Forskande lärare och lärarstudenter – vad är det?

alt=””
ECER är en av de största konferenserna i Europa med fokus på skola och utbildningsvetenskap. 22-25 april samlas ca 2700 forskare från nästan 70 länder i Köpenhamn.

Entré till konferens.

I onsdags (23/4) presenterade jag och Marie Sjöblom ett paper där vi diskuterar vilka möjligheter och dilemman som kan uppstå när vi som lektorer använder forskning och forskningsmetoder för att utvärdera och stödja processer i kollegialt lärande. Vi fick många frågor, och många i publiken var nyfikna på hur vi på Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen jobbar med förstelärare och att stötta kollegialt lärande.

Vår presentation ingick i en session om forskande lärare, och jag har under konferensen gått på flera sessioner med fokus just på hur lärare och lärarstudenter ska kunna använda och bidra till forskningsgrundad skolutveckling. Mitt intryck är att vi fick många intresserade frågor därför att vi genom bland annat kollegialt lärande använder och för in forskning på många olika sätt och på flera olika nivåer i vår verksamhet.

Det har under konferensen blivit tydligt för mig att forskande lärare och lärarstudenter kan betyda ganska olika saker i olika skolkontexter:

– En finsk forskare med lärarbakgrund presenterade hur hon stöttade Etiopiska lärare som utvecklade elevcentrerade arbetsmetoder genom aktionsforskning.
– I de engelskspråkiga länderna tycks forskande lärare ofta betyda det vi i Sverige ofta benämner kollegialt lärande. Dvs lärare som använder någon form av metoder grundade i forskning för att utveckla sin undervisning, vanligtvis i grupp. En presentation visade dock att det bland skotska lärare oftast är de som redan har ett självförtroende och ”bridging capital” som vågar leta upp och använda forskning. Andra behöver stöd.

– En presentation från Finland visade att en stor andel lärarstudenter i åk 1 tycker att forskning är mycket viktigt och något som lärare bör syssla med. Under utbildningens gång minskar studenternas intresse för forskning – vilket får de finska lärarna att vilja utveckla hur de presenterar och arbetar med forskning tillsammans med studenterna.

– Som kontrast kan nämnas att en spännande presentation från England visade att lärarstudenter som fick möjlighet att göra internationella undersökningar fick upp ögonen för sin egen skolmiljö och vad olika typer av forskning kan bidra med. Inspirerade av Hattie undersökte de hur man arbetar med läxor i Singapore, och fick då upp ögonen för en rad intressanta skillnader, möjligheter och problem i de olika skolkontexterna.

Kanske kan vi lära oss något av det engelska exemplet? Kanske kan även vi i Malmö (lärare, förstelärare, lektorer, skolledare, specialpedagoger m.fl) studera hur undervisning, skolutveckling etc fungerar i andra  skolmiljöer – för att lära av andra och samtidigt få syn på vad vi själva gör och tar för givet?