Strategi 4 i Formativt förhållningssätt

Trappa där varje trappsteg har en gubbe på sig som blir gladare och gladare ju högre upp den kommer.
Att aktivera eleverna som lärarresurser för varandra.

Om eleverna får hjälp med att tala med varandra om lärande och ge återkoppling på varandras arbete kan det bidra till att eleverna

  • lär sig att reflektera över vad som är ett bra arbete och över vad de skall arbeta mer med
  • får idéer från varandra och kan ge varandra idéer
  • lär sig att arbeta tillsammans och att lita på varandra genom att skapa ett gemensamt bedömningsspråk
  • lär sig vad de skall leta efter och kan därigenom bli skickligare på att ge konstruktiv återkoppling
  • kan hjälpa varandra att utvecklas

Skribent: Lars Svensson

Vid arbete som förstelärare inom personbilsteknik på Agnesfrids Gymnasium, har frågan länge varit hur vi skall arbeta med strategi 4 kamratbedömning, skall våra elever sätta betyg på varandra?

Nej, det ska inte sättas betyg, det handlar om att ge varandra förslag och feedback som hjälper en framåt (eleverna) .

Det som slutligen gjorde det lättare att köpa kamratbedömning fullt ut var en kommentar från en kursledare. Han sa: du måste lära eleverna vad kvalitet är, vad som är ett väl utfört arbete, så att de inte behöver komma till dig för att få ett kvitto på att det är rätt, utan kan fråga varandra och hjälpas åt för att få en gemensam känsla av ett väl utfört arbete (kvalitet).

När eleverna tillsammans bedömer arbetet och kommer fram till förbättringar som leder till en kvalitet som alla är nöjda med, då kan eleven lita på sitt eget omdöme och behöver inte bekräftelse från läraren hela tiden.

Exempel på det praktiska arbetet i verkstaden

I verkstaden är vi upp till 17 elever samtidigt och en undervisande lärare, det arbetas självständigt eller i par och det är nästan aldrig samma moment utan någon gör bromsar, andra fjädrar, någon kränger däck och i en hörna lite elarbete. Ni förstår, vi hann inte med. Så vi bestämde att innan eleverna frågar läraren så ska de först fråga två kamrater om hjälp. I de flesta fall kan problemen lösas med hjälp av kamraterna och läraren kan hjälpa där det behövs mer kunskap och erfarenhet för att komma vidare.

Men när arbetet är färdigt då? Då kallar man inte på läraren, utan en kamrat som ser om arbetet är OK och om något kan göras annorlunda. Först efter detta är det dags för lärarkontakt och en genomgång av arbetet. På det här sättet får eleven en extra chans att förbättra sitt arbete och diskutera kvaliteten på detsamma, innan läraren ser det slutgiltiga resultatet.Pedagog och elever står under bil och meckar.

Fokus för eleverna ligger inte på att rätta varandras fel utan på vad som kan göras annorlunda för att uppnå ett bättre resultat, och att få ett gemensamt språk för vad som är kvalitet. Eleverna skall tränas i att lita på sitt eget omdöme.

 

Exempel på det teoretiska arbetet i klassrummet

Ja, jag slutade för många år sedan med att rätta alla inlämningsuppgifter, framför allt i ettan då elevernas kunskaper är varierande i verkstadsämnet.Tidigare skrev mina elever sina uppgifter i t.ex. Drive, och jag gick hem och rättade var och ens uppgift och gav respons. Idag låter jag i stället eleverna svara på teorifrågor i Google Formulär – som man ju annars använder till enkäter! Sedan tittar vi tillsammans på de olika svaren som eleverna skrivit. Vi diskuterar vilka alternativ som är bra, om det kunnat formuleras annorlunda eller om det kanske saknas något som ingen tagit upp.

Precis som i verkstaden så är inte fokus att rätta varandra utan att tillsammans hjälpas åt att formulera ett svar av hög kvalitet.

 

Här följer ett exempel på hur det kan se ut:

Exempel på hur google forms ser ut.

Uppdraget är att byta bromsbelägg på bilen, eleverna har gjort det praktiskt och är nu på fråga 11 av 15 (se bild ovan). Fokus i ettan ligger på att kunna namn på komponenter och funktion. Det är viktigt att förstå varför bromsar blir dåliga. Enligt statistik underkänns över 100 000 bilar varje år vid kontrollbesiktning pga dåliga bromsar.

Alla får några minuter på sig att läsa svaren, sedan vill jag höra om det var något svar som var bättre än de andra och flera svar kanske kompletterar varandra. Saknas något kommer oftast någon på detta under diskussionen.

På frågan om vad som händer om ett dammskydd är trasigt så varierar svaren, somliga har kanske även missförstått frågan.

Jag vill gärna att eleverna vet att ett  trasigt dammskydd leder till att vatten och smuts tränger in till bromskolven som då rostar. Kolven kommer att kärva och gå trögt och kolvtätningen kommer inte att klara av att dra tillbaka kolven, vilket ger dålig bromseffekt eller anliggande bromsar. Eleverna kommer fram till allt detta och ofta mer än så under diskussionerna och de elever som missat något i sina svar får hjälp till större förståelse.

 

Ju mer eleverna uppträder som aktiva deltagare och “lärare”, och ju mer du som lärare uppträder som en som lär sig, desto bättre blir lärandet i klassrummet.

 

För vidare läsning:

Trude Slemmen Wille Bedömning för lärande i klassrummet (2013) Gleerups

Dylan, Wiliam Siobhán, Leahy Handbok i formativ bedömning (2015) Natur och kultur, Stockholm