Nytt på Malmö delar
Historiebruk i klassrummet
Hur kan man som historielärare handskas med ett så svårfångat och abstrakt begrepp som historiebruk i sin undervisning? På S:t Petri skola arbetade lärarkollegiet fram en ny modell för detta efter en studie med överraskande resultat.
I läroplanen för gymnasieskolan som antogs 2011 betonas att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sina förmågor när det gäller att reflektera kring hur historia har använts under olika tider, sammanhang och perspektiv. På S:t Petri skola har historielärarna inom ramen för det kollegiala lärandet under ett och ett halvt år fokuserat på just historiebruk. I den learning study som gjordes kom de fram till ett delvis överraskande resultat. Elevernas kunskapsbrister kring historiebruk handlade inte om bristande dåtidskunskaper och referenser.
”Svårt hantera samtiden”
– Det var snarare kunskapen om samtiden som de hade svårt att hantera. Många hade svårt att se vilka de viktiga frågorna, rörelserna och tendenserna i samtiden var, säger Lo Söllgård, historie- och svenskalärare på S:t Petri skola, och tillägger:
– Det är viktigt med referens- och faktakunskap kring dåtiden för att kunna förstå historiebruk, men inte nödvändigtvis detaljkunskaper. Snarare är det symbolen av en historisk händelse som är central.
Modellen för historieundervisningen som de kom fram till på S:t Petri bygger på att eleverna innan de kommer in på begrepp som till exempel kommersiellt och ideologiskt historiebruk först förstår vad syftet med och effekten av historiebruk är.
– Vi jobbar även med att eleverna själva ska skapa sina historiebruk och fundera på hur en historisk händelse fungerar och vad som kopplar samtid till dåtid. Sedan låter ju de flesta historiebruket genomsyra hela undervisningen, om det så handlar om kolonialism, franska revolutionen eller världskrigen, säger Lo Söllgård.
Elevernas egna historiebruk
Hon berättar om hur många elever lyser upp när de inser att den samtid och den situation de lever i är direkt beroende av och har en direkt koppling till historien. Elevernas egna historiebruk har bland annat utgått från platser i Malmö, till exempel Mazettihuset och Mobiliaområdet, som haft olika funktioner och symbolvärden under olika epoker.
– Historien blir relevant för dem själva när de inser att de är en del av en kontext. Det brukar bli lustfyllda aha-upplevelser i klassrummet när eleverna inser hur historiebruk påverkar hur man ser hela historieämnet, hur historien konstruerats och använts, säger Lo Söllgård.
Den senaste tiden har hon också lyft demokratifrågor och med hjälp av historieämnet lyft frågan kring hur lätt det är att ändra grundlagen i Sverige.
– Och när metoo-rörelsen blev stor var det ju intressant att titta bakåt i historien på sexuella övergrepp; “så var det då, så har vi det nu och i framtiden vill vi att det ska upphöra”, säger Lo Söllgård.
Nya krav på lärarna
Samtidigt som det kräver att eleverna har en analytisk förmåga ställer en historieundervisning som inte bara är ett bildningsämne utan ett färdighetsämne nya krav även på lärarna.
– Min pedagogiska roll har förändrats. Vi måste ha goda baskunskaper kring till exempel samtidsorientering och en analytisk förmåga. Och ett brinnande intresse så att man kan vara kreativ, trygg i ämnet och kunna öppna upp för samarbeten med kollegor där man vågar ifrågasätta sitt eget arbete.
– Varför är historiebruk viktigt?
– Jag tänker att det är viktigt att eleverna är kritiska och ser att det finns flera narrativ. Vi har som uppgift att jobba med att eleverna ska bli demokratiska medborgare, och då måste de förstå hur historien format vår identitet inför samtid och framtid. I grunden handlar det om kritiskt tänkande, och det är viktigt för det demokratiska samhället; både på individ- grupp- och samhällelig nivå,, säger Lo Söllgård.
