Älska rapporter! del 1

Vi behöver vässa våra argument, komma bort från godhetsdiskursen, och förstå vad som kan utvecklas och förbättras. Läsning av två rapporter om Skapande skola kan ge oss en skjuts i att tänka nya tankar och komma vidare i vårt arbete.

Som uppstart efter semestern har vi ägnat oss en del åt läsning och fördjupning. Vi har läst pedagogisk forskning, en samling essäer om estetiska lärprocesser, en metodskrift för att arbeta med process och framförallt två rapporter om Skapande skola. Skapande skola har funnits sedan 2008 och det har gjorts ett antal utvärderingar och skrivits flera rapporter. 2014 publicerades en rapport från Myndigheten för kulturanalys ”Skapande skola – En kalejdoskopisk rapport och dess praktik”. Rapporten är väldigt omfattande och rubriken antyder att Skapande skola är en mångskiftande verksamhet. Många olika förutsättningar spelar in i hur bidraget uppfattas och genomförs. Rapporten har tittat närmare på några olika frågeställningar. Dels hur långsiktigheten ser ut när det gäller hur Skapande skola integreras i undervisningen, dels Skapande skolas betydelse för ökad måluppfyllelse men också hur elevinflytandet ser ut.

Rapporten lyfter fram att det är svårt att se att Skapande skola i sig leder till ett mer integrerat sätt att arbeta med kultur i undervisningen. Det man kan se är att de skolor som redan innan har arbetat långsiktigt med att integrera kulturella utrycksformer har fortsatt med det. Samtidigt har man sett hur Skapande skola kan vara en inspiration till att använda kultur som redskap i undervisningen och att man efter projektet har fortsatt samarbetet.

Det viktigaste för att Skapande skola ska bli en del av arbetssättet på en skola är att man har tydligt formulerade mål innan arbetet startar och att man följer upp samarbetet. Det är med andra ord viktigt att ställa sig de didaktiska frågorna varför vi gör och vad vi vill uppnå. Men i materialet framkommer också en krock mellan den resultatorienterade skolan där lärare och rektorer beskriver en avprofessionalisering där verksamheten hela tiden ska bevakas och kontrolleras jämfört med att arbeta med kultur som uttrycksmedel som står för frihet, skapande och process. Vissa lärare beskriver en osäkerhet att arbeta med det som inte tydligt kan inordnas i den resultatorienterade skolan.

När man har studerat om Skapande skola leder till ökad måluppfyllelsen så lyfter rapporten fram att det är svårt att se tydliga kopplingar till ökad måluppfyllese vad gäller kunskapsmålen, mycket beroende på att skolor saknar verktyg för att utvärdera och följa upp processer kopplade till Skapande skola. Däremot framhålls att Skapande skola stärker de sociala målen. Man kan tydligt se att verksamheten leder till ökad sammanhållning, större självkänsla och identitetsskapande. Man talar också om att Skapande skola öppnar upp för ett annat sätt att undervisa som ger ökad lust till lärande. Något som starkt lyfts fram i rapporten är Skapande skolas kraft i att stärka de generiska kompetenserna, alltså samarbetsförmåga, kommunikation, problemlösning, reflektionsförmåga och förmåga till kritisk granskning. Här menar man att det finns en stor utvecklingspotential som kräver planering och samarbete mellan skola och kulturliv. Man lyfter även fram kulturens kritiska kraft i att vara ett rum för att diskutera svåra frågor.

Ett utvecklingsområde som rapporten pekar på är att utveckla bedömningskompetensen bland lärare i att arbeta med Skapande skola. Man behöver höja kompetensen i att se att Skapande skola-aktiviteterna ingår i lärares allsidiga bedömning av eleverna. Eleverna som är intervjuade i rapporten framhåller också att de vill ha en återkommande formativ bedömningspraktik inom Skapande skola. Här har vi i Malmö på Pedagogisk Inspiration planerat ett samarbete mellan kultur i skolan och BFL (Bedömning För Lärande), så vi hoppas kunna erbjuda fortbildning i ämnet inom kort.

Ett annat utvecklingsområde som skrivs om i rapporten är elevinflytandet. När det gäller genomförandet av aktiviteterna lyckas skolorna väl med elevdelaktigheten. Däremot är inflytandet väldigt bristfälligt när det gäller planering och uppföljning av Skapande skola. Eleverna vill gärna ha inflytande över hela processen och om förankringen underifrån var bättre skulle det ge ett annat resultat av Skapande skola-arbetet.

I nästa blogginlägg presenteras rapporten ”Erövra uttryck i samspel med andra”, skriven av Maria Söderling, om ett Skapande skola-projekt i Malmö på Kulladalsskolan.

Rapport från Myndigheten för kulturanalys ”Skapande skola – En kalejdoskopisk rapport och dess praktik” http://www.kulturradet.se/Documents/Barn%20och%20unga/Skapande-skola-en-kalejdoskopisk-reform-och-dess-praktik.pdf