Sva-kompetensen höjdes genom strategiskt tänk

Samt en osäkerhet kring hur bedömningen av en elevs språkkunskaper skulle göras. Det blev startskottet på Kulladalsskolans strategiska arbete för att höja sva-kompetensen hos medarbetarna.

När Anette Olsson började som rektor på skolan insåg hon efter ett tag att det fattades rutiner för sva-arbetet.
– Varje gång vi skulle sätta omdömen blev det en diskussion. Vilken elev skulle bedömas i vad? En del elever fick omdömen i båda. Det var då vi började djupdyka i frågan, säger hon.

Kulladalsskolan är en skola med få nyanlända. Anette Olsson beskriver det som att det är max en handfull. Det gör att skolan inte har några förberedelseklasser eller lärare som enbart jobbar med sva. Själva sva-undervisningen sker integrerat med svenskan.
– Även om vi inte har många nyanlända elever så har vi många elever som är födda i Sverige men med ett annat modersmål. De kan vara två- tre – eller flerspråkiga.

Förstod att något måste göras

När frågan om bristen av rutiner kring beslut om vilken elev som ska läsa svenska och vilken elev som ska läsa sva, uppmärksammades började en lärare göra så kallade performansanalyser. Där bedöms hur väl eleven behärskar språket för att skolan sedan ska kunna göra en allsidig bedömning av elevens språkutveckling.
– Vi insåg att vi hade elever som på ytan såg ut att ha svenska språket med sig, men i själva verket saknade de djupare kunskaper, berättar Anette Olsson.

I rollen som rektor ingår att se till att skolan följer de förordningar och den lagstiftning som finns.
– I samband med detta så förstod jag ju att det gjorde inte vi. Det var då jag och mina kollegor beslutade att vi skulle jobba långsiktigt med sva och även ha det i vår åtagandeplan, säger Anette Olsson.

Lärare kände sig inte bekväma

På pappret hade skolan flera behöriga sva-lärare, men när ledningen pratade med dem visade det sig att de inte alls var bekväma med undervisa i sva. Behörigheten var något de hade fått när de ansökte om lärarlegitimation, men inte haft i sin utbildning eller undervisat i det.
– Då började vi fundera på hur vi kunde kompetensutveckla vår personal och hur vi skulle lägga upp undervisningen hos oss utifrån våra resurser, säger Anette Olsson.

En av lösningarna blev ett samarbete tillsammans med Pedagogisk Inspiration Malmö (Pi). Tre lärare går just nu en utbildning på Pi i samarbete med Malmö Universitet och en annan lärare går lärarlyftet. Även om det är inspirerande och viktigt för skolan att dessa utbildningar genomförs så sätter det också krav på resten av verksamheten.
– Visst är det tufft när många läser samtidigt och är iväg vissa dagar. Att hitta vikarier är inte lätt och min kollega Monica Lennebo gör ett enormt jobb med att lösa det organisatoriska så att det här kan bli möjligt, säger Anette Olsson.

Del av åtagandeplan

Kulladalsskolan har också sva med som en del i sin åtagandeplan för att ständigt påminnas om hur viktigt arbetet med sva är.
– Det kommer nya utbildningsinsatser hela tiden och även om det heter att man ska mota i grind så finns det vissa saker som vi måste göra samtidigt. Ta till exempel digitaliseringen – den kan ju inte vänta. Men genom att ha sva med i åtagandeplanen blir vi ständigt påminda om vikten av det, säger Anette Olsson.

Det har inte gått tillräckligt lång tid för att Anette Olsson ska kunna se några slutgiltliga resultat utifrån deras satsning. Men redan nu kan hon se hur nya tankar och metoder föds hos de som läser. Tanken är att deras kompetens sedan ska spridas till resten av medarbetarna.
– Det kan ju vara till exempel genom att man planerar och bedömer tillsammans, att läraren med sva-kompetensen blir ett bollplank. Jag tänker också att vi kommer att kunna fånga upp elever tidigare som annars riskerar att känna sig misslyckade och att det i sig kommer att leda till bättre resultat, säger hon.