Vill lyfta språket hos de yngsta

När Rönnens, Rönnbärets och Katrinleunds förskola utbildar all personal i Takk, Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, vill de förekomma språkstörningar hos de yngsta barnen. Tanken med språkprojektet har varit att sätta in verktyg och hjälpmedel i mötet med de yngsta barnen innan det uppstått ett akut behov av åtgärder. På Rönnens förskola går barn från hela Malmö, eftersom det är en av stadens sex OB-förskolor med både kvälls- och nattomsorg. Här finns många barn som av olika anledningar har halkat efter i sin språkutveckling. Pedagogerna berättar att de mött barn i fyra-femårsåldern som saknat många enkla språkliga begrepp.

– I de pedagogiska diskussionerna och reflektionerna på förskolan kom vi ständigt fram till att språket fattades hos många, ibland ända upp i sexårsåldern, säger Carina Alsenfelt, förste förskollärare på Rönnens förskola.

– Språket är nyckeln till inkludering, i leken och i allt som har med samhället att göra, säger Alexandra Wennerström, förste förskolepedagog på Rönnens förskola.

”Babblarna” på nytt sätt

“Dadda”, “Diddi” och “Bobbo” är inte bara konsonant- och vokalkedjor som bildar grunden till de första orden, det är också namnen på några av de färgglada figurerna i det språkpedagogiska materialet Babblarna. De omåttligt populära figurerna bygger på Karlstadmodellen, som inriktar sig på förebyggande språkträning, har gjort avtryck även hos barn och personal på Rönnens förskola. I och med språkprojektet har förskolepersonalen tränat på att använda sig av Babblarna-materialet på ett mer medvetet, metodiskt och systematiskt sätt.

Regelbunden handledning

Under projektets gång har pedagogerna träffats en gång i månaden för reflektion och handledning och systematiskt gått igenom bland annat begrepp, grammatik och fonologi. All personal har också fått 25 timmars utbildning i Takk, som förstärker det talade språket. Att inkludera det i yrkesvardagen är en omställning som kräver både närvaro och fokus hos personalen.

– Ibland vill vi se resultat snabbt, men det fungerar inte alltid så. Det här är en process där det gäller att ha tålamod. Det är viktigt att hålla i, säger Alexandra Wennerström.

– Vi använder Takk i alla sammanhang, i mötet med barnen, när vi ska gå ut på gården…vi förtydligar allt i den dagliga verksamheten med tecken. Det här stödet behövs kanske mest hos de allra yngsta barnen som ännu inte har ett utvecklat verbalt språk, säger Carina Alsenfelt.

Snabba framsteg

De vittnar båda om pedagoger som förundrat kunnat se hur de yngre barnen med språkliga svårigheter börjat kommunicera med varandra med hjälp av Takk – en utveckling som gått snabbt.

– Hos de äldre barnen är framgångarna inte lika tydliga, säger Alexandra Wennerström.

Bland personalen märks en förändrad inställning till att använda sig av Takk.

– Visst är det en startsträcka när de ska lära sig, men från att ha varit tveksamma till det vill man på ett annat sätt i dag, säger Carina Alsenfelt.