Elevernas röster i kvalitetsarbetet

Tre elever sitter vid datorer och böcker i skolbänk.
Nu är elevintervjuerna för läsåret avklarade!

Intervjuerna utgår från enkätresultat från föregående läsår och handlar bland annat om elevers syn på hur de blir bedömda, hur de får feedback, hur de ser på studiero och inflytande samt vad som gör undervisningen meningsfull. När vi ser tillbaka på intervjuerna slås vi av det engagemang och den klokhet vi mött hos våra elever. Många gånger har intervjuerna dragit långt över den timme vi avsatt från början och det är tydligt att eleverna vill ta vara på chansen att bidra och samtidigt få göra sina röster hörda. Flera intressanta aspekter på undervisning kom fram i våra samtal med eleverna. Vi lyfter några av dem i dagens blogginlägg.  

När vi tidigare under läsåret intervjuade lärare frågade vi dem vad de tyckte att meningsfull undervisning innebar. Lärarna pratade då om undervisningens användbarhet, om nya kunskaper och insikter. Eleverna fick samma fråga, och svarade likadant. Gemensamt var också ett missnöje med den betygsfixering som både lärare och elever kan uppleva att vi ibland har på vår skola.

Lärarna menade att eleverna gärna vill veta vilket betyg de fått på en viss uppgift och att det ibland är svårt att få elever att skifta fokus till uppnådda förmågor och kunskaper. Intressant är att eleverna lyfter samma sak, fast från sitt perspektiv. En elev sa till exempel: “Undervisningen är ofta mer fokuserad på bra betyg än på kunskap. Det känns inte alltid meningsfullt. Att lära sig saker, att få ny kunskap, det är egentligen det som är meningsfullt.” Samtidigt såg de sin egen delaktighet i att det blir så här. En elev sa “ Men det är ju eleverna också som fokuserar mycket på betygen, man vill ju veta hur man ligger till, och då blir det att lärarna följer efter och fokuserar på betyg de också.“  Detta kan i allra högsta grad kopplas till den debatt som pågår i media kring betygsinflation och betygsfixering i förhållande till kunskap.

Debatten blir ofta polariserad och målar bilden av en kunskapsfattig skola. Detta är inget som vi känner igen på S:t Petri skola, men betygshetsen finns naturligtvis på alla skolor. Det är inte så konstigt egentligen med tanke på att höga betyg krävs för att komma in på många intressanta högskoleutbildningar. I S:t Petri skolas kollegiala lärande fördjupar sig många lärargrupper nu i precis det här – hur kommer vi bort från betygs- och matrisfixering för att istället få lärandet i fokus? Diskussioner med våra elever och mellan kollegor utifrån forskning och auskultationer leder oss framåt i arbetet.

Vi ser alltså att elever och lärare i grunden vill fokusera på lärande och komma bort från den betygshets som kan finnas. Samtidigt måste eleverna få veta var de befinner sig i förhållande till målen. Här kommer vi in på hur feedback blir meningsfull och framåtsyftande. Samtliga intervjuade elever menar att feedbacksamtal med läraren är det absolut viktigaste för att de ska utvecklas i sitt lärande.

Eleverna pratar om tvåvägskommunikation, hur de får möjlighet att ställa frågor och få utvecklade svar men också om den relation till läraren som samtalen bygger upp. “Det är viktigt att läraren har en personlig kontakt med oss – då blir responsen tydlig och då vet jag vad jag ska göra vidare. “ Detta ligger helt i linje med vad Dylan Wiliam skriver om feedback – att läraren måste lära känna sina elever och bygga upp ett förtroende för att feedbacken ska fungera på bästa sätt. (Wiliam/ Leahy, Handbok i formativ bedömning, 2016) Hur vi ger feedback är också något som diskuteras intensivt på vår skola – både i arbetslag, ämneslag och kollegialt lärande. Elevernas tankar kring vad som är meningsfull och framåtsyftande feedback blir bra utgångspunkter för vidare arbete med detta.

Kvalitetsarbetet på skolan fortsätter nu med att skolans arbetslag analyserar vad eleverna fört fram. Då elevenkäter och -intervjuer sammanställts programvis kommer elevernas röster fram till just de lärare och arbetslag de berör. Genom detta blir kvalitetsarbetet synligt och verklighetsnära, och förändringsarbetet blir därför en naturlig del i skolutvecklingen. Detta ger också lärarna en chans att blir mer delaktiga i skolans kvalitetsarbete.

Emma Wiking och Eva Henriksson Garatea