”Ser på olikheter som möjligheter”

Vad tror du är den viktigaste nyckeln när vi jobbar med ”Alla barns rätt till stöd”?

Det viktigaste i arbetet med förskoleförvaltningens kommunala utvecklingsmål: Alla barns rätt till stöd handlar om att som pedagog och ledare inta ett nyfiket och inkluderande förhållningssätt inför varje enskilt barn. Vi vill ju att alla ska vara med och kunna utvecklas och lära utifrån sina föresättningar. Jag tänker att vi alla behöver stöd i något och att det stödet ska utgå ifrån barnens kompetens och inte problematik. För att kunna arbeta effektivt med att ge förutsättningar till varje enskild individ att lyckas så behöver vi även lägga ett stort fokus på den relationella pedagogiken och säkra trygga relationer med vårdnadshavare och barn för att erbjuda olika stöd för ALLA barn. Jag försöker se på olikheter som möjligheter och tänker att man kommer långt bara på det!

Vad behövs för att varje barn ska känna sig representerat i våra förskolor (och skolor)?

För att varje barn ska känna sig representerat i våra förskolor och skolor så tror jag främst att det behövs kunskap hos personalen. Vi behöver lyfta, problematisera och systematiskt reflektera över vardagsspråk, materialval och undervisningsmetoder etc. En förutsättning som behövs för att varje barn ska kunna känna sig representerat är ett aktivt arbete för barns delaktighet och inflytande. När barn själva får ett reellt inflytande, utrymme och möjlighet att uttrycka sig så representerar barnet sig själv, vilket leder till att vi samtidigt skapar trygga, självständiga, och kompetenta medborgare inför framtiden. Normer och värden samt demokratibegrepp är mycket viktiga att belysa redan i förskolan.

Har du något exempel som du vill dela med dig av där du sett/upplevt att arbetet med normkritik och förhållningssätt gett extra mycket?

Jag har följt pedagoger och barn som tillsammans arbetat utifrån normkritisk litteratur. Barnboken kan varieras i oändlighet och idag finns många barnböcker som belyser, utmanar och ifrågasätter. Jag tycker även att arbete med pedagogiskt drama, filmskapande och med att skapa egna berättelser är en bra ingång till att ta in, delta och producera tankar och lösningar på det som vi brottas med. Vi behöver alla utmanas i våra tankar och få utrymme att uttrycka oss samt testa idéer och tankar.

Vem vill du skicka vidare till? Och vilka frågor vill du ställa?

– Jag vill skicka några frågor till Lisa Naucler, lärare på Kastanjeskolan i Malmö:

1. Vad tänker du är de viktigaste färdigheterna du vill ge dina elever när de går vidare i livet?

2. Hur arbetar ni interkulturellt i klassrummet?

3. På vilket sätt kan eleverna vara med och bli delaktiga i skapandet av sin egen utbildning?

Foto: Privat