Strukturerade samtal – ett sätt att stärka elevers språkutveckling

Kanske har vikten av språkutveckling samt att effektivisera språkundervisningen aldrig varit mer aktuellt än i vår tid, i Malmö, i dagsläget.

De senaste årens genomgripande migration har naturligtvis haft en vittgående påverkan på det svenska skolsystemet. En skolkontext som aldrig tidigare i historien genomgått en sådan genomgripande förändring beträffande kulturell, religiös och språklig mångfald, kräver således en revidering av tidigare undervisningsstrategier som medel för att samtliga elever ska nå målen och kunskapskraven. I sin bok Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid, (2017), belyser professor Jim Cummins just detta.

En intressant myt som Cummins slår hål på är att invandrarelever får svårigheter i skolan om de använder sitt förstaspråk i hemmet eller parallellt med det nya språket (andraspråket). Att användningen av förstaspråket eller utvecklandet av förstaspråket parallellt med andraspråket, (skolans språk – i det här fallet svenska språket), skulle inverka negativt på elevernas prestationer på andraspråket motsägs både av Pisa-resultat och av att så många flerspråkiga elever faktiskt lyckas bra i skolan världen över. Cummins betonar istället vikten av “translanguaging” eller “transspråkande”. Att  eleverna som har svenska som andraspråk konsekvent interagerar både i hemmet och i skolan både på sitt förstaspråk och sitt andraspråk, och på så sätt parallellt utvecklar sina olika språk, är vad som främjar flerspråkig litteracitet.

Ett faktum som många lärare nog konstaterat är nödvändigheten att kontinuerligt revidera sin undervisningen eller strategierna för lärande. Vår egen erfarenhet är att vad som är lyckade undervisningsmetoder givetvis kan variera från klassrum till klassrum samt beroende på den elevgrupp läraren har framför sig. Något som Cummins betonar är att det finns ett generellt samband mellan effektiv undervisning och positiva mänskliga relationer i skolan, särskilt för elever från en kultur som skiljer sig från den dominerande kulturen. Elever som får en upplevelse av att deras erfarenheter, kultur, språk och identiteter värderas positivt, kommer att känna sig betydligt mer motiverade att satsa på skolan än om de upplever en fientlig, främmande eller förtryckande skolkultur gentemot deras egna identiteter och kulturer. Mänskliga relationer samt lärarens och skolkulturens positiva och entusiasmerande engagemang är alltså den avgjort mest betydande ingrediensen för elevers lärande. Att de mänskliga relationerna  alltså är viktigare än de konkreta undervisningsmetoderna är en mycket intressant aspekt i sammanhanget.

Men vilka konkreta undervisningsstrategier finns då för att hjälpa eleverna till ett välfungerande skolspråk? Jo, inom internationella forskningsrön är de gemensamma nämnarna för sådan undervisning att de ska stötta förståelse och produktion av språk inom samtliga ämnen. Det är även betydelsefullt att inom alla ämnen stärka det kunskapsrelaterade språket samt att tillvarata de flerspråkiga kompetenser eleverna besitter, vilket kan innebära tvåspråkig utbildning om det är möjligt.   

Metoder för klassrumssamtal

Med denna kännedom i bakhuvudet är vi så efter en arbetsintensiv period inom Värnhemsskolans kollegiala lärande, med implementerandet av nya verktyg som strategier för att säkra kvaliteten, öka måluppfyllelsen, öka arbetsron samt förtydliga och förankra det pedagogiska ledarskapet i klassrummet, äntligen framme vid det näst sista verktyget – Att leda strukturerade samtal, i syfte att stötta elevers språkutveckling. Målet med verktyget är att öka språkutvecklingen hos samtliga elever genom att arbeta med strukturerade samtal i klassrummet samtidigt som lärarna tränar sig i att leda samtal och minska sin egen taltid. Som underlag för diskussioner i det kollegiala lärandet har vi använt Pauline Gibbons bok, Stärk språket, stärk lärandet, (fjärde upplagan) (2016). Boken i sin helhet är oerhört användbar på många områden. Vi har valt att fokusera på samtal och tal, ett område som ofta är styvmoderligt behandlat trots att 90 procent av lektionstiden i skolan ägnas åt just samtal. I boken finns många bra övningar, och vi har tagit tre därifrån medan en av övningarna är inspirerad av läslyftmodulen Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för gymnasiet. De övningar lärarna har fått välja mellan att testa i olika undervisningsgrupper är:

EPA = enskilt, par, alla – samtal (obligatorisk)

Eleverna läser eller förbereder enskilt en utvald text/film/frågor eller liknande. Därefter samtalar eleverna parvis utifrån givna frågor/problem. Sedan diskuterar eleverna i helklass och läraren ser till att samtliga par får komma till tals.

Som lärare/samtalsledare är det viktigt att fundera över hur man gör gruppindelningen/indelningen i par.

Samtal i grupper om ca fyra personer

Instruktion

Vi läser texten högt.

Placera er så att ni sitter mitt emot varandra.

Utse en person som leder samtalet.

Utse en annan person som för anteckningar om det ni kommer fram till.

Alla i gruppen ska vara aktiva i samtalet och alla ska motivera och utveckla sina idéer och tankar. Kom gärna med olika förslag på lösningar och tolkningar i samtalet.

Varje grupp ska kunna lyfta upp någon tanke i helklass.

Progressiv brainstorming

Övningen innebär en interaktiv aktivitet där eleverna berättar vad de vet om ett ämne. Det kan ske i början och/eller i slutet av ett arbetsområde.

Dela in eleverna i mindre grupper. Varje grupp har ett större pappersark med ämnet eller en fråga på. Varje grupp har olika färg på pennan. Eleverna tillbringar fem-tio minuter med brainstorming och skriver ner ord och begrepp som associeras till ämnet. Sedan rör sig gruppen till nästa grupps bord, lämnar kvar sina papper men behåller sin egen färgpenna. På nästa grupps papper lägger de till sina egna idéer. De lägger till ord och begrepp de anser saknas och/eller kompletterar idéerna som redan finns med ytterligare exempel eller detaljer. Grupperna fortsätter att flytta efter fem-tio minuter, tills alla är tillbaka på sina ursprungliga platser. Varje grupp diskuterar sedan det som nu står på deras ursprungliga papper, noterar tillägg eller kritiserar något de inte håller med om. Övningen avslutas med en helklassdiskussion.

Expert – tvärgrupper

Detta är en övning där olika deltagare ansvarar för olika delar av informationen. I expertgruppen hjälps eleverna åt att ta fram och läsa in sig på information om ett specifikt ämne. I en hel grupp om 20 elever blir det fem expertgrupper med fyra deltagare i varje grupp. Därefter ändras konstellationen till tvärgrupper där varje expert redovisar sitt område.

Uppföljning av olika samtalsmetoder

Vid vår senaste träff med lärarna visade det sig att den övning flest hade använt sig av var EPA-modellen. Många lärare gör övningen ofta och tycker det är bra att medvetandegöra att övningen finns, eftersom den är enkel och användbar och ofta används utan att läraren aktivt reflekterar över det. Den gör samtliga elever sysselsatta. Vissa har vänt på modellen och gjort APE = alla,par,enskilt, vilket är bra i klasser som behöver större förförståelse. Av de lärare som inte testat övningen tidigare tyckte det flesta att den föll väl ut.

En annan av metoderna som våra kollegor använt var progressiv brainstorming inom olika teman, t ex kärlek. Metoden som inledande och avslutande moment kan vara bra för att ta reda på vad eleverna kan. Brainstormningsövningen gynnar samarbetet mellan eleverna och är samtidigt en kreativ metod.

Flera lärare lyfte fram att kommunikationen förbättrades av att använda de olika samtalsmetoderna. En del blev förvånade över att eleverna var så positivt inställda till övningarna. Lärarna kunde gå runt och identifiera de elever som var tysta och kunde sedan lyfta dem genom att be dem upprepa i helklass de bra saker de sagt i den lilla gruppen. Något som var svårt var att avgöra i förväg var hur lång tid de olika momenten skulle ta – när ska man som lärare bryta övningen? Genom dessa övningar stärker man sitt ledarskap i klassrummet genom att ge alla elever talutrymme.

En förutsättning för att kunna få till stånd välfungerande och språkutvecklande samtal är att det råder lugn i klassrummet och ett lyssnande på varandra. Att ha ett lågaffektivt bemötande kan vara en metod att skapa lugn i dessa samtal. Just lågaffektivt bemötande blir  också vårt allra sista verktyg för vårt kollegiala lärande på Värnhemsskolan!

Text: Alexandra Allard & Madeleine Lundgren

Bild: Alexandra Allard & Pixabay

Förstelärare på Värnhemsskolan: Alexandra Allard, Linda Freij, Åse Holmberg, Madeleine Lundgren, Ingela Mastborn, Kerstin Ryning, Fredrik Tillaeus och Anna Windeleff Gustafson