Förskolebibliotek i medvind

Det var inte så länge sedan som ingen hade hört talas om förskolebibliotek. Det är inte en del av det allmänna biblioteksväsendet, det omnämns inte i bibliotekslagen. Ändå talas det allt mer om det. Förskolebibliotek växer upp runt om i Sverige.

Malmö stad var, om än inte först, tidigt ute. Under projektnamnet Läsmagi startades de första förskolebiblioteken 2014. Sedan dess har det som från början var ett försök i liten skala vuxit över alla gränser. På ett år har antalet förskolebibliotek som  är färdiga eller under uppbyggnad fördubblats. Läsmagi kan för närvarande räkna in hela 60 förskolebibliotek och intresset ser inte ut att avta.

Tanken med förskolebiblioteken är att ge barn och personal god tillgång till litteratur. Förhoppningen är att det ska öka barnens intresse för läsning och stimulera och utveckla den språkliga förmågan.

Projektet finansieras med medel från Kulturrådets pott för läsfrämjande insatser. Under det gångna året har pengarna gjort det möjligt att anställa en projektsamordnare. Susanna Jarströmer började sin tjänst i augusti 2016 och det har varit ett lyft för verksamheten. Hon har arbetat för att få en överblick över en verksamhet som spretat åt lite olika håll. Meningen är att förskolebiblioteken ska utformas utifrån personalens och barnens idéer, men likvärdigheten är viktig. Personalen ska arbeta på ungefär samma sätt och riktlinjer för hur det ska ske kommer att dras upp så småningom.

Det praktiska arbetet med att bygga upp förskolebiblioteken har språkutvecklarna, knutna till de pedagogiska utvecklingsteamen i Förskoleförvaltningen, hjälpt förskolorna med. De har också samlat de språkombud som representerar förskolorna, till gemensamma träffar. Kompetensutveckling och kollegialt lärande varvas och tas med ut till förskolorna. Fortbildningen syftar till att utveckla metoder för att arbeta språkutvecklande med litteraturen. Under hösten och våren har läsmagiförskolorna fördjupat sig i reciproka boksamtal. Det är en strategi för läsförståelse som används mycket i grundskolan. Med hjälp av dockor kan barnen lära sig ord, ställa frågor och skapa sammanhang. Redan i förskolan får barnen alltså bekanta sig med en metod för textförståelse.

I läroplanen för förskolan (uppdaterad 2016, kap 2.2) omnämns vikten av att barn utvecklar intresse för skriftspråk, för bilder, texter och sin förmåga att använda, tolka och samtala om dem.

Vilken nytta gör förskolebiblioteken?

Ambitionen har också varit att försöka mäta effekten av förskolornas tillgång till egna bibliotek.

Går det att påvisa att barnen på de förskolor som har egna bibliotek har förbättrat sin läsförståelse? Har barnens intresse för läsning och litteratur ökat? Kan barnen samtala om böckers innehåll och återberätta vad de har hört?

En enkät som undersöker vilken inverkan förskolebiblioteken kan ha på barnen, har besvarats av personalen på Läsmagiförskolorna. Den kommer att skickas ut regelbundet. Några säkra slutsatser kan inte dras på ett så tidigt stadium. Däremot har enkäten bidragit till att ringa in de områden som det behöver satsas på under det kommande året.

Litteratur på annat modersmål än svenska är ett av dem. Det finns ett stort behov av litteratur på alla de språk som talas av barn på Malmös förskolor. Enligt enkäten har de flesta förskolor väldigt små möjligheter att låta barn ta del av litteratur och läsning på sitt förstaspråk. Här behövs en förändring.

En sätt att förverkliga det målet är att involvera föräldrar, till exempel genom att låta dem läsa in böcker med hjälp av penpaltekniken. Det är också ett mål i sig att förskolebiblioteken ska vara öppna för vårdnadshavare. Den vuxne som hämtar och lämnar, ska kunna slå sig ner i biblioteket och läsa tillsammans med barnet. Böckerna ska kunna lånas hem. Detta har hittills skett i alldeles för liten utsträckning. En av avsikterna med projektet är att förskolebiblioteken inte bara ska rikta sig till barn och personal, utan även erbjudas till föräldrar.

Ytterligare ett mål är barnen ska vara mer delaktiga i uppbyggnaden av biblioteken, men även kunna påverka hur de används. Susanna hör ibland argumentet att personalen inte har tid att inrätta ett förskolebibliotek. Vem ska ta hand om barnen när personalen gör det?

-Ta med barnen i arbetet, är Susannas råd. Då tar det ingen tid från verksamheten alls. Dessutom är det alltid barnen som kommer med de mest geniala idéerna. Barnen vet hur det vill ha sitt bibliotek.

Text: Maria Lindroth

Foto utvald bild: Barbro Hallberg

Foto språkutvecklarna: Karin Ahlstedt