Pauline Gibbons.

Att undervisa nyanlända och flerspråkiga elever

Under 2016 har närmare 1000 nyanlända elever börjat skolan i Malmö. Fler än hälften av skolornas elever har ett annat modersmål än svenska. Fler elever har rätt till modersmålsundervisning än någonsin. Att möta och stödja alla nyanlända elever är en utmaning som varje skola behöver förhålla sig till.

När Pauline Gibbons, professor vid University of Technology i Sydney, på inbjudan av Språkcentralen, föreläser för 300 Malmölärare, kan det ses som ett stöd i den utmaningen. Under föreläsningen delar Pauline Gibbons med sig av sina erfarenheter. Betydelsefulla faktorer för att arbeta språkutvecklande och säkra elevers rättigheter att nå måluppfyllelse.

– Skolan är ansvarig för att skapa möjligheter för alla nyanlända att lära sig på ett nytt sätt, säger hon.

För många pedagoger är Pauline Gibbons känd som författaren till böckerna “Stärk språket, Stärk lärandet” och “Lyft språket, Lyft tänkandet”. Enligt Pauline Gibbons är det betydelsefullt med grundligt förarbete för att kunna göra en relevant planering av elevers skolgång. För nyanlända elever i Sverige är Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial en grund för skolorna att utgå från.

– Undervisningen ska göra det möjligt för alla elever att vara delaktiga, gärna genom gruppaktiviteter utifrån problemlösningar. Pedagoger ska ta hänsyn till elevernas tidigare erfarenheter när de planerar undervisning och aktiviteter. De behöver också vara rustade för eventuella reaktioner som kan uppstå under lektionstid, säger hon.

Pauline Gibbons föreläser.

Erfarenhet och tidigare kunskap

Hon nämner som exempel hur betydelsen av ordet läger kan variera. Glädjen som en elev kan känna inför att åka på läger med sin klass, kan väcka helt andra känslor hos en elev som har bott i flyktingläger.

– Lärare ska vara uppmärksamma på vad eleverna har varit med om och väga in det i sin planering, säger Pauline Gibbons.

Pauline Gibbons menar att det är viktigt att redan från början ta fasta på tidigare kunskaper som eleverna har. Om eleverna har gått i skola, prata med dem om hur undervisningen såg ut. Ta reda på var deras styrkor finns och utgå från dem.

– Skolan ska förbereda eleverna för framtida studier och liv och inspirera dem att ta del av nya saker. Visa eleverna att ni har höga förväntningar, låt dem få känna sig optimistisk inför framtiden, säger hon.

Stöttning och höga förväntningar

För att underlätta för nyanlända elever att ta till sig kunskap i olika ämnen behöver de få studiehandledning på sitt modersmål. Pauline Gibbons ser gärna att ämneslärare samarbetar med språklärare för att göra innehåll och ämnesord begripliga. En avgörande faktor är också vilken typ av stöttning och utmaningar som lärare ger elever.

– Många lärare tror att de inte kan ha höga förväntningar på nyanlända elever och ger enkla uppgifter som inte utvecklar. Men höga förväntningar är viktiga. Det är bättre att ge vissa elever mer stöd än att förenkla uppgifter. Lärare ska aldrig beröva elever något som de kan vara riktigt bra på, säger Pauline Gibbons.

Något som Pauline Gibbons pratar om är hur varierande bemötande antingen stimulerar eller stagnerar elevernas lärande. För mycket stöd kan till exempel stjälpa lärandet om inte utmaningen är tillräckligt tydlig.

– Det är lätt att lära eleverna att bli hjälplösa i sitt lärande om lärare lägger orden i munnen på eleverna utan att låta dem få tid att tänka, säger hon och trycker på hur viktigt det är att vänta ut elevers svar.

Skapa sammanhang

Det är många pusselbitar som ska stämma. Elever, oavsett tidigare erfarenheter ska få tillgång till ett akademiskt språk och lärare ska kunna anpassa undervisningen utan att förenkla. Instruktioner ska ges ofta i små doser av information. Tillgången till språket ska ske genom flera olika uttryckssätt. Skickliga lärare ser behovet av att undervisa om betydelsebärande ord för att skapa sammanhang i språket, menar Pauline Gibbons.

– Uppgifter som lärare ger behöver vara tydliga vad gäller innehåll, struktur och språkliga drag. Prata med eleverna om olika texter är uppbyggda och ställ frågor. Hur-frågor är till exempel betydelsefulla för att få igång eleverna att använda språket, säger hon.

Text och foto: Marina Walker