Vår sociala hjärna eller varför vi reagerar som vi gör

En grundförutsättning för att våra elever ska lära och samarbeta är att de befinner sig i en ”till-respons” då hjärnans belöningssystem är aktiverat, istället för en “ifrån-respons” då hjärnan är upptagen med att möta hot och faror. Om man som pedagog är medveten om en del “sociala triggers” och vad de gör med oss kan vi lättare förstå och reglera våra egna känslor och dessutom blir det lättare att bli uppmärksam på liknande reaktioner hos våra elever.

Nu finns ett fortbildningsmaterial för dig som pedagog att ta del av på den didaktiska resursen Malmö delar som du når här! Fem korta filmer att se när och var det passar dig och som är en introduktion till vår sociala hjärna utifrån SCARF-modellen. Under hösten tillkommer dessutom konkreta undervisningsstrategier kopplat till modellen.

Nedan följer en kort sammanfattning av fem ”sociala triggers” fem filmer:

1. Status är en drivande faktor i många av våra beteenden såväl på arbetsplatsen som på fritiden. När vi upplever att vår status är på väg upp aktiveras våra belöningskretsar i hjärnan och på liknande vis aktiveras våra hotkretsar när status är på väg ner. Vi ägnar mycket tid och energi åt att skydda och bygga upp vår status. Att vara medveten om hur status får oss att reagera kan förklara många reaktioner hos oss själva och andra.

2. Säkerhet eller förutsägbarhet och är av stor betydelse för oss. När vi inte vet vad som ska hända eller vad som förväntas av oss tolkar hjärnan det som ett hot vilket utlöser en ifrån-respons. Osäkerheten försvinner när vi upplever kontroll. Kontroll över förväntningar, hur dagen eller veckan kommer att se ut, listor eller scheman gör att vi upplever att vi har kontroll vilket aktiverar hjärnans belöningskretsar och vi känner tillfredsställelse och en till-respons.  

3. Autonomi. Den obehagliga känslan av att vara detaljstyrd och inte ha handlingsfriheten att bestämma själv har fått många att sky sin arbetsplats. Obefintligt utrymme för flexibilitet, hårt styrda tider och detaljstyrning kan få oss att reagera starkt. Vi behöver uppleva att vi har val och då handlar det inte om att stora val utan det kan räcka med små val som att imorgon kan jag ta lunch lite senare eller att ha möjlighet att gå hem och rätta de sista proven i lugn och ro.

4. Tillhörighet. Hjärnans sociala nätverk gör att vi kan förstå och knyta an till andra människor och även förstå och kontrollera oss själva, vilket underlättar för oss när vi samarbetar. En hel del av skolarbetet innebär just samarbete. Sociala relationer kan lätt leda till motstånd och konflikter och med kunskap om vad som triggar sociala hot kan onödiga minor undvikas. Nya relationer och konstellationer innebär i regel att hjärnan uppfattar människor som fiender och hot, vilket blir en viktig påminnelse om att viga tid åt att lära känna varandra och skapa känslan av tillhörighet.

5. Rättvisa. Att livet inte är rättvist är vi alla medvetna om. Ändå reagerar vi starkt och med avsky mot orättvisor och har till och med svårt att känna empati med den vi tycker har varit orättvis. Det är svårt att uppleva orättvisa men det är inte alltid lätt att uppfattas som rättvis heller. Därför kan det vara bra att vara medveten om hur man kan reagera på upplevd orättvisa.

Vi önskar er ett riktigt Gott Nytt Läsår!

Lena Winqvist och Annika Nilsson