Har du koll på Bedömningsstödet?

Sedan 1 juli 2016 är det obligatoriskt att använda Skolverkets bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1. Genom att använda stödet för att följa elevernas utveckling får läraren stöd för planering av sin undervisning. Under förra läsåret implementerades materialet på flertalet skolor i Malmö med stöd av Pedagogisk Inspiration. Nu fortsätter arbetet ute på skolorna med erfarenheter från första årets genomförande. För att ge stöd för dig som använder materialet för första gången har vi här samlat några vanliga frågor och svar.

När ska bedömningsstödet användas? Det ska användas minst två gånger per läsår. Bedömningen bör om möjligt ske kontinuerligt som en del av undervisningen men eftersom resultatet ska ligga till grund för planering av undervisningen bör materialet användas så tidigt som möjligt på terminen. I Malmö stads riktlinjer anges att man ska ha genomfört och analyserat sin bedömning senast den 30/11 för höstterminen och den 31/5 maj för vårterminen men vi rekommenderar alltså att det genomförs redan i början av terminen.

Hur mycket tid tar det? Den individuella delen i läsa tar ca 15 min per elev. Övriga moment kan göras i hel eller halvklass och som en del av undervisningen. Tid behöver avsättas för arbetslaget att planera för genomförandet och för läraren att förbereda lektioner då bedömningen ska ske. De krävs också tid för kollegiala samtal kring resultat och undervisning kopplat till den analys man gör.

Hur kan man organisera genomförandet? Skolverket förordar att det är den undervisande läraren som ska genomföra bedömningen. För att läraren ska kunna sitta enskilt med varje elev behöver arbetslaget organisera sitt arbete så att detta blir möjligt. Samverkan med fritidspedagog kan skapa tillfällen då detta kan ske. Man kan också lösa det genom att specialpedagogen undervisar klassen medan läraren sitter med enskilda elever. Detta samarbete måste planeras i förväg och bör därför finnas med i skolans terminsplanering. Det har visat sig vara en fördel att förlägga all bedömning under en avgränsad tid i början av terminen då alla vet om att det sker och kan stötta varandra i det arbetet.

Hur förbereder jag mig som lärare? Inför läsdelen behöver jag ha texterna utskrivna och en individuell blankett för eleven där jag fyller i och antecknar. Till bedömningen av elevernas förståelse vid högläsning väljer jag en text/bok som jag vill läsa och som jag tror passar min klass. (Skolverket kommer i en reviderad upplaga av bedömningsstödet ge stöd för hur man kan tänka vid val av text) Jag tänker igenom vilka frågor som är lämpliga att ställa för att bäst kunna få syn på elevens tankar kring innehållet. Inför skrivdelen bör jag som lärare planera lektionen så att eleverna får stöttning för skrivandet genom ett samtal, bilder ord och begrepp.

Hur använder jag den information jag får? Genom att använda bedömningsstödet kan jag få syn på de elever som kommit långt i sin läs- och skrivutveckling. Dessa elever behöver utmaningar i form av mer avancerade texter och möjlighet att utveckla sitt skrivande av olika typer av texter. Det blir också synligt vilka elever som behöver stöd och anpassningar för att kunna utvecklas mot kunskapskraven. I detta arbete är det en fördel att samarbeta med specialpedagog/speciallärare för att hitta det bästa stödet för eleven. Jag kan även få syn på hur jag kan använda högläsning, gemensam läsning och gemensam skrivning i min undervisning för att ge alla elever det stöd de behöver för att utvecklas. I Nya språket lyfter finns exempel på undervisningsaktiviteter kopplat till olika steg i läs-och skrivutvecklingen.

På vilket sätt ska resultaten rapporteras? Det är upp till varje skola att skapa rutiner för hur materialet används och rapporteras. Rektor ska genom dialog med lärarna få ta del av resultatet och arbetet för att sedan kunna redogöra för det vid kvalitetsdialoger med utbildningschefen. Vid måluppfyllelseundersökningen som fylls i vid slutet av varje läsår ska läraren ange att stödet använts.

Hur kan materialet användas i samtal med föräldrar? Man kan använda sammanställningsblanketten vid utvecklingssamtalet för att visa var eleven befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. Då kan man också samtala kring vad som är nästa steg för eleven. På detta sätt används materialet formativt och framåtsyftande och inte som ett summativt omdöme. Det finns en blankett som kan användas för att dokumentera detta (Iakttagelser och vidare undervisning för elevens fortsatta läsutveckling respektive skrivutveckling)

Vi hoppas att du fått stöd i ditt arbete med bedömningsstödet. Har du som lärare eller skolledare fler frågor är du välkommen att höra av dig till anna.jeppsson2@malmo.se

Lycka till i det spännande och viktiga arbetet med dina elevers läs- och skrivutveckling!

/ Språkutvecklarna på Pedagogisk Inspiration