Oroshärdar som stressar och stör

alt=””
Otto möter sin oroshärd
Det nya läsåret ringer in. Eleverna står bakom bänkarna, laddade med vässade pennor och tomma block. Förväntansfulla. Eller?

Kanske några elever skruvar på sig och tänker “hur ska det här gå”? Kanske jagas de av tidigare obehagliga erfarenheter? Kanske kommer deras sociala hjärnor att larma för fara? Passa på att ta reda på oroshärdar som lurar i ditt klassrum när terminen börjar så att du kan minska elevernas stress och öka deras kognitiva förmågor.

Farliga stigar

Hjärnan har som uppgift att hålla dig vid liv. Den arbetar efter en övergripande organisationsprincip som handlar om att minimera faror och maximera belöningar. Omgivningen scannas ständigt av för att upptäcka eventuella hot. Så fort hjärnan upptäcker en fara drar hela kroppens hotsystem igång inom loppet av någon sekund. Du förbereds på att fly, fäkta eller spela död för att möta faran. Det kan handla om sociala hot som att inte tillhöra gruppen eller att vara sämre än någon annan. Hotsystemet kan också triggas av att hjärnan känner igen hot från tidigare erfarenheter, så kallade oroshärdar.

Om Otto har haft obehagliga erfarenheter av att läsa högt inför klassen så lagras de erfarenheterna i hjärnans limbiska system (känslohjärnan) med etiketten “farlig”. Oroshärdar är alltså erfarenhetsmönster som lagras och som aktiveras när den ursprungliga faran (eller något som liknar den) dyker upp igen. Om du mött en tiger på en stig kommer en liknande stig uppfattas som hotfull även om du inte ser någon tiger. Så trots att Otto inte har börjat läsa så drar hans hotsystem ändå igång.

Kartlägg och synliggör oroshärdar

Kartlägg vilka farliga stigar som dina eleverna har trampat på. Diskutera tillsammans i klassen. Känns det utelämnande kan du be eleverna skriva till dig och på så sätt får du en samlad bild av klassens oroshärdar.

Hade du vetat om Ottos oroshärd så hade du kunnat påminna klassen om att vi alla läser i vår egen takt och att vi absolut inte skrattar eller grimaserar åt varandra, allt för att lugna hans limbiska system. Kanske det passar att anpassa läsningen så att Otto får läsa ett kortare parti eller till och med få reda på vilket avsnitt han ska läsa en stund innan. Det handlar inte om att undvika det som är obehagligt och svårt. Det handlar snarare om att kunna möta faran i lagom stora portioner så att den blir hanterbar istället för att fly från den.

Berätta också för eleverna om hur oroshärdar fungerar och att deras hjärnor spelar dem spratt. Då kan de förstå sina egna reaktioner, bli medvetna om dem och jobba med att faktiskt stå emot impulsen att fly från en uppgift.

Att odla ett klassrumsklimat som minskar stress och oro underlättar för vårt högre tänkande. Att förstå hur vi reagerar är ett första steg för att skapa goda förutsättningar för en miljö som inte triggar igång hjärnans hotsystem.

Hoppas vi ses på Pedagog Malmö Live!

Annika Nilsson (vid pennan) och Lena Winqvist

Missa inte höstens workshopar i hjärnsmart undervisning

Vi bygger broar mellan didaktik och neurovetenskap för att effektivisera undervisningen och för att lära eleverna hur man lär. Du får konkreta undervisningsstrategier för att jobba med hjärnan och inte mot den. Teori och klassrumsnära i ett. Vi bjuder såklart på fika!

 

Vill du att vi kostnadsfritt besöker din skola för ett skräddarsytt upplägg – anmäl dig här.

 

A. Minnet, stress och brain breaks (Nyhet!)

Antal tillfällen: 2

Datum: 3/10 och 25/10

Tider: kl 15.00-17.00

 

B. Minnet, mindset och motivation

Antal tillfällen: 3

Datum: 4/10, 24/10 och 7/11

Tider: kl 15.00-17.00

 

C. Minnet och brain breaks

Antal tillfällen: 2

Datum: 22/11 och 28/11

Tider: kl 15.00-17.00

 

Referenser

“Det ni gjort har varit mycket bra! Varvat föreläsning med samtal + praktiska övningar. Intressant med kopplingar till forskning”.

“Jättebra – tydligt – forskningsbaserat – användbart – hela föreläsningen – direkt tillämpbar i klassrummet“.

”Mycket intressant och givande workshop som gav många aha-upplevelser. Har fått många handfasta och användbara tips om vad jag kan tänka på i min undervisning. I vissa fall har jag även fått bekräftat att jag gör rätt (utan att veta varför) vilket är minst lika mycket värt.”

”Jordnära exempel, tydlig struktur för innehållet och positiv stämning.”

”Konkreta exempel som kan användas i olika åldersgrupper om hjärnan och hur den fungerar.”