Semlan, fastlagsbulle, fettisdagsbulle, hetvägg – kärt barn har många namn

Hand håller upp semla.

När är det acceptabelt att äta en semla? Denna fråga delar befolkningen lika effektivt som melodifestivalens vara eller icke vara eller synen på SD. Dylika brännande aktuella frågor är det givetvis vår plikt som lärare att adressera.

Svenskarna äter mer än fem semlor per person och år. Med tanke på att väldigt många svenskar inte äter semlor (väldigt små barn, grupper som av religiösa eller kulturella skäl inte deltar i traditionen eller människor som helt enkelt inte gillar semlor) så innebär det ju att de som äter semlor verkligen äter dem.  Så när får en då äta den? Som religionslärare förvånas jag varje år av diskussionerna kring detta och hur de olika åsikterna går isär. Förvånas eftersom det i denna fråga faktiskt finns ett ”rätt” svar (åtminstone i någon form av religiös och kulturell bemärkelse) och för att diskussionen i sig visar hur något som tidigare varit självklart för de allra flesta nu inte är det längre. Eftersom jag aktivt delar resurser i Malmö delar har jag därför skapat en resurs som just bär rubrikens namn. I denna resurs ges du som lärare de verktyg du behöver för att prata med elever om semlan och sätta in semlan i en religiös och kulturell kontext. Vid behov kan den också hjälpa dig att avgöra semmeldiskussioner i kollegiet en gång för alla.

Värt att hålla i tankarna givetvis är att olika skolor och områden har olika starka traditioner kopplade till semlor och fettisdagen. Att äta semlor är trots allt kopplat till kulturtradition och identitet, trots att dess kristna rötter inte längre är så starka. På vissa platser kan en nästan förutsätta att varje elev kommer att utsättas för en semla kring fettisdagen och på andra platser är det något som nästan ingen äter. Hur det ser ut på din skola vet du som lärare bäst själv.

Ha en onyttig fettisdag!

Text: Christoffer Krämer

 

Semlan, fastlagsbulle, fettisdagsbulle, hetvägg – kärt barn har många namn