Källkritikens dag på Möllevångsskolan

alt=””
Är Malmö verkligen Europas näst farligaste stad? Vad är det för källa avpixlat hänvisar till?

Detta och mycket annat diskuterade vi under de två dagar som viralgranskaren Hugo Ewald besökte oss. Hur kan vi ta reda på vad som är sant, vad som är falskt och vad som är mixat sanning och lögn? Varför skriver man falska nyheter? Vad vill man med det? Vi måste ge våra elever redskap till detta arbete. Läroplanen är tydlig och ämnet är just nu mer aktuellt än någonsin. Hur ska MIK-planen implementeras i alla ämnen och på alla stadier?

Man föreläser framför projicerad presentation.

Vi vill att våra elever alltid ska fråga sig vem som har skrivit texten de läser, varför den skrivits och vem som är tänkt att läsa den. För att våra elever ska bli mediekompetenta på riktigt måste källkritik och informationshantering finnas med i vår undervisning hela tiden. Det kan inte vara något vi läser om en gång, checkar av i vår lista med centralt innehåll, för att sedan gå vidare till nästa sak.

Detta förhållningssätt är lika viktigt i alla skolans ämnen och på alla stadier. Våra yngsta elever har varit ute på Internet nästan hela sitt liv. Där finns mycket som är jättebra men också en hel del som inte alls är bra. Det är skolans uppgift att lära barnen att tänka till och fundera på om det de ser är sant. Det är både ett kunskapskrav i många ämnen och en oerhört viktig förmåga att ha i resten av livet.

Ett effektivt sätt att få folk att tro på det man skriver är att ha med bilder i sin nyhet. Våra elever har fått lära sig hur man tar reda på var en bild först publicerades och hur man använder Googles bildsök för att se på vilka olika ställen på internet man kan hitta bilden. När det gäller filmer på Youtube är det viktigt att ta reda på vem som är avsändaren och i vilket syfte filmen är gjord. Det är en viktig kunskap att ha i en värld där allt för mycket rasistisk propaganda florerar.

 

Detta är vår checklista som eleverna ska använda i alla ämnen när de skriver en text som kräver att de ska söka efter och använda information från internet eller andra källor. Om de kan bocka för alla rutor vet de att deras källa är bra.

 

Mina källor

 

Jag har använt följande källor i mitt arbete:

 

1._________________________________________-

 

⬜ Jag vet vem som står bakom sidan och att de går att lita på

⬜ Jag vet varför sidan gjorts

⬜Sidan har fungerande kontaktuppgifter

⬜Sidans länkar fungerar och jag vet vilket datum den senast uppdaterades/granskades

⬜Informationen jag hittade på sidan finns även på andra ställen

 

Så här hittade jag källan (mina sökord):

 

2._________________________________________-

 

⬜Jag vet vem som står bakom sidan och att de går att lita på

⬜Jag vet varför sidan gjorts

⬜Sidan har fungerande kontaktuppgifter

⬜Sidans länkar fungerar och jag vet vilket datum den senast uppdaterades/granskades

⬜Informationen jag hittade på sidan finns även på andra ställen

 

Så här hittade jag källan (mina sökord):

Idag uppmärksammar hela Möllevångsskolan att det är Källkritikens dag. Alla elever, stora och små, kommer få minst 60 minuters arbete med detta tema. I många klasser kommer hela dagen ägnas åt att, i respektive ämne, diskutera källors trovärdighet, hur man ska veta att det man läser är sant och varför texten man läser är skriven. Vi hoppas att lärarna får fler idéer om hur källkritik kan bli en naturlig del av undervisningen och inte något vi punktmarkerar ibland och att eleverna kan bli ännu mer varse om att allt vi läser inte är sant och hur de kan göra för att vara säkra på att det de lär sig inte är färgat av propaganda eller en önskan om en massa klick på internet.
Cissi Andersson IKT-mästare

Elisabet Niskakari Bibliotekarie