande.

I Sollentuna kommun har lärare utbildats i STL-cirkeln sedan 4 år. Under ett år har lärare återkommande träffar. Mellan träffarna skriver de in en gemensam blogg där de tränar på att ge varandra återkoppling.

– Det börjar alltid med enkla återkopplingar som “Bra jobbat” och “Tummen upp”. Men efter ett år börjar de bli riktigt bra på det, säger Annika och ler.

Text & foto
Charlotte Christoffersen

Referenser: 

Gibbons, Pauline: Stärk språket, stärk lärandet : språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. hallgren & Fallgren. 2006/2013.