Onsdag i Bologna

Åhörare i stor sal.

Facts matters. And so do opinions.

Så inleder Michel Vandenbroeck, avdelningschef för socialt arbete och social pedagogik på Ghents universitet i Belgien, sitt anförande. Michel problematiserar kring ECEs (Early childhood and education) policys och praktik kontra forskning och fakta inom mer kliniska praktiker. Han lyfter hjärnforskningen och dess stora fäste i hur vi ser på barns lärande och utveckling. Hur fakta, statistik och kliniska undersökningar globalt får styra hur förskola ska förstås och utvecklas, oftast utifrån ekonomisk vinning. Michel menar att det kan vara direkt förminskande av den verkliga professionen i ECE (pedagoger, lärarstudenter och forskare) och att vi måste värna förskolans värden; solidaritet, samarbete, demokrati… Kan förskolans värden mätas med hjälp av kliniska undersökningar? Måste allt kunna mätas? Fakta spelar roll, men vilken fakta väljer vi att titta vi på? Vi i förskolans verksamhet måste vara dom som avgör vilka frågor som ska lyftas. Vi avgör vilken bild av barnen som ska råda. Vi bygger världen som vi vill välkomna barnen till. Som Michel uttryckte: ”Ska vi göra saker på rätt sätt, eller ska vi göra de rätta sakerna?”

Idag fick vi besked om att samtliga Keynote-talare (Michel var en av fyra) kommer filmas och läggas upp på EECERAs hemsida – goda nyheter! Michels anförande väckte många tankar kring förskolans uppdrag och värde och fick mig att tänka kring min bild av förskolans roll i samhället i relation till andra forskningsområden. Jag vill definitivt lyssna på hans föreläsning igen!

Nästa inlägg tänkte jag fokusera mer på besöket på Loris Melaguzzi centret med bilder på det som inspirerade mig och väckte många funderingar kring pedagogiska miljöer som mötesplatser.