Skolledarskap i sikte genomförd
– men blir det fler?
Med blicken på det egna ledarskapet
Det började med att Sara Tobiaeson, förstelärare på Stapelbäddsskolan, och en kollega skulle göra klassrumsbesök hos varandra på den då nystartade skolan. När de i samma veva läste “Att vända en klass” av John Steinberg och Åsa Sourander insåg de att fler kollegor borde få fördjupa sig i frågor kring att skapa arbetsro i oroliga eller omotiverade klasser.
Ledarlyftet
De satte ihop föreläsningar och diskussionsunderlag kring detta och började engagera flera. När kollegan slutade drev Sara Tobiaeson vidare projektet och 2016 drogs utbildningsinsatsen “Ledarlyftet” igång. En gång i månaden under ett års tid har personalen träffats för att genomföra olika övningar och titta på sådant som hur de som ledare använder kroppsspråk och röstläge.
– Ledningen ville att det skulle spilla över även på fritids- och förskolepersonal, men i övrigt var det ungefär samma koncept. Däremot har fokus svängt från att vi tittade på andra till att vi fokuserar mer på oss själva och vår egen roll, säger Sara Tobiaeson.
Motor i projektet
Hennes roll i Ledarlyftet har varit att vara en motor i projektet, att hjälpa kollegor att reflektera över sin roll som ledare och att få igång de pedagogiska diskussionerna.
– Det har varit fantastiskt roligt och gett mig mycket. Mina kollegor har verkligen bjudit på sig själva och hjälpt varandra. Själv försöker jag ge exempel på när jag gjort tvärtemot vad man borde göra. Det kan handla om allt från hur man använder blicken eller att man höjer rösten för mycket, säger Sara Tobiaeson.
Bland annat tittade Sara Tobiaeson och kollegorna tillsammans på den kanadensiske utvecklingspsykologen Gordon Neufelds seminarieserie om elever med uppmärksamhetsproblem: “Varför lyssnar inte Kalle?”
– Många barn är beroende av en relation med den vuxne för att det ska fungera i skolan, säger Sara Tobiaeson.
”Blivit medvetna om detaljerna”
I utvärderingarna av projektet talar många pedagoger om att de blivit mer medvetna om detaljerna i sin yrkesutövning. På frågan “Vad har du förändrat i ditt ledarskap?” finns svar som går ut på att hen blivit lugnare med barnen, försöker spara på rösten, blivit tydligare med instruktioner, fokuserat på samarbete och att “invänta tystnaden med min egen tystnad”.
– Man lär känna sina kollegor och deras styrkor och svagheter, blir medveten om dem och får möjlighet att utvecklas. Och inte minst blir man medveten om hur ens ledarskap påverkar elevgrupperna. I en grupp kan stora gester funka, i en annan grupp kan det skapa stress och oro. Många har stärkts i sin ledarroll och fått bekräftat att det de gör är bra, säger Sara Tobiaeson.
Viktig med dokumentation
Hon återkommer till det viktiga i att hålla de här frågorna levande även när träffarna inte längre är lika täta.
– Det gäller att påminna sig själv för att hålla de här frågorna aktuella. Vi har reflektionsböcker att titta tillbaka i. Om det finns lätt tillgängligt är det lättare, säger Sara Tobiaeson.
FAKTA – “Ledarlyftet”
Stapelbäddsskolans utbildningsinsats “Ledarlyftet” syftar till att alla medarbetare ska bli medvetna om sitt eget ledarskap, som ett led i att skapa en trygg och fungerande lärmiljö på skolan. Även medarbetarnas förmåga att leda en grupp togs upp i en serie övningar och reflektionstillfällen.
Läs också: Organisationspsykologen Caroline Söderholm om projektet