Tack för allt, Skolledarskap i sikte!

Deltagare skålar tillsammans.
I början av veckan bloggade Elisabet Graci och Anders Lindmark, programansvariga för utvecklingsprogrammet Skolledarskap i sikte, om den uppgift vi deltagare tog oss an i höstas - en djupdykning i åtagandeplaner.

Vi, Katarina Svenning och Linn Johansson, tar nu tillfället i akt och hakar på Elisabet och Anders inlägg genom att blogga om utvecklingsprogrammet ur ett deltagarperspektiv.

Åtagandeplaner

Alla moment under årets gång har varit intressanta så det förväntade vi oss även av åtagandeplansuppgiften (bra ord va?). Det vi kanske inte förväntade oss var hur roligt vi skulle ha både när vi genomförde uppgiften och när vi redovisade den. När vi inledningsvis satte oss ner med uppgiftsbeskrivningen hade vi ärligt talat ingen aning om var vi skulle landa och hur vår version av uppgiften skulle se ut. Med facit i hand tolkade också alla grupper uppgiften ganska olika, men med ett stort lärande som en tydlig gemensam nämnare.

Förutom de frågeställningar som Elisabet och Anders bloggat om har vi också reflekterat mycket över hur vi i gruppen fungerade tillsammans under genomförandet av denna uppgift. Detta kopplade vi till vikten av att en skolledning är väl sammansvetsad och att rollfördelningen är tydlig. Det är viktigt att allas åsikter och tankar värderas.

På ytan låter åtaganden lite torrt, men när vi grottade ner oss i åtaganden från några olika skolor insåg vi att en skolas åtaganden, om de utnyttjas till fullo, utgör själva kärnan i verksamheten. För att åtagandeplanen ska få utgöra den viktiga del av en skolas arbete som den förtjänar är det viktigt att det är rätt åtaganden som står i den och att den är väl förankrad och genomsyrar verksamheten. I vår grupp landade vi i några frågor som vi bär med oss till framtida arbeten med åtagandeplaner. Framförallt; När är man färdig med ett åtagande? Hur förankrar man åtagandeplanen i hela verksamheten? Hur hittar man en balans i antal åtaganden och var personalen ”mäktar” med? En sak som vi känner oss säkra på är att det är av stor vikt att ledningsgruppen drar åt samma håll och prioriterar likadant och för att det ska vara möjligt landar vi tillbaka i hur oerhört viktigt det är att man inom en sådan grupp är lyhörda och att man lyssnar in alla medlemmars idéer. En skola leds bäst av ett team istället för en grupp individer.

Fem kvinnor sitter vid bord.
Rollspel åtagandeplan

Avslut i Ystad

29-30 november var det dags för avslut av utvecklingsprogrammet på Ystad Saltsjöbad. Fokus den första dagen låg på det pedagogiska ledarskapet, collective teacher efficacy och målmatriser. Den andra dagen föreläste Slavica Drazic och Leon Nawrot om de kvalitetsdialoger de har på Mellanhedsskolan, Anders Malmqvist besökte oss med en presentation om skolan i Malmö Stad och han gav en bred bild av både stadens utmaningar och styrkor. Båda programpunkterna var väldigt intressanta att lyssna på. Inbakat i Anders Malmqvists föreläsning var även Malmö Stads visioner för framtidens skola och den ser vi mycket fram emot att vara en del av.

Båda dagarna fick vi deltagare mycket tid till reflektion, och på strukturerat sätt möjlighet att tillsammans utforska skolledarrollen ännu mer. Vi gavs möjligheten att sätta fingret på vad det pedagogiska ledarskapet innebär för en själv samt hur vi utvecklats i programmet.

Solnedgång över Ystad.
Frukostutsikt i Ystad

Dagarna i Ystad avslutades med att vi skålade i alkoholfritt bubbel och fick varsitt diplom. Diplomet är symboliskt, det viktigaste vi har fått med oss är alla nya insikter och kunskaper. Detta får man såklart med sig från de flesta utbildningar men en del bitar är unika för den här typen av utvecklingsprogram. För en gångs skull har innehåll och utformning varit i symbios. Ledarna för programmet har levt som de lär. Vi har fått jobba i olika gruppkonstellationer för att verkligen lära känna alla i gruppen men även för att utforska hur vi själva fungerar med olika människor och i olika typer av grupper. Vi har givits mycket tid till reflektion. Vi har läst teori men utan att tentas av på litteraturen. Istället har våra kunskaper fått genomsyra de diskussioner vi har haft. De har inte funnits någon anledning att göra på något annat vis eftersom vår lust att lära väcktes redan i inledningen av programmet för ett år sedan och sedan har funnits med oss hela året. Utvecklingsprogrammet har haft en tydlig struktur och inom de ramar som givits har vi fått utrymme att lära och utvecklas. 

Programmet har väckt nyfikenhet och inspirerat oss till att vilja fortsätta utvecklas och lära. Det har varit en otrolig lyx att få tillbringa tid med en grupp så kloka människor som är vidöppna för utveckling. Det hetaste samtalsämnen mellan oss deltagare under den avslutande fikan var när vi ses nästa gång. För även om utbildningen är formellt avslutad vill vi fortsätta lära själva, av varandra och av andra. Vårt lärande har bara börjat. När vi åkte hem från Ystad kände vi oss väldigt tacksamma över att ha fått möjligheten att vara en del av den andra omgången av Skolledarskap i sikte. Alla ni som går med skolledartankar eller som vill utforska och utveckla ert ledarskap. SÖK! Håll koll på Komin när det är dags för nästa sökomgång.

Text: Linn Johansson & Katarina Svenning