Digitala verktyg i skolans värld – Del 1

alt=””
En intervju med Anton Larsson - IT-pedagog på Lindängeskolan. Intervju av Peter Rosenqvist - Verksamhetsnära IT Pedagog på Grundskoleförvaltningen. Möjligheter, farhågor och frågetecken kring användningen av digitala verktyg.

Hur kan lärare använda digitala verktyg på ett effektivt sätt?

Det är mångbottnat då lärare trivs med att jobba på sitt sätt. Samtidigt jobbar vi med gemensamma mål och styrriktlinjer för varje enhet och skola. Det är viktigt att elever och vårdnadshavare möts av en likvärdig skola och arbetssätt, likaså att kommunikation sköts på ett liknande sätt från skolan. 

Digitaliseringen har kommit så långt att vi inte behöver diskutera om den behövs eller inte. Vi kan använda digitala verktyg som är bra och göra det så bra vi kan. En stor tidstjuv är att det är ett väldigt stort ämne. Det är en gigantisk marknad av människor och företag som vill tjäna pengar eller innovatörer som hittar på häftiga appar. Det behövs centrala riktlinjer från huvudmannen. Men också att varje skola behöver jobba stödjande. Samtidigt är det viktigt med kompetens, att personalen kan jobba med kärnverksamheten. De ska inte lägga tid på att behöva leta nya appar. 

Jag är tudelad till stora system som G Suite for Education & Office 365. På skolorna finns det Chromebooks till eleverna och personalen har datorer, även surfplattor används i olika hög utsträckning. En nackdel är att Google och Microsoft finns parallellt och det är i dessa plattformar lärarna behöver befinna sig i sitt dagliga arbete. Troligen känner de sig trygga i det system som ligger eleverna nära.

En lärare ska inte vara rädd för att inte kunna allt. Många digitala verktyg är intuitiva och har en lärare lärt sig grunderna i ett verktyg så går det enklare att lära sig nästa. Dessutom är våra elever generellt ganska bra på att hitta vägar i ett digitalt verktyg. Vidare finns det andra delar som elever behöver jobba med som informationssökning och källkritik. En stor tidstjuv är att inte veta hur vi ska navigera i den stora oceanen av digitala verktyg. Det byts avtal ibland som till exempel med en ny lärplattform och där behöver det läggas resurser, tid och pengar. Det är så det fungerar men vi får se till att göra det så smidigt som möjligt. Lärare ska vara lärare och inte digitala verktygsutforskare. 

Kvinna sträcker upp knuten hand samtidigt som hon håller i läsplatta.Lärare behöver inte vara experter på allt digitalt. Auktoriteten kommer inte ifrån att läraren är expert på de digitala verktygen som används i undervisningssituationen. Lärare har pedagogisk kompetens att vara en bra och lyhörd ledare. Vidare kan läraren kan få laborera med digitala verktyg och släppa känslan av att kunna allt. Jag tror inte att pondusen och auktoriteten som lärare försvinner bara för att kunskapen av digitala verktyg inte är fulländad.

I antologin “Att erövra tekniken” skriver läraren och författaren Hülya Basaran om det här. Hon har ett bra motto som jag gärna vill att lärare ska våga känna:

  • Man behöver inte lära sig för att börja använda teknik, men man behöver använda teknik för att lära sig. 

Man kan lära sig under tiden man använder tekniken men var och en i skolans värld behöver känna en teknisk grundtrygghet. Vi behöver gemensamt stärka upp den minsta gemensamma nämnaren. Vi kan inte utgå från att det finns digital kompetens bara för att en person jobbar i skolans värld. 

I nästa del tar vi upp hur personalen kan få stöd i arbetet med digitala verktyg och hur det mynnar ut i en kvalitetsrik utbildning. Även hur vi kan jobba med likvärdighet, dela med oss av kompetens och hur vi sparar tid med digitala verktyg. Vidare hur vi kan vara mer modiga och minska vår felrädsla i användandet av digitala verktyg. 

LÄS OCKSÅ: Digitala verktyg i skolan del 2